STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till ministern för svaret och för att ministern är här och kan svara på ytterligare frågor!

Av ministerns svar framgår det att regeringen vill fokusera kartläggningen av intolerans enbart på intolerans mot vissa grupper, vilket är samma grupper som i en tidigare studie. Grupperna som nämns är utrikes födda, afrosvenskar, judar, muslimer, romer, samer och hbtqi-personer. Det är grupper som ministern tror särskilt sannolikt utsätts för intolerans.

Jag anser också att grupperna som regeringen och ministern nämner är viktiga att ha med i en kartläggning. Problemet är att fler grupper än de utvalda är utsatta.

Intolerans och rasism är ju en styggelse för dem som drabbas, oavsett vem som drabbas, och riskerar även att skada samhället. En god kartläggning är en god ansats, men för att kunna lösa problem måste man naturligtvis först formulera problemen på ett så riktigt sätt som möjligt och med så god upplösning som möjligt.

Ministern svarar att hon vill fokusera på olika former av rasism och intolerans. Men jag tänker att resultatet blir att fokus kommer att ligga på lika former av rasism och intolerans. De utpekade grupperna är ju lika i den meningen att det finns en förförståelse hos ministern att det är just dessa grupper som löper risk att utsättas för detta.

Problemet med att begränsa kartläggningen till de grupper som regeringen tror är de som utsätts är dels att studiernas resultat påverkas starkt av själva frågeställningen och riskerar att cementera felaktiga uppfattningar om hur intoleransen i Sverige ser ut, dels att intolerans och rasism mot människor utanför dessa grupper kommer att vara okänd och därmed förbli osynlig och dels att man inte får den fullständiga bilden och då inte heller den fullständiga förståelsen för hur intoleransen uppstår. Jag menar att förståelse är helt avgörande för att man ska kunna motverka intoleransen på ett effektivt sätt.

I min interpellation beskrev jag just en sådan bred och förutsättningslös studie som inte begränsar sig till ett fåtal grupper. Studien baserades på en enkät, där de svarande fick ta ställning till om de starkt ogillar någon av många uppräknade grupper i samhället. Jag ska säga att det var en studie av Persson och Widmalm vid Uppsala universitet.

För det första svarade 72 procent nedslående nog att ja, de ogillar starkt en grupp människor. Sedan fick de svarande ange vilken grupp de ogillade mest. De grupper som motsvarar de av regeringen uppräknade grupperna fick följande resultat: invandrare 1,9 procent, judar 0 procent, muslimer 5 procent, romer 0,8 procent, samer 0,2 procent, homosexuella 0,5 procent och transsexuella 0 procent.

Intolerans fanns i stället mot andra grupper, främst mot oss sverigedemokrater med 23 procent. Det gällde också vaccinmotståndare med 17 procent, abortmotståndare med 17 procent, klimatkrisförnekare – vad det nu är – med 8 procent, miljöpartister med 7 procent och nationalister med 6 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om man inte ska lägga alltför stor vikt vid en enstaka studie noterar jag att den citerade förutsättningslösa studien indikerar att intoleransen i Sverige inte alls ser ut så som regeringen utgår från. Därför behöver vi ytterligare en bred kartläggning.

Jag vill därför fråga följande: Är ministern bekväm med att man inte gör en bred kartläggning och att man kanske till och med förstärker en stereotyp föreställning om intolerans?

Fru talman! Som jag tolkar det genomför regeringen ingen bred och förutsättningslös kartläggning utan litar till forskningen i det avseendet. Man kan fråga sig vilket värde en begränsad studie får och om det är bra användning av skattepengar.

Ministern argumenterar utifrån den här enstaka studien, som egentligen bara är ett exempel, att det är skillnad på intolerans mot människor på grund av deras åsikter och intolerans på grund av något som är medfött. Det håller jag med om. Så är det, men jag menar att det inte är så lätt att veta vilken intolerans som har sin grund i åsikter och vilken som riktar sig mot det som är medfött eller givet på annat sätt.

Till exempel kan det som verkar vara ogillande av människor för deras etnicitet egentligen vara ogillande av de åsikter som följer med etniciteten, typ islamism, och det som verkar vara ogillande av åsikter kan vara ogillande av människor.

