STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig varför jag och regeringen låter tiden gå i stället för att lägga fram förslag som innebär en livsavgörande skillnad för en svårt drabbad grupp och vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av det som har framförts.

Jag vill inleda med att säga att jag förstår den djupa oro och frustration som många patienter och deras anhöriga känner i väntan på bättre tillgång till särläkemedel och läkemedel för sällsynta och allvarliga sjukdomar. Att veta att det finns läkemedel som kan göra en avgörande skillnad för ens egen eller en närståendes hälsa men inte ha tillgång till dem är en situation som ingen ska behöva uppleva.

Regeringens mål är att verka för ett system med långsiktigt hållbara kostnader, där effektiva läkemedel är tillgängliga för patienter med såväl vanliga som ovanliga hälsotillstånd, efter behov. Det är dock viktigt att säkerställa att våra system är långsiktigt hållbara och att berörda aktörer tillsammans kan säkerställa att viktiga läkemedel når dem som behöver dem mest.

I oktober 2023 tog regeringen emot slutrapporten från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i uppdraget om stärkt tillgång till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd (S2022/03077). I rapporten framgår tydligt att myndigheten bedömer att ytterligare utredning behövs för att förslagen ska kunna genomföras i praktiken. TLV konstaterar själva att myndigheten behöver fördjupa sitt arbete, bland annat kring hur förslagen om patientstorlek och försäljningsvolym kan påverka den accepterade kostnaden för ett läkemedel och hur det ska fungera i praktiken. Regeringen beslutade därför att ge TLV i uppdrag att fortsätta analysen och utveckla verktyg för att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd (S2024/00481). Påståendet att inget har hänt stämmer således inte.

TLV understryker också i sin rapport att myndigheten inte ensam kan åstadkomma alla förändringar som krävs för att stärka tillgängligheten till angelägna läkemedel. Företagen har ett stort ansvar genom sin prissättning och den dokumentation som enligt dagens system ligger till grund för TLV:s bedömningar. Regionernas samverkan är också av avgörande betydelse för jämlik tillgång till läkemedel, dels genom hanteringen av klinikläkemedel, som många läkemedel för sällsynta hälsotillstånd faller under, via rådet för nya terapier - det så kallade NT-rådet - dels genom att genomföra förhandlingar om avtal med företagen då det behövs.

Mot bakgrund av detta enades SKR och regeringen om att inom ramen för statsbidraget till regionerna för läkemedelskostnader 2024 analysera hur parterna kan stärka tillgången till nya effektiva läkemedel samt säkerställa en hållbar prissättning och kostnadseffektiv användning. Det framgår särskilt att parterna ska utreda hur statsbidraget kan användas för att stärka regionernas incitament och möjligheter att förhandla och teckna avtal för läkemedel.

Jag ser fram emot att ta del av TLV:s slutrapport i december.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det som kan göras nu ligger helt på regionerna själva. Vill man åstadkomma den förändring som jag tror att både ledamoten och jag önskar krävs det mer av nationell styrning, där staten har ett helt annat inflytande över vilka läkemedel som får användas, hur de finansieras och hur man styr.

I dag är det bara regionerna själva, framför allt via NT-rådet, som fattar beslut om detta. Regeringen kan inte på något vis intervenera i detta. Oavsett vad jag säger eller tycker kan jag inte påverka på något vis. Det kan jag också tycka är frustrerande ibland, men det är den ordning vi har. De som i dag kan åstadkomma en förändring i respektive region är NT-rådet, som har detta i sin hand. De svarar för sig själva, inte jag.

Det uppdrag som den förra regeringen gav TLV var bra, och jag är glad att de gjorde det till följd av en nästan enig riksdags tillkännagivande. Men uppdraget innehöll några begränsningar, vilket gjorde att när TLV kom tillbaka sa de att deras förslag inte kommer att fungera fullt ut med de begränsningar i fråga om grupper och priser som finns med. Det var därför vi, när vi gav det förnyade och förlängda uppdraget, skrev att TLV inte behövde känna sig bakbundet av dem utan kunde tänka friare utifrån målet att om man har en sällsynt sjukdom måste man få tillgång till de läkemedel man behöver. I den förlängning vi gav för uppdraget till TLV gav vi dem möjlighet att tänka bredare och vidare.

Sedan får jag inte lägga mig i vad en myndighet gör, och det vet ledamoten mycket väl. Men jag ser fram emot att få ta del av deras slutrapport, som kommer att läggas fram snart, i december. En viktig del kommer att vara vilka vägar de pekar ut för hur vi ska arbeta framåt. Jag tror, precis som ledamoten, att det behöver göras något långsiktigt och hållbart.

Det vi redan har kompletterat med är att det står i finansplanen att vi vill utreda hela finansieringen av läkemedel. Utgångspunkten är att ta ett fastare nationellt grepp. Vi använder inte de verktyg som finns för att få bättre priser och säkerställa att man får de läkemedel man behöver. Det är därför vi har initierat, och hoppas att snart kunna återkomma med, en större utredning om hela läkemedelssidan. Vi gör en uppdelning mellan rekvisition och förmånsläkemedel, något som börjar bli obsolet utifrån utvecklingen, och hur vi hanterar läkemedel.

Även i den frågan, precis som i frågan vi nyss debatterade, tycker jag att det finns anledning att snegla på Danmark, som har ett bättre system än vad vi har i Sverige, så att vi kan hantera läkemedel gemensamt. Danmark är bättre på kliniska studier, och de är bättre på läkemedel genom det samlade nationella system landet har.

