Herr talman! Jessica Rodén har frågat äldre- och socialförsäkringsministern om hon anser att regelverket och bedömningskriterierna för merkostnadsersättningen är rättssäkra och tillräckligt anpassade för att möta behoven hos barn med funktionsnedsättning och deras familjer. Hon har även frågat äldre- och socialförsäkringsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att säkerställa att merkostnadsersättningen når de familjer som verkligen behöver den.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Merkostnadsersättningen ska kompensera för merkostnader vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna och är en viktig socialförsäkringsförmån. Förmånen infördes den 1 januari 2019, då merkostnadsersättningen och omvårdnadsbidraget ersatte förmånerna handikappersättning eller vårdbidrag. Reformen syftade bland annat till att göra prövningen av villkoren för merkostnadsersättningen tydligare och mer förutsebar. Det fanns behov av att anpassa förmånerna till de förändringar som skett inom funktionshindersområdet och i utformningen av olika samhällsstöd. Före reformen bedömdes merkostnader vid ansökan om handikappersättning eller vårdbidrag utifrån en sammanvägd bedömning av den enskildes behov av vård eller hjälp och inte, som i dag, som en självständig förmån.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, lämnade i mars 2023 som svar på ett regeringsuppdrag rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (ISF:s rapport 2023:1). Granskningen visar att regelverket för merkostnadsersättning på flera sätt har blivit tydligare och mer transparent än regelverken för handikappersättning och vårdbidrag.

Samtidigt visar granskningen att över 90 procent av föräldrarna som ansöker om merkostnadsersättning för ett barn och ungefär 50 procent av de vuxna som ansöker för egen del får avslag på sin ansökan av Försäkringskassan. ISF bedömer att den höga andelen avslag beror på förmånens utformning. Många som ansöker har svårt att förstå vad en merkostnad är. ISF:s granskning visar exempelvis att många föräldrar får helt eller delvis avslag på sin ansökan på grund av att de kostnader som angavs i ansökan täcktes av annat samhällsstöd som till exempel kommuner eller regioner ger. Föräldrar ansöker också om ersättning trots att summan av de kostnader de uppger inte når upp till vad som krävs för att kunna få merkostnadsersättning på den lägsta nivån. ISF:s rekommendation till regeringen är att överväga åtgärder i fråga om förmånens utformning för barn med funktionsnedsättning om den höga andelen avslag kvarstår över tid.

Eftersom regelverket för merkostnadsersättning är relativt nytt och kunskapskrävande är det rimligt att följa i vilken utsträckning kunskapshöjande insatser och praxis bidrar till ökad träffsäkerhet och färre avslag. Regeringen har dessutom gett ISF ett ytterligare uppdrag som innebär att man ska utvärdera införandet av omvårdnadsbidraget. Utvärderingen ska bland annat innehålla en jämförelse av tiden före reformen, när merkostnaderna beaktades i en sammanvägd bedömning med den enskildes vårdbehov, och nuvarande förhållanden. Utvärderingen kan ge ytterligare viktig kunskap om hur reformen påverkar enskilda som drabbas av ekonomiska konsekvenser på grund av en funktionsnedsättning. ISF ska redovisa uppdraget senast den 17 oktober 2025.

Herr talman! Jag tackar Jessica Rodén så mycket för en viktig interpellation. Liksom interpellanten har regeringen och jag verkligen ett starkt engagemang för att samhällets mest utsatta och sårbara grupper ska få det stöd som de har rätt till i ett land som Sverige. Jag är glad för allt det arbete som både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har gjort för att göra det bygget starkare. Naturligtvis ser jag bland annat LSS-lagstiftningen som en viktig milstolpe i att fortsätta en tradition av att göra Sverige starkare för människor som behöver samhällets stöd.

Det är naturligtvis så att även jag och regeringen följer detta oerhört noggrant. Vi ser den höga avslagsprocenten. Det är visserligen betydligt färre för vuxna som söker för egen del. Men när det är så mycket som 90 procent avseende barn är det klart att vi måste skaffa en helt annan kunskap runt detta. Att kasta en reform över bord, som ledamoten uttrycker det, kan vara dumt att göra. Ibland behöver man skruva i olika reformer. Vid nya reformer är det oftast så.

Det här är en viktig förmån för den som har merkostnader på grund av sin egen eller sitt barns funktionsnedsättning. Den socialdemokratiska regeringen hade ett gott syfte när den arbetade med detta. Det fanns ett behov av att öka förutsebarheten och likformigheten men också rättssäkerheten vid den här sortens beslut.

Vi är från regeringens sida naturligtvis oerhört måna om att det här samhällsstödet ska fungera väl. Regeringen har därför gett ISF i uppdrag att utvärdera det här som ett komplement till den tidigare granskningen från den förra regeringens tid. Utvärderingen ska bland annat innehålla en jämförelse av tiden före reformen, när merkostnaderna beaktades i en sammanvägd bedömning med den enskildes vårdbehov, och de nuvarande förhållandena.

Jag inväntar nu den här utvärderingen. Den kommer att redovisas senast den 17 oktober i år. Därefter får regeringen göra avvägningar av vad vi eventuellt behöver göra för att skruva i den här reformen om det krävs.

Herr talman! Jag tackar Jessica Rodén så mycket för frågan.

Det pågår nu ett arbete från ISF:s sida med att göra en djuplodande utvärdering som ska presenteras senast i mitten av oktober i år. Jag ser fram emot att ta del av den här rapporten och myndighetens slutsatser och rekommendationer, för det är utifrån den sortens rekommendationer vi arbetar för att säkerställa att det finns underbyggda förslag att gå vidare med.

Precis som interpellanten lyfte fram i början av debatten är alternativet att kasta en reform över bord. Då behöver vi ha väl underbyggda förslag och rekommendationer för att kunna säkerställa att man får den trygga vård som jag vet att såväl interpellanten som regeringen och jag själv är måna om att man ska få.

Vi kommer att avvakta det arbete som nu sker på ISF. Jag ser naturligtvis fram emot att få möjlighet att diskutera och kanske debattera de slutsatser och rekommendationer som jag ser framför mig att vi kommer att få.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Jessica Rodén, för en viktig interpellation! Detta handlar ytterst om barn med funktionsnedsättning och om de familjer som redan lever i en väldigt utsatt situation och ofta har stor press på sig.

Vi får väl hoppas att representanter för Försäkringskassan kanske lyssnar till denna debatt och drar slutsatser. ISF bedömer dock att den stora andelen avslag beror just på utformningen av reformen och inte på Försäkringskassans bedömning. Detta är något som Försäkringskassan instämmer i, alltså att andelen avslag beror på förmånens utformning och inte på myndighetens tillämpning. Det kanske är bra att lägga till detta i en debatt där vi också har nämnt denna myndighet.

Jag ser naturligtvis fram emot att ta del av den rapport som ska komma - i det avseendet hoppas jag att oktober kommer fort - och framför allt av myndighetens slutsatser och rekommendationer, så att vi kan trygga dessa insatser för de barn och föräldrar som behöver dem allra mest.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.