Jag har många gånger upplevt ett förakt mot oss sverigedemokrater. Det kan kläs i olika föreställningar om hur vi ”är”. Det slutliga kvittot på att de ogillar oss som människor kommer när personer fortsätter att hata oss trots att de själva har anammat våra åsikter.

Jag ska lite snabbt peka på andra exempel som inte har samma utgångspunkt som Uppsalastudien. Det finns två studier som har kartlagt intolerans mot kristna i skolan. Sveriges kristna råd har gjort en intervjustudie, och Claphaminstitutet har också gjort en studie. Många kristna ungdomar mobbas för sin tro. De skräms till tystnad och döljer sin tro. Vissa lärare såg till och med mellan fingrarna med trakasserier och mobbning. Man kom fram till att varannan kristen ungdom känner sig kränkt på grund av sin tro. Detta är också en grupp som inte finns med här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet också att det finns en intolerans mot svenskar. Den förnekas ofta i den offentliga debatten, men vi vet att den finns. Sedan vet vi inte hur utbredd den är. Det måste kartläggas. Vi vet att svenska flickor anses orena av vissa. Vi känner dessutom till några hemska fall av rasistiskt våld med svenskfientliga motiv. Ett exempel är det som hände på Solna kyrkogård med grov misshandel, tortyr och våldtäkt under lång tid, men det finns många exempel. Regeringens kartläggning träffar inte heller den här intoleransen.

Det finns studier som visar på intolerans när det gäller rekrytering. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering gjorde en rapport – visserligen 2012, men ändå. Den handlade om fingerade anställningar, och man kunde variera ett antal variabler och se på utfallet. Det visade sig att den egenskap som var vanligast att arbetsgivarna valde bort var människor med kraftig övervikt. Det är också en grupp som inte fångas upp av svensk diskrimineringslagstiftning. Kraftigt överviktiga hade hela 83 procent mindre chans att få en anställning. Hög ålder, hög historisk sjukfrånvaro och antal barn spelade också stor roll för chanserna. Man såg också andra grupper. Det är en blandning av grupper som träffas respektive missas av regeringens kartläggning.

Jag tror att vår diskrimineringslagstiftning och regeringens resonemang är lite enögda. Vi har hamnat i en självförstärkande loop som vi måste bryta. Om vi inte bryter den cementerar vi fördomar och kommer inte att kunna motarbeta intolerans och rasism på ett effektivt sätt.

Är ministern nu övertygad om att vi behöver en bred, förutsättningslös kartläggning av intolerans och rasism i Sverige och att det vore väldigt bra om regeringen gjorde det?

Fru talman! Jag trodde inte att jag skulle behöva göra det, men nu måste jag förklara lite tydligare det jag sa om att det inte är lätt att veta vilken intolerans och rasism som egentligen handlar om person och om åsikt. Det här handlar alltså om att tolka vanliga människors svar i en enkät. Vad menar de egentligen när de skriver på ett sätt? Det handlar naturligtvis inte om något slags ställningstagande.

När det gäller de studier regeringen använt som underlag för att välja ut de här grupperna har ju också de grundat sig i det här urvalet av grupper. Jag kan naturligtvis inte svara för varje studie, men ofta är det så att man riktar in sig på diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagstiftningen. Om ministern verkligen tittar på alla dessa studier tror jag att hon kommer att se att det hela tiden är de här grunderna. Man kommer in i en självförstärkande loop.

Jag måste också ta upp en sista kritik mot regeringens kartläggning. Det är att just Forum för levande historia kanske inte är de bästa utförarna av uppdraget. En artikel i tidningen Fokus den 25 oktober 2023 beskrev en kurs om islamofobi som Forum för levande historia anordnade någon dag efter Hamas terrordåd. Kursen verkade vara ett hopkok av fördomar och politisering. I artikeln beskrevs politiskt betingad felcitering, irrelevanta associationer, anekdotisk information i stället för underbyggd information och andra metodbrister. Det här är farligt, eftersom kursen riktade sig till lärare. Vi kan inte ha skev information i det här sammanhanget.

Jag hoppas att jag har gjort tydligt i den här debatten att det uppdrag som regeringen har lagt för en kartläggning av intolerans i Sverige är otillräckligt. Jag vädjar en sista gång till ministern att sjösätta en kompletterande förutsättningslös kartläggning och att säkerställa att Forum för levande historia har styrts upp enligt kulturministerns löfte.