Fru talman! har frågat civilministern hur han förklarar anledningarna till att särskilda resurser till gles- och landsbygdskommuner tas bort samt att service och närvaro minskar och hur han avser att agera för att säkerställa god välfärd och service i hela landet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Att det sker förändringar i hur politiken för våra landsbygder är utformad innebär inte att regeringen släpper sitt fokus på att förbättra villkoren för att kunna bo, leva och verka i hela landet.

Det särskilda tidsbegränsade statsbidrag som under sju års tid har tilldelats 39 kommuner i Norrlands inland och vissa kommuner i Dalarna och Värmland som har särskilda utmaningar vad gäller företagsklimat och näringsliv avslutas nu enligt plan. Kommunerna har med hjälp av det tidsbegränsade statsbidraget ökat sin långsiktiga kapacitet att utveckla företagsklimatet i samverkan med näringslivet. Kommunerna har också förbättrat sitt samarbete med andra kommuner och aktörer inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Detta var också syftet med statsbidraget.

Avseende Statens servicecenter har regeringen inom ramen för arbetet med budgetpropositionen gjort en samlad bedömning av vilka möjligheter Statens servicecenter har att effektivisera sin verksamhet med servicekontor - detta utifrån bland annat vad Riksrevisionen pekade på i sin granskning av verksamheten, hur utvecklingen sett ut vad gäller antal besök och hur anslagsnivån förändrats över tid.

God välfärd, statlig närvaro och tillgång till både offentlig och privat service i hela landet är viktigt för att hela Sverige ska fungera. Som ett led i detta har regeringen satt upp ett mål för Polismyndigheten att öka sin lokala närvaro i hela landet.

Regeringen har under 2023 och 2024 satsat 300 miljoner kronor för att stärka vården på landsbygderna, en satsning som fortsätter under 2025 om riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till budget. Regeringen har också beviljat Norra sjukvårdsregionförbundet medel för åren 2023-2024 för det pågående projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv, ett gemensamt projekt mellan 15 kommuner och 4 regioner i norra Sverige, och beräknar att avsätta medel även för 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgetpropositionen för 2025 har regeringen lämnat förslag om att avskaffa flygskatten, något som förbättrar möjligheterna att behålla mindre flygplatser och de flyglinjer som är så viktiga för näringsliv och boende i hela landet. Det statliga bidraget för driftsstöd till icke-statliga flygplatser runt om i landet har dessutom fördubblats från och med 2024.

Regeringen har också föreslagit en ny reduktionsplikt där de höjda inblandningsnivåerna kombineras med förändrade skattenivåer för att motverka en höjning av priset på drivmedel. Sammantaget är detta något som särskilt gynnar boende på våra landsbygder som ofta har längre sträckor att köra och sämre tillgång till kollektivtrafik.

Vi föreslår i budgetpropositionen att en elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, exempelvis i glesbygd, införs förutsatt kommissionens godkännande. Stödet beräknas omfatta totalt 800 miljoner kronor årligen, där 75 procent finansieras av EU:s sociala klimatfond.

I budgetpropositionen har regeringen också föreslagit ett incitament till kommuner med vindkraftsetableringar. I sin helhet motsvarar ersättningen i huvudsak fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar och kommer till stor del att betalas ut till landsbygdskommuner.

Jag vill nämna att den parlamentariska Utjämningskommittén i sitt slutbetänkande har föreslagit att kostnadsutjämningen på ett tydligare sätt ska kompensera smådriftsnackdelar. Kommittén har också föreslagit ett nytt gleshetsindex för att fånga upp kostnader förknippade med gleshet. Remisstiden för Utjämningskommitténs förslag har precis gått ut, och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen har tillsatt en utredning för att se över den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken. Erfarenheter från tidigare satsningar kommer att tas till vara i utredningen. Ett slutbetänkande ska lämnas senast den 1 juli 2026.

Fru talman! På Landsbygds- och infrastrukturdepartementet samlar vi många frågeställningar som har verkligt stor betydelse för våra landsbygder. Det handlar om givna saker som landsbygdsutveckling, regional utveckling, infrastruktur, bostadsfrågor och samhällsplaneringsfrågor. Det handlar också om skog, jordbruk och fiske. De här områdena håller ju ihop och berör varandra på ett avgörande sätt.

Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus och jobbar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för dem som bor, lever och verkar på de svenska landsbygderna. Som jag sa i en debatt med Eva Lindhs partivänner i går är det ett faktum att vissa landsbygdskommuner har haft särskilda utmaningar, inte minst vad gäller företagsklimat och näringsliv. Därför har man under sju års tid tilldelats ett särskilt statsbidrag för att stärka sin kapacitet och kunna arbeta strategiskt och långsiktigt med frågor som rör just näringsliv och företagsklimat.

Kommunerna har glädjande nog ökat sin kapacitet när det gäller att utveckla företagsklimat i samverkan med näringslivet. Man har förbättrat samarbetet med andra kommuner och aktörer inom näringslivet. Jag är glad att de här kommunerna har kunnat bygga en mer robust och samlad organisation för att stötta näringslivet i tider av både kris och samhällsomvandling.