Varje region och NT-rådet bestämmer hanteringen. Det är en funktion som har väldigt lite transparens, och det är svårt för både mig och ledamoten att avgöra hur det fungerar och vilka bedömningar som de facto görs. Men när TLV gör sina bedömningar är det transparent, och vi vet hur de har fattat beslut. Det finns en ordning för hur det fungerar. Därför är det väsentligt att det är myndigheter som framöver håller i bedömningarna så att de fungerar väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi hoppas att TLV:s uppdrag har blivit lättare att redovisa denna gång. Nu är de inte är så bundna av olika saker, utan de kan lämna fler förslag som regeringen kan arbeta vidare med.

Med all säkerhet hoppas jag att ledamoten återkommer under våren när vi har hunnit läsa utredningen och kan bedöma vad som kan göras vidare utifrån TLV:s rapport.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för kompletteringarna.

Jag svarade exakt så som ledamoten vill att det ska vara. Det man kan göra i dag kan varenda region och NT-rådet göra, beroende på vilka beslut de själva fattar. Varken ledamoten eller jag kan recensera det. Som riksdagsledamot är man dock fri att ha åsikter om vad NT-rådet gör och vad myndigheter gör. Jag har inte den möjligheten. Men det är de som i dag kan åstadkomma förändring.

Vi hoppas kunna göra något i och med den nya rapporten som TLV ska lämna i december i år, där vi har plockat bort sådant som gjorde att TLV tidigare inte fullt ut kunde lämna förslag som de själva tyckte var bra. När vi fick ta del av att TLV inte tyckte att den tidigare utredningen blev tillräckligt bra med för många begränsningar gav vi dem ett förnyat och förlängt uppdrag. Vi sa åt dem att begränsningarna inte måste finnas med utan att tänka på det som är bäst för gruppen.

Jag ser fram emot TLV:s förslag som ska komma i december, och sedan kommer vi att göra vad vi kan utifrån de förslag TLV lägger fram. Det är inte att sitta och vänta i flera år, utan det är att ur regeringens synvinkel göra vad man kan.

Jag beklagar att ledamoten uppenbarligen inte uppskattade detta, men jag lyfte fram att vi måste göra en ny stor utredning om hela läkemedelsområdet. Det som redovisades 2019 är tyvärr inte användbart i en proposition i dag, utan det är nödvändigt med en ny utredning. Utvecklingen i hälso- och sjukvården går snabbt, så vi måste hitta ett annat sätt att förhålla oss till helheten i sjukvården och när det gäller läkemedel.

Det är därför vi tillsätter utredningen, men jag sa inte att den är lösningen på dagens problem. Där hoppas vi att TLV kommer med goda förslag som gör att regeringen kan komma med bättre förslag - i närtid, till skillnad från en statlig utredning - och att myndigheten själv fattar beslut om dem, för läkemedel som är effektiva och gör att man kan leva sitt liv måste man ju få tillgång till.

Möjligheterna i dag har regionerna och NT-rådet, men vi hoppas kunna bistå via TLV framöver.

Herr talman! Skälet till att regeringen tillsätter en utredning om att ta fram en strategi för sällsynta sjukdomar och diagnoser är ju att vi ser att det här är en grupp som varit förbigången länge. Man kommer ofta till sjukvården och får höra: Jag känner inte till din sjukdom. Man får inte ens adekvat hjälp för det man söker för. Det är skälet till att vi tar fram en strategi. Men den är en komplettering till det arbete vi redan satt igång på TLV för att man ska få de läkemedel man behöver.

Jag upprepar det gärna: De som nu kan åstadkomma förändringar och har hela makten i sina händer är regionerna och NT-rådet. Regeringen har inte makt att fatta beslut om läkemedel och tillgång för patienter. Det har regionerna och NT-rådet respektive TLV.

Den del som vi förfogar över med TLV är förmånsläkemedel, där man beslutar om subvention. Där har vi tillsatt en utredning. Den som kom från förra regeringen tyckte vi inte var tillräckligt bra, för den hade begränsningar. TLV sa själva att man skulle vilja fördjupa detta. I vårt kompletterande direktiv sa vi: Känn er inte bundna av tidigare begränsningar utan tänk bredare, för vi måste lyckas med den här frågan.

Den utredningen redovisar i december i år. Jag hoppas få återkomma så snart som möjligt, när vi läst och tagit del av dess förslag. Men jag känner inte till dessa förslag i dag, och jag kan inte ge någon tidtabell för något jag inte vet något om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kommer att behövas en större utredning också. Jag skulle inte ha nämnt det, för ledamoten försöker nu låtsas som att det var mitt enda svar. Det är ganska dålig stil, tycker jag.

Det som är nödvändigt för den här gruppen är framför allt att man får de läkemedel man behöver, och det är inte pengar som är problemet. Vi tillför ju 6 miljarder mer i budgeten nu för att kunna finansiera läkemedel nästa år. Kostnaderna har ökat med 20 procent de senaste två åren, och vi har tillfört de medlen.

Jag är glad att ledamotens parti Centerpartiet precis som Socialdemokraterna instämmer med regeringen i att vi behöver höja högkostnadsskyddet och patientavgifterna till viss del. Det kommer vi att behöva göra. Men det kommer att vara så att läkemedel kostar alltmer, och vi är beredda att ta de kostnaderna eftersom vi lägger på de pengarna. Pengar ska alltså inte stå i vägen, men vi måste ha ett regelverk som gör att patienter får det läkemedel de behöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.