Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll, även om det blir interpellationsdebatter här i kammaren också i morgon.

Året som gått har visat att vi lever i en orolig tid. En tid då krig rasar såväl i Europa som i Mellanöstern. En tid då olika värdesystem och intressen kolliderar. En tid då demokratin utmanas.

I denna tid har ni som riksdagsledamöter en viktig roll att spela i försvaret av den fred och den frihet som vårt land åtnjuter.

Svensk försvars- och säkerhetspolitik har debatterats i kammaren flera gånger under hösten. Det finns en bred enighet om att vi behöver göra mer för att möta hoten mot freden och friheten, men meningarna går ibland isär om hur vi ska prioritera bland det som behöver göras.

Detta är bara ett exempel på hur ni ledamöter under året som gått visat att ni förmår se till det som förenar men för den skull inte räds en debatt om åsiktsskillnader. Min slutsats är att vår demokrati står stark i en tid av prövningar.

Vid vårterminens avslutning i kammaren talade jag om problemet med åhörare som stör på läktaren. Jag sa då att åsiktsskillnader är en viktig del av demokratin men att vi behöver hantera konflikterna inom ramen för gemensamt överenskomna spelregler.

I början av hösten såg vi fortsatta störningar och incidenter på läktaren, och säkerhetsarbetet har fortsatt att utvecklas. En åtgärd som vidtagits är monteringen av nätet framför en del av läktaren. Till våren kommer det att ersättas med ett nät som är specialanpassat för platsen. Riksdagen måste ständigt måste sträva efter att finna rätt balans mellan öppenhet och säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avslutning

Det nya, allvarligare, säkerhetsläget avspeglas även i Riksdagsförvaltningens verksamhetsplan för nästa år, som riksdagsstyrelsen nyligen beslutade om. Ambitionerna är bland annat en stärkt förmåga och en stärkt beredskap för kriser, krig och krigsfara.

Det handlar om en stärkt förmåga inom operativt säkerhetsarbete samt att omhänderta resultatet av utredningen om rättsliga förutsättningar för förvaltningen att stärka tryggheten i uppdraget för er som ledamöter. Det sistnämnda är ett exempel på det ledamotsfokus som enligt planen ska prägla Riksdagsförvaltningens arbete.

Ärade ledamöter! Att försvara fred och frihet handlar inte enbart om att rusta sig för ett försämrat omvärldsläge. Minst lika viktigt är att förvalta och utveckla vårt demokratiska arv. Jag vill nämna några exempel på utvecklingsarbete i riksdagen kopplat till demokratin.

Riksdagsutredningen, under ledning av Berit Högman, ser över stödet till er ledamöter från Riksdagsförvaltningen. Utredningen ska lämna sitt betänkande i vår.

Riksdagsstyrelsens arbetsgrupp för jämställdhet samarbetar med forskare från Uppsala universitet som genomför en studie om hur de politiska partierna och riksdagen arbetar för att bekämpa och hantera trakasserier och våld mot politiker. Gruppen leds, som bekant, av förste vice talmannen och andre vice talmannen.

Ett stort antal riksdagsledamöter deltar i valobservationsmissioner. Det är en viktig insats för att bidra till att konsolidera, stärka eller utveckla demokratin i olika länder. Men det är också en del av det internationella samarbete som blir än viktigare i en tid av ökande spänningar.

Vidare har riksdagen nyligen avslutat ett demokratifrämjande samarbete med Nordmakedoniens parlament. Nu inleder vi ett liknande samarbete med Armeniens parlament under ledning av förste vice talmannen och tredje vice talmannen.

Referensgruppen för riksdagsforskning, som leds av andre vice talmannen, anordnar seminarier om riksdagsnära frågor, senast om relationen mellan juridik och politik.

Nyligen återinvigde jag Demokrativerkstaden i Gamla stan efter en omfattande modernisering, och den har varit fullbokad sedan dess av skolelever som fått en inblick i riksdagens arbete. Detta är en påminnelse om att de allra flesta som besöker riksdagen gör det på ett ordnat sätt för att lära sig mer om arbetet i detta fantastiska hus.

Ärade ledamöter! Vårt gemensamma arbete för demokratin bedrivs inte bara här i Riksdagshuset. Ni ledamöter utövar en viktig del av ert uppdrag i den egna valkretsen och har många lokala och regionala kontakter. Som talman och ordförande i Stiftelsen Sveriges Nationaldag vill jag därför be er, var och en, om hjälp.

