Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

15 nov 2024 • interpellationsdebatt

Svar på interpellation 2024/25:148 om svensk försvarsindustristrategi

Protokoll 2024/25:31 Fredagen den 15 november
7 anföranden0 replikerÄrendet

Fru talman! Johan Andersson har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ta fram en svensk försvarsindustristrategi i syfte att stärka den svenska försvarsindustrin och uppfylla behovet av att trygga försörjningen av försvarsmateriel, och om så är fallet när den bör genomföras samt när den kommer att redovisas för riksdagen.

Svar på interpellationer

Regeringen ser behov av en försvarsindustristrategi, och arbetet med att ta fram en sådan pågår. I totalförsvarspropositionen för åren 2025-2030 lägger regeringen fram en ny inriktning av materielförsörjningen i förhållande till de så kallade materielförsörjningsprinciper som infördes 2009. Den ökade betydelsen av försörjningssäkerhet och försvarsindustriell produktionskapacitet, samt behoven av innovation och internationellt samarbete, innebär förändrade förutsättningar och ställer nya krav på både stat och näringsl…

Visa hela anförandet

Fru talman! Johan Andersson har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ta fram en svensk försvarsindustristrategi i syfte att stärka den svenska försvarsindustrin och uppfylla behovet av att trygga försörjningen av försvarsmateriel, och om så är fallet när den bör genomföras samt när den kommer att redovisas för riksdagen.

Svar på interpellationer

Regeringen ser behov av en försvarsindustristrategi, och arbetet med att ta fram en sådan pågår. I totalförsvarspropositionen för åren 2025-2030 lägger regeringen fram en ny inriktning av materielförsörjningen i förhållande till de så kallade materielförsörjningsprinciper som infördes 2009. Den ökade betydelsen av försörjningssäkerhet och försvarsindustriell produktionskapacitet, samt behoven av innovation och internationellt samarbete, innebär förändrade förutsättningar och ställer nya krav på både stat och näringsliv.

Försvarsindustrin är en säkerhets- och försvarspolitisk tillgång. Därför krävs det långsiktiga och strategiska perspektiv på svensk försvarsindustri, vilket försvarsindustristrategin ska bidra till.

Anförande 2

Fru talman! Jag tackar statsrådet för ett svar som jag är relativt nöjd med. Syftet med min interpellation, som jag skrev för ett antal månader sedan och innan totalförsvarspropositionen lades fram, var just kopplingen till den strategi som det nu pågår ett arbete med.

Vi lever som sagt var i en väldigt orolig tid. Sverige har en försvarsindustri i världsklass. Vi har många bra ingångar när det gäller stridsflyg, ubåtar och annan teknik, som verkligen är värda att användas på ett bra sätt och byggas ut ytterligare.

Med hjälp av riksdagens utredningstjänst har vi från vår sida tagit fram ett underlag för hur försvarsindustrin ser ut i andra länder. Som försvarsministern väl känner till skiljer det väldigt mycket i den delen. Flera av våra grannländer har en försvarsindustristrategi, även om den kanske heter lite olika eller har olika inriktningar. Det finns ändå en strateg…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag tackar statsrådet för ett svar som jag är relativt nöjd med. Syftet med min interpellation, som jag skrev för ett antal månader sedan och innan totalförsvarspropositionen lades fram, var just kopplingen till den strategi som det nu pågår ett arbete med.

Vi lever som sagt var i en väldigt orolig tid. Sverige har en försvarsindustri i världsklass. Vi har många bra ingångar när det gäller stridsflyg, ubåtar och annan teknik, som verkligen är värda att användas på ett bra sätt och byggas ut ytterligare.

Med hjälp av riksdagens utredningstjänst har vi från vår sida tagit fram ett underlag för hur försvarsindustrin ser ut i andra länder. Som försvarsministern väl känner till skiljer det väldigt mycket i den delen. Flera av våra grannländer har en försvarsindustristrategi, även om den kanske heter lite olika eller har olika inriktningar. Det finns ändå en strategi, och den visar kopplingen mellan det civila samhället och den militära industrin samt också giftermålet med civil verksamhet.

Det här har vi historiskt sett också haft i Sverige tidigare, vilket försvarsministern nog också känner till väl. Det finns goda exempel på hur man har kunnat använda det som i första hand har varit destinerat för den militära sidan även i civil del.

Jag är mycket intresserad av det försvarsministern säger. Skulle man kunna lätta lite grann på förlåten när det gäller vad strategin kommer att innehålla och hur den kommer att se ut? Jag förstår att man inte kan föregripa det eftersom det pågår ett arbete och en beredningsfas. Vi kommer naturligtvis att få ta del av den, inte minst när den här delen sedermera ska redovisas.