Syftet med det uppdraget har dock uppfyllts och avslutas i år. Detta är helt i enlighet med de beslut som togs av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Jag antar att Eva Lindh instämmer i att riktade statsbidrag ska vara tidsbestämda. Det är ett av kriterierna för utformning av riktade statsbidrag som Utjämningskommittén, som Eva Lindh var med i, föreslog i full enighet. Jag har förstått att Socialdemokraterna i sin budgetmotion nu föreslår en förlängning av dessa riktade statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är väl på sin plats med en motfråga: Hur länge kan man fortsätta att förlänga riktade statsbidrag, och hur bidrar plötsliga ändringar av den här typen av insatser eller projekt - kalla det vad man vill - till att nå en utveckling som man önskar? Hur länge är det rimligt att bara fortsätta med det, och varför permanentade man i så fall inte en sådan här satsning under de år man satt i regering?

Det blir ju lite märkligt om vi har tillfälliga projekt och tillfälliga medel för att nå ett syfte och allt sedan omedelbart bara ska förlängas när det, enligt beslutet, löper ut. Då är det ju ingen tillfällig satsning.

Jag ser mycket fram emot Utjämningskommitténs vidare arbete och att få se vad vi kan landa i där. Vi kan få till en långsiktig struktur som tar hänsyn till fler faktorer. Detta är ett arbete som pågår just nu.

Herr talman! Det viktigaste denna regering har varit med och bidragit till för kommunernas ekonomi är att få hejd på inflationen. Den grävde djupa hål i kommuners och regioners budgetar och var något som ofrånkomligen var tvunget att hanteras. Inte minst med tanke på olika pensionsavtal innebar detta en stor belastning för kommunekonomin i Sverige. Jag är glad att vi med gemensamma krafter och givetvis med andra viktiga aktörer fått ordning på detta. En återhållsam finanspolitik är central för att bekämpa inflation, och det ser vi ut att ha lyckats med.

Jag delar Eva Lindhs ståndpunkt att det är viktigt med statlig service och närvaro i så stora delar av landet som möjligt. Men det är samtidigt viktigt att varje skattekrona används klokt och att statligt finansierad verksamhet ständigt är föremål för omprövning och prioritering. När det gäller konsekvenserna av de föreslagna anslagsförändringarna för statens servicekontor undviker jag att uttala mig om avveckling av kontor och liknande i detta skede. Besparingarna kommer säkerligen att få konsekvenser, men det är detaljer som myndigheten Statens servicecenter nu arbetar med.

När min kollega civilminister Erik Slottner var här för en månad sedan underströk han att servicekontoren även i fortsättningen kommer att vara viktiga och att de kommer att finnas runt om i Sverige framöver även med den föreslagna besparingen på Statens servicecenter, och detta besked gäller fortfarande.

Jag berättade också i mitt inledande svar om ett antal åtgärder som regeringen nu vidtar för att förbättra förutsättningarna för dem som lever, bor och verkar på våra landsbygder. På mitt departement har vi påbörjat en översyn av den samlade landsbygdspolitiken, som innefattar många departement och rör vård, polis, ja, hela samhället. Vi kommer att fortsätta att lägga fram förslag i ett samlat grepp som ska stärka landsbygdernas förutsättningar. Värd att nämna i detta arbete är den särskilda referensgrupp regeringen bildat för att ta del av synpunkter och inspel från civilsamhällets aktörer.

En sak som tydligt kommit fram i de samtal vi har haft med olika aktörer är behovet av en perspektivförändring bort från den urbana normen där man ser städer som något man investerar i och landsbygder som något man ger bidrag till. Sveriges landsbygder är starka och livskraftiga, och de är avgörande för vår välfärd och vårt välstånd.

Det är viktigt att fortsätta arbetet med att ge goda förutsättningar för våra landsbygder, men vi ska inte skapa en bild av att det är armod och elände i landet så snart man kommer utanför tätbebyggt område. I arbetet med att stärka förutsättningarna för våra landsbygder måste regeringen dock ibland göra tuffa prioriteringar för att våra gemensamma resurser ska användas på bästa sätt.

Herr talman! Jag hoppas att det har blivit lite tydligare vad regeringen gör för att förbättra förutsättningarna för god välfärd och service i hela landet, även för den miljöpartistyrda oppositionen.

Landsbygdernas förutsättningar och möjligheter skiljer sig åt, och därför behövs en bredd av insatser inom många politikområden. Eva Lindh och jag verkar ha en samsyn vad gäller målsättningen att hela Sverige ska fungera och att det därför behövs insatser för att förbättra förutsättningarna för dem som bor, lever och verkar på landsbygderna. Jag kan dock konstatera att vi inte är helt överens om vilka insatser som behövs. Regeringen har fokus på att underlätta vardagen för företag och människor på våra landsbygder genom regelförenklingar och genom att skapa mer utrymme i enskildas plånböcker. Socialdemokraterna säger nej till sänkt skatt på drivmedel, nej till sänkt skatt på inkomst och nej till sänkt skatt på sparande. I stället vill de utöka antalet bidrag. Men mer krångel och mindre egenmakt är inte vägen framåt för våra landsbygder.

Regeringen har ett samlat fokus, och det är att villkoren för att leva, bo och verka i hela Sverige ska stärkas. Oavsett var i landet man bor ska man kunna skapa sig ett gott liv. Vi är en regering för att hela Sverige ska fungera.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.