En nyhet sedan några år tillbaka, som ni möjligen har noterat, är att föreningar och andra organisationer samt skolor, lärosäten och vård- och omsorgsboenden kan ansöka om att få en svensk flagga som vajat en dag över Östra riksdagshuset. För att få en flagga i anslutningen till nationaldagen 2025 måste man ansöka före den 1 februari. Stiftelsen vill ha fler ansökningar, så tipsa gärna om detta. På nationaldagen.se kan man läsa mer. Där kan man också läsa om den traditionella möjligheten att ansöka om en svensk fana. Också vad gäller fanor måste man ansöka före den 1 februari 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avslutning

Den svenska flaggan är en samlande symbol för Sverige, en symbol för vår demokrati. Stiftelsen delar ut flaggor och fanor för att uppmärksamma denna viktiga symbol, men också för att lyfta fram det viktiga arbete som utförs inte minst inom civilsamhället.

Ärade ledamöter! Vi lever som sagt i en orolig tid. I tider som dessa är behovet av goda grannar större än någonsin.

Det nordiska samarbetet har en lång historia och är omfattande. Ett viktigt forum är Nordiska rådet, där Sverige kommer att inneha ordförandeskapet 2025. I oktober nästa år kommer vi därför att hälsa de andra nordiska ländernas ledamöter välkomna hit till riksdagen för rådets session.

Nästa år kan vi även uppmärksamma en annan organisation för samarbete: EU. Den 1 januari 2025 är det 30 år sedan Sverige blev medlem av Europeiska unionen. Riktigt alla tycker kanske inte att detta är värt att fira. Men faktum är att allt fler svenskar, numera en överväldigande majoritet, är positiva till att vårt land är med i EU. En förklaring kan vara att unionen alltmer ses som ett samarbete för att främja fred, frihet och demokrati.

När demonstranter i Georgiens huvudstad Tbilisi draperar sig i EU-flaggan är det förstås för att uttrycka sitt stöd för EU:s utvidgning och en önskan om att det egna landet ska komma med, men det handlar inte enbart om det. De gör det också av samma anledning som demonstranterna en gång på Himmelska fridens torg reste en kopia av Frihetsgudinnan. De ser i EU:s flagga en symbol för frihet från förtryck.

Den 1 januari 2025 är det också 50 år sedan vår nya regeringsform trädde i kraft. Tidigare i år gav Riksbankens Jubileumsfond, som bekant, ut boken En författning i tiden, regeringsformen under 50 år. Fonden firar i år sitt 60-årsjubileum och har, som ni vet, en nära koppling till riksdagen, inte minst genom att flera riksdagsledamöter ingår i fondens styrelse.

Som en tidig julklapp får ni ledamöter i dag ett helt färskt verk i samma anda, också det utgivet av Riksbankens Jubileumsfond, nämligen Fundamentala frågor, Konstitutionella utmaningar i förändringens tid. Det blir något att ha mellan Kalle Anka och Karl-Bertil. Det är en antologi där akademiker och yrkesutövare griper sig an aktuella konstitutionella frågor, exempelvis huruvida vi, i ambitionen att försvara demokratin, bör göra det lättare eller svårare att ändra våra grundlagar.

Boken är ett resultat av diskussionerna i den konstitutionella områdesgruppen hos Riksbankens Jubileumsfond; en grupp där konstitutionsutskottet medverkar. Det är ännu ett fint exempel på vad som kan åstadkommas när forskning och politik möts.

Ärade ledamöter! Jag vill nu avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna, utskottens och de internationella delegationernas presidier samt ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Ett varmt tack riktar jag även till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen. Ni gör ovärderliga insatser för riksdagen och dess ledamöter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avslutning

Också de anställda på partikanslierna är centrala för att det politiska arbetet ska kunna bedrivas. Ett varmt tack även till er.

När man talar om omvärldsläget blir det gärna ganska dystert. För att sluta i en mer hoppfull anda vill jag citera tidigare talmannen, Birgitta Dahl, som vi ju hedrade här i kammaren i går. Så här sa hon för några år sedan i Sveriges Radios söndagsintervju:

"Svenska politiker är mästare i att förhandla sig fram till goda kompromisser på svåra problem. Sveriges demokrati har genomlevt svåra tider förut. Vi har en lång erfarenhet av att kunna resonera oss fram till lösningar på svåra problem."

Med de uppmuntrande orden och möjligen uppfordrande orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet, en riktigt god jul och så småningom ett gott nytt år. Tack för i år!

(Applåder)