Jag har också några goda exempel från våra grannländer där man har infört en sådan strategi. Där har man pekat på lite olika områden. Men jag tänker först låta försvarsministern berätta något om vad strategin kan innehålla.

Fru talman! Jag tackar Johan Andersson för en viktig interpellation. Det stämmer att Sverige inte har någon försvarsindustristrategi och inte har haft det på många årtionden. Det tycker jag är en brist. Många andra länder har utvecklat försvarsindustristrategier, och många av dessa frågeställningar har starkt påverkats av kriget i Ukraina. Låt mig därför först ta upp det internationella narrativet.

För några år sedan hade vi en omfattande diskussion kopplad till den europeiska försvarsindustriella basen. Då talade man om de stora problemen med överproduktion, duplicering och fragmentisering. Jag vågar påstå att detta inte längre är relevanta problem för Europa. De stora problem vi har nu är långa ledtider i produktionen och delvis en ökande prisbild. Vi får, om fru talmannen ursäktar uttrycket, mindre pang för pengarna. Det kommer förstås att prägla försvarsindustristrategin.

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag tackar Johan Andersson för en viktig interpellation. Det stämmer att Sverige inte har någon försvarsindustristrategi och inte har haft det på många årtionden. Det tycker jag är en brist. Många andra länder har utvecklat försvarsindustristrategier, och många av dessa frågeställningar har starkt påverkats av kriget i Ukraina. Låt mig därför först ta upp det internationella narrativet.

För några år sedan hade vi en omfattande diskussion kopplad till den europeiska försvarsindustriella basen. Då talade man om de stora problemen med överproduktion, duplicering och fragmentisering. Jag vågar påstå att detta inte längre är relevanta problem för Europa. De stora problem vi har nu är långa ledtider i produktionen och delvis en ökande prisbild. Vi får, om fru talmannen ursäktar uttrycket, mindre pang för pengarna. Det kommer förstås att prägla försvarsindustristrategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan dimension på det visar hur viktigt det är att kunna ha försörjningssäkerhet inte bara i fred utan också i kris och krig. Även det kommer försvarsindustristrategin att lägga fokus på. Kriget i Ukraina är till stora delar ett utnötningskrig. Då blir den industriella produktionsförmågan mycket viktigare och mer central än den tidigare har upplevts.

Det finns alltså flera delar i detta. Därför är en stark försvarsindustri - en stark försvarsindustri även i Sverige - en del av vår samlade försvarsförmåga. Jag vill sätta det narrativet.

En annan aspekt är hur staten ställer krav i sina upphandlingar i både fred, kris och krig. Vi behöver ha produktionsförmåga därvidlag. Även där finns en betydande utvecklingspotential.

I mitt interpellationssvar berörde jag att vi har reviderat de principer som har funnits för materielförsörjning tidigare och som lades fram 2009 i en helt annan era. De byggde på att man först och främst skulle reparera och uppgradera den materiel som finns och i andra hand köpa nytt tillsammans med andra. I tredje hand skulle man egenutveckla materiel. Det var en alldeles för doktrinär hållning, som bara handlade om att jaga kostnader. Nu måste vi få till en mycket bättre försörjningssäkerhet.

Nu reviderar vi dessa principer. Det var hög tid att göra det. Vi behöver också ha en marknad som inte bara drivs av pris utan också främjar innovation. Därför ska man se till att det finns en stark korrelation mellan framtagandet av försvarsindustristrategin och det som heter försvarsinnovationsstrategi, som vi presenterade för ett halvår sedan. Den handlar om hur vi kan få en marknad som levererar produkter i världsklass och hur vi kan få ett bra samspel mellan alla aktörer för att få en hög innovationsgrad inom försvarsindustrin.

Vi har en hög innovationsgrad, men för att göra den ännu bättre måste också Försvarsmakten utveckla sin förmåga och definiera det som brukar kallas det militära problemet. Det är ju problem som driver innovation. Därför är ukrainarna väldigt duktiga på innovation; de har en lång rad stora problem att hantera.

Fru talman! Inte minst handlar detta om ett nära samarbete mellan leverantörerna, FMV och Försvarsmakten för att få igång ett kostnadseffektivt, bra och innovativt ekosystem.

Anförande 4

Fru talman! Jag tackar statsrådet för beskrivningen, också av vad innehållet kan vara i försvarsindustristrategin som komma skall.

