Fru talman! Tack, utbildningsminister Pehrson, för svaret! Inledningsvis kan vi konstatera att vi i grunden är väldigt överens om att vi ska ha ett av världens mest generösa och bästa studiestödssystem och att det är viktigt att vi fortsätter att ha detta som utgångspunkt när vi ska göra en översyn av studiestödssystemet. Mycket av vår framgång som nation – vi är en stark kunskapsnation och möjliggör studier för de allra flesta i vårt samhälle – har trots allt sin grund i ett jämlikt utbildningssystem men också i ett jämlikt finansieringssystem för högre studier. Det är kanske av denna anledning som vi socialdemokrater är väldigt måna om att vi fortsätter ha denna utgångspunkt som grundtanke i hela vårt studiestödssystem.

När vi läste budgetpropositionen i höstas och såg att det aviserades en översyn av studiestödssystemet kom vi ganska snabbt fram till slutsatsen att det, om vi gör en översyn, bör ske en bred förankringsprocess och därmed också en gemensam parlamentarisk översyn, som handlar just om att vi vill skapa långsiktiga förutsättningar för att studiestödssystemet ska leva över tid. Precis som utbildningsministern säger har mycket av grunderna i studiestödssystemet funnits länge, även om jag tycker att regeringen missar att det gjordes ett väldigt stort arbete 2007–2009 via den parlamentariskt tillsatta Studiesociala kommittén, som skulle belysa många frågor gällande studiestödssystemet och CSN. Det var en parlamentarisk kommitté som den folkpartistiske utbildningsministern Lars Leijonborg adresserade och som hade bred förankring i alla riksdagens partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför vi tycker att det är viktigt att man fortsätter på den banan när det gäller studiestödssystemet. Det är också anledningen till att en av mina frågor handlar om huruvida vi ska fortsätta den starka tradition vi har i Sverige av att den som är student eller den som är ung och på väg in i studier ska kunna vara trygg med att vi är politiskt överens om studiestödssystemets största och bärande delar. Då kan man ta risker som att belåna sig i hög grad för att kunna fortsätta studera.

Det är också därför jag frågar om utbildningsministern kommer att tillsätta en parlamentarisk översyn av detta. Utbildningsministern svarar inte riktigt på den frågan annat än att den sedvanligt kommer att beredas inom Regeringskansliet. Då får jag väl formulera om frågan delvis och säga: Tycker utbildningsministern att det är viktigt att vi har en bred förankring av studiestödssystemet, så att det stabilt håller över tid? Om svaret på den frågan är ja, hur kommer utbildningsministern att säkerställa att det nya studiestödssystemet har denna breda parlamentariska förankring?

När det gäller motivet till översynen tänker jag återkomma i mitt nästa inlägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska göra allt jag kan för att inte fultolka det ministern precis sa. Jag ska försöka snälltolka det.

Vi får väl se om det blir en parlamentarisk utredning eller inte. Jag hoppas på det, men jag känner mig kanske inte jättetrygg med svaret. För dem som tittar på detta och för dem som sitter på läktaren kan jag nämna att de motioner som vi riksdagsledamöter väcker efter att utredningen är färdig och propositionen har lagts ytterst sällan brukar leda till någon förändring i förslagen. Även om vi har möjlighet att yttra oss är det alltså inte ofta de synpunkter som förs fram ger resultat.

Ministern nämner i svaret de frågor som utredningen ska ta upp. Om man går tillbaka och tittar på kommittédirektiven för den studiesociala utredningen, som kom 2007, kan man se att många av de tankegångarna fanns redan där. Det handlar om att effektivisera genomströmningen, alltså hur man skapar ett effektivt studiemedelssystem för genomströmning. Man tar upp vikten av att studiestödssystemet verkligen är ett tryggt system som bär över tid och att vi definierar hur vi ska hjälpa grupper som står långt ifrån utbildning att komma närmare utbildning. Där finns väldigt många frågor som jag hoppas att vi kan fortsätta att diskutera.

Den studiesociala utredningen presenterade ju sina förslag för ganska länge sedan, men det finns fortfarande mycket att arbeta med för att vi ska få ett studiestödssystem som blir ännu bättre än det vi har.

Vad innebär det då att det ska vara en effektivare rekrytering till studier, och hur ska vi jobba med genomströmning? Här vill jag ta upp några farhågor. Det handlar om de attacker som tidigare utbildningsministern Mats Persson gjorde mot de fristående kurserna vid lärosäten. Jag tänkte ta tillfället i akt att fråga vad den nuvarande utbildningsministern anser: Är detta något som utredningen ska se över – kommer man att kunna få studiemedel för fristående kurser, eller är det bara för fristående kurser där det finns en brist på arbetsmarknaden? Vem avgör i så fall vilken brist som finns?

När man talar med företrädare för olika intresseorganisationer – studentorganisationer eller studentaktiva – är detta en oro som lyfts. Den här regeringen har ju tidigare talat om fristående kurser i kanske inte alltför positiva ordalag. Därför undrar jag lite om vilka problem som regeringen ser när man nu ska utforma översynen. Det finns en oro från oss socialdemokrater om att man har tänkt bygga om det generella och tydliga studiestödssystemet för individen. Alltså att individen själv kan bestämma vilka kurser han eller hon vill läsa och få studiestöd för och därmed antingen stärka sin ställning på arbetsmarknaden eller bara använda dem för att ta ett steg in i den högre utbildningen.

Jag tänker att den andra delen av den här debatten handlar om vilka andra problem man ser. Är fristående kurser en av de röda flaggor som viftar för regeringen? Kommer man att begränsa den möjligheten genom den kommande utredningen?

Fru talman! Avslutningsvis i den här debatten vill jag säga: Vi är till största delen överens om att vi ska ha ett studiestödssystem som är generellt och generöst, just för att det gynnar både individen och oss som land. Det är viktigt att den principen fortfarande ska ligga fast och att det är en väldigt tydlig del från regeringen. Det är glädjande så långt.

Tanken med just en parlamentarisk översyn är också att den bidrar till att kunskap finns i alla partier i den här kammaren. Man får då tillsammans träffa experter. Man får tillsammans reflektera och fundera över de förslag som kan vara de bästa möjliga för att åstadkomma så bra studiestödssystem som möjligt. Det är därför vi förespråkar just den här breda, tydliga förankringen. Studiestödssystemet måste ju kunna hålla över tid. Det måste kunna klara att vi byter regering. Det måste kunna klara att det sker saker i vårt samhälle. Det handlar om att vi gemensamt har tydliga och fastslagna breda riktlinjer.

Det är därför vi har den ingång som vi har i Socialdemokraterna. När man gör en översyn av ett så pass viktigt system, som studiestödssystemet, behöver man titta på de här delarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I en sådan parlamentarisk översyn behöver man inte vara helt överens med utredarens förslag. Det är därför vi har reservationer. Vi har särskilda yttranden i sådana utredningar för att man ska kunna visa sin avvikande mening. Men man har i alla fall fått ett bra kunskapsunderlag när det gäller hur man formar den bästa studiestödspolitiken för framtiden, där man ger individen möjlighet att välja vilka utbildningar som leder den individen mest och bäst framåt.

Med det tackar jag för den här debatten.

(Applåder)