När det gäller strategin har jag två ytterligare frågor kopplade till det arbete som pågår. Den ena gäller förankringsfasen. Det är naturligtvis jätteviktigt att man får en acceptans i det civila samhället. Vi har som sagt i dag ett antal kommuner med stora arbetsgivare som verkar inom försvarsindustrin. De vill säkerligen också vara med i åtminstone någon form av diskussion. Vi har även arbetsgivarorganisationer, teknikorganisationer och andra. Jag undrar om ministern vill berätta lite grann om hur han och departementet tänker när det gäller hur förankringsfasen kommer att se ut och hur det här sedan ska bli accepterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min andra fråga ligger också inom det här området och berö…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag tackar statsrådet för beskrivningen, också av vad innehållet kan vara i försvarsindustristrategin som komma skall.

När det gäller strategin har jag två ytterligare frågor kopplade till det arbete som pågår. Den ena gäller förankringsfasen. Det är naturligtvis jätteviktigt att man får en acceptans i det civila samhället. Vi har som sagt i dag ett antal kommuner med stora arbetsgivare som verkar inom försvarsindustrin. De vill säkerligen också vara med i åtminstone någon form av diskussion. Vi har även arbetsgivarorganisationer, teknikorganisationer och andra. Jag undrar om ministern vill berätta lite grann om hur han och departementet tänker när det gäller hur förankringsfasen kommer att se ut och hur det här sedan ska bli accepterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min andra fråga ligger också inom det här området och berör ägarförhållandena, som är intressanta. Vi socialdemokrater har från vår sida släppt vår tidigare ståndpunkt lite grann och ser nu gärna ett större statligt intresse i våra företag. I dag ser det väldigt blandat ut, som ministern väl känner till. I en nordisk kontext ser ägarförhållandena helt annorlunda ut. I andra nordiska länder har man ett statligt inflytande på ett helt annat sätt, och syftet är att trygga långsiktigheten. Med den samhällsbild vi nu har och den bild vi har runt om oss över huvud taget är det kanske extra viktigt att diskutera den biten.

Min första fråga gäller alltså förankringsfasen och hur det fortsatta arbetet med strategin ska hanteras. Min andra fråga gäller ägarförhållandena. Här kan det naturligtvis se ut på olika sätt, men vilken är bilden? I dag är det ju i mångt och mycket ett antal aktörer som dominerar.

Fru talman! Förankringsprocessen är viktig för att man verkligen ska uppnå målet, precis som Johan Andersson säger. Vi har arbetat med att förankra strategin. Till det vi kallar för strategisk dialog bjuder vi in ett antal försvarsföretag, FMV, FOI, Försvarsmakten, Vinnova och Tillväxtverket. Vi hade ett sådant möte på departementet för ungefär två veckor sedan. Jag kommer att ha ett ytterligare ett sådant dialogmöte för att få in alla aktörers perspektiv på den här frågan, som berör försörjningssäkerhet, upphandling, teknik och innovation. Ett möte har alltså genomförts, och ytterligare ett sådant möte kommer att genomföras inom ett par veckor för att vi ska få allas perspektiv. Jag tycker att detta är viktigt, för det gör att myndigheter och aktörer har möjlighet att påverka ett dokument som kommer att prägla dem.

Jag försöker vara bred och tillgänglig. För några månader sedan…

Visa hela anförandet

Fru talman! Förankringsprocessen är viktig för att man verkligen ska uppnå målet, precis som Johan Andersson säger. Vi har arbetat med att förankra strategin. Till det vi kallar för strategisk dialog bjuder vi in ett antal försvarsföretag, FMV, FOI, Försvarsmakten, Vinnova och Tillväxtverket. Vi hade ett sådant möte på departementet för ungefär två veckor sedan. Jag kommer att ha ett ytterligare ett sådant dialogmöte för att få in alla aktörers perspektiv på den här frågan, som berör försörjningssäkerhet, upphandling, teknik och innovation. Ett möte har alltså genomförts, och ytterligare ett sådant möte kommer att genomföras inom ett par veckor för att vi ska få allas perspektiv. Jag tycker att detta är viktigt, för det gör att myndigheter och aktörer har möjlighet att påverka ett dokument som kommer att prägla dem.

Jag försöker vara bred och tillgänglig. För några månader sedan träffade jag den avdelning inom IF Metall som jobbar med försvarsindustri. Jag tycker att de gör ett viktigt arbete. Jag besöker rätt ofta försvarsföretag för att få deras perspektiv. Det är en del av förankringsprocessen kopplat till olika aktörer på det här området.

Jag har också bjudit in riksdagens partier till möte om några veckor. Jag vill föra en dialog med dem om formen och förväntansbilden när det gäller försvarsindustristrategin. Det finns lite olika sätt att göra detta. Det kan ske i och med en skrivelse, en proposition eller ett föredrag. Ytterst kommer det naturligtvis att vara regeringens strategi, men kan vi hitta ett sätt att få riksdagen att ge sitt perspektiv och känna att den kan påverka strategin uppskattar jag det. Den här typen av förankringstillfällen är viktiga för att få fram en bättre strategi.

Anförande 6

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Statsrådet svarade dock inte på den fråga jag hade om ägarförhållandena och annat, men det ges han möjlighet till i sitt nästa inlägg.

Jag har en fråga till. Den är lite utanför men i det här häradet. Frågan handlar om arbetet med K-företag, som vi hade tidigare. Inte minst med tanke på hur hotbilden och annat ser ut behöver vi verkligen se över hur detta ska vara formulerat inför framtiden. Vi har ju levt i den gyllene freden i ett antal år nu i Sverige, och förhoppningsvis kommer vi att göra det även framgent. Men det har ju hänt väldigt många saker i vår omvärld. Vi är sårbara i mångt och mycket, vilket försvarsministern väl känner till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gör vi för att bygga upp den delen? K-företagen var ett sätt att hantera detta. Man hade en särskild roll kopplat till …

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Statsrådet svarade dock inte på den fråga jag hade om ägarförhållandena och annat, men det ges han möjlighet till i sitt nästa inlägg.

Jag har en fråga till. Den är lite utanför men i det här häradet. Frågan handlar om arbetet med K-företag, som vi hade tidigare. Inte minst med tanke på hur hotbilden och annat ser ut behöver vi verkligen se över hur detta ska vara formulerat inför framtiden. Vi har ju levt i den gyllene freden i ett antal år nu i Sverige, och förhoppningsvis kommer vi att göra det även framgent. Men det har ju hänt väldigt många saker i vår omvärld. Vi är sårbara i mångt och mycket, vilket försvarsministern väl känner till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gör vi för att bygga upp den delen? K-företagen var ett sätt att hantera detta. Man hade en särskild roll kopplat till framtida utveckling och annat. Jag är mycket intresserad av försvarsministerns syn på det arbetet. Jag vill naturligtvis också höra försvarsministerns resonemang om ägarförhållanden och annat.

Fru talman! Jag beklagar att jag missade frågan om ägandeförhållanden.

Svensk försvarsindustri har över tid klarat omställningen mycket väl. Naturligtvis finns det ett arv från kalla kriget som byggde på neutralitet i krig och alliansfrihet. Men omställningen som man gjorde efter kalla krigets slut var faktiskt framgångsrik. Den genomfördes inte minst av Björn von Sydow när han var försvarsminister i slutet av 90-talet.

Björn von Sydow gjorde tre viktiga reformer. För det första uppmanade han försvarsföretagen att gå ut på den internationella marknaden. I stället för 80 procent nationellt och 20 procent internationellt vände man på förhållandet. För det andra privatiserades all försvarsindustri under den tiden. Det sista som gjordes var privatiseringen av Celsius. Jag tror att den reformen var framgångsrik. För det tredje öppnades det för utlandsägande i svensk försvarsind…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag beklagar att jag missade frågan om ägandeförhållanden.

Svensk försvarsindustri har över tid klarat omställningen mycket väl. Naturligtvis finns det ett arv från kalla kriget som byggde på neutralitet i krig och alliansfrihet. Men omställningen som man gjorde efter kalla krigets slut var faktiskt framgångsrik. Den genomfördes inte minst av Björn von Sydow när han var försvarsminister i slutet av 90-talet.

Björn von Sydow gjorde tre viktiga reformer. För det första uppmanade han försvarsföretagen att gå ut på den internationella marknaden. I stället för 80 procent nationellt och 20 procent internationellt vände man på förhållandet. För det andra privatiserades all försvarsindustri under den tiden. Det sista som gjordes var privatiseringen av Celsius. Jag tror att den reformen var framgångsrik. För det tredje öppnades det för utlandsägande i svensk försvarsindustri. Det var nog viktigt för många försvarsföretag, då de fick tillgång till globala försörjningsorganisationer och ibland också bättre marknadstillträde. De reformerna var viktiga.

Man kan ha olika uppfattningar om ägandeförhållanden. En del länder använder sig av det som heter golden share, som innebär upp till 8 eller 9 procent vid utlandsföretagande. Företagen kan också vara helt privatägda, som de amerikanska företagen är. Jag är öppen för resonemang kring detta. Det man behöver tänka till om är rådighetsfrågan och naturligtvis hur vi ser till att de här företagen, som är extremt viktiga för svensk säkerhet, inte drabbas av utländskt förvärv. Det finns krav från ISP. Det måste vara svensk vd, och man måste ha tillverkningstillstånd. Delar måste också ha svensk styrelse.

Fru talman! Jag ber om ursäkt och ber om att få återkomma vid ett senare tillfälle för att utveckla resonemanget kring K-företag, för de är väl så viktiga att diskutera. Jag tackar Johan Andersson för en viktig debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.