Herr talman! Denis Begic har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att effektivt minska vildsvinsstammen och hur jag tänker arbeta för att stärka tryggheten för de människor som bor på landsbygden.

Frågan om vildsvinsstammen är angelägen, och regeringen har tagit flera konkreta steg för att hantera vildsvinsstammen och de problem vildsvinen orsakar. Det mest effektiva verktyget inom vildsvinsförvaltningen är ett ökat jakttryck. Jakten måste därför vara enkel och effektiv, och det måste finnas incitament för jägare att fälla vildsvin.

För att ge exempel på vad regeringen gör kan nämnas att regeringen i februari i år gav Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en åtgärdsplan för vildsvinsförvaltningen. Vi har också gett Naturvårdsverket i uppdrag att undersöka incitament för jakt och utveckla en metod för att uppskatta vildsvinspopulationens storlek, något som ska redovisas i slutet av 2025.

Inom ramen för livsmedelsstrategin och det så kallade vildsvinspaketet har regeringen under de senaste åren vidtagit flera åtgärder för att öka volymerna av svenskt vildsvinskött på marknaden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Dessutom har regeringen nyligen beslutat om förordningsändringar som ger ersättning för analyskostnader för trikiner och cesium-137 även till jägare som säljer små mängder vildsvinskött direkt till konsumenter, vilket är ett viktigt steg för att öka tillgängligheten för svenskt vildsvinskött på marknaden och samtidigt skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringskansliet remitterade även i juni i år en promemoria där det föreslås dels att drönare i vissa fall ska få användas för att söka efter vildsvin vid jakt, dels att möjligheterna att bedriva skyddsjakt efter vildsvin på enskilds initiativ utökas. Remissvaren har nu inkommit, och ärendet bereds i Regeringskansliet.

Sammanfattningsvis arbetar regeringen målmedvetet för att främja att vildsvinskött blir en resurs sett ur ett livmedelsperspektiv samt för att effektivt minska vildsvinsstammen där den orsakar problem och därigenom minska vildsvinsolyckorna i trafiken samt vildsvinsskadorna på åker- och tomtmark. Genom ett nära samarbete mellan markägare, jägare och myndigheter ska vi fortsätta stärka både landsbygdens trygghet och hållbarheten i vildsvinsförvaltningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag är fullt medveten om problemen som vildsvinen kan orsaka, inte minst när populationen blir väldigt stor regionalt och lokalt, och vilken påverkan de kan ha på samhällen - exempelvis på personliga gräsmattor och lekplatser, som nämns. Men det blir kanske än större ekonomisk påverkan totalt sett för jordbrukare, som kan få hela sina skördar förstörda om trycket är för högt.

I grunden är det så att markägare har jakträtten på sina marker. Man har därigenom ett stort ansvar som markägare. Men det är klart att även jägarkåren har ett ansvar, som man också ofta är väldigt villig att ta.

Historiskt sett är vildsvinen en relativt ny viltart i Sverige. Det är klart att det har funnits vildsvin ganska länge nu, men i många delar av landet och i stora delar av jägarkåren är man inte särskilt van att jaga vildsvin. Det är också ett vilt som är ganska svårt att jaga. Det är många gånger aktivt efter mörkrets inbrott, inte sällan på nätterna. Det gör det extra utmanande.

Staten har, genom inte bara den här regeringen utan även tidigare regeringar, lättat på regelverket kring hur man får bedriva jakt på vildsvin. Exempelvis får man ha belysning på vapnen och belysta åtlar. Det är väldigt generösa jakttider på vildsvin; i princip får de jagas året runt. Fredade av jaktetiska skäl är dock såklart kultingförande suggor och så vidare. Det finns alltså väldigt mycket redan nu. Delar av jägarkåren tycker att det är nog; man månar om balansen i jaktetiken. Detta är någonting som vi måste värdera.

Nu hänvisar Denis Begic till det som ska ta längst tid. De mest konkreta åtgärderna, som har möjlighet att påverka snabbast, ligger betydligt närmare i tiden. Vi har remitterat en promemoria som föreslår utökad möjlighet till skyddsjakt på eget initiativ, så att man exempelvis kan jaga längre ifrån den åkermark där man vill skydda sin gröda. Vi har också tittat på fler tekniska hjälpmedel för att lokalisera vildsvin. Jag tror att det här är sådant som skulle kunna vara användbart, kanske framför allt i delar där vildsvinsstammen är väldigt tät.

Det ligger i de flesta jägares dna att vilja ha avsättning för det vilt man fäller. Därför har regeringen parallellt med de mer konkreta jaktliga åtgärderna även jobbat med hur vi ska få ut mer vildsvinskött på marknaden. Är både ens egen, grannens och svärmors frysbox full och man därigenom inte har avsättning för köttet motiverar det inte till att fälla ytterligare ett djur. Det gäller därför att vi får snurr på konsumtionen av vildsvinsköttet, som är ett väldigt bra kött.

Fru talman! Jag tackar interpellanten för diskussionen. Jag tror att det är viktigt också att belysa problemen och tydliggöra ansvaret.

I den här kammaren har vi exempelvis ansvar för regelverket kring jakten. Vi har stödsystem, möjligtvis. Vi kan skriva om förordningar och uppmana till olika ageranden och så vidare, men till syvende och sist är det markägaren som äger viltet på sin mark. Markägaren kan i det här fallet också vara en kommun. Hamnar en kommun i extraordinära situationer kan kommunen föra en dialog med länsstyrelsen om vad man kan tillåtas att göra i det specifika fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tack och lov relativt nyligen blivit friskförklarade från afrikansk svinpest i Fagerstatrakten. Där var det såklart ganska mycket extraordinära åtgärder under jakten på de vildsvin som kunde vara smittade och sprida smitta i det området. Det är klart att det beroende på situation finns olika verktyg som man kan ta till om det skenar i väg.

Jag kanske pratade om frysarna mer utifrån att jag tror att en grund i det här på riktigt är att man ökar incitamenten för jakten. Att man har avsättning för det man har fällt är en sak, men det handlar också om regelverket runt omkring, att man har de tekniska hjälpmedlen och i extrema situationer också naturligtvis, balanserat mot ren jaktetik, behöver ha ytterligare tekniska hjälpmedel för att jaga det här ibland mycket skadegörande viltet.

Grunden är som sagt att fler vildsvin måste skjutas och att vildsvinsstammen är för stor i dag.

Fru talman! Jag vet som sagt att vildsvin orsakar problem, och det är därför regeringen har vidtagit de åtgärder som jag har nämnt i den här debatten. Jag tycker också att det visar på att regeringen har en strategi och att vi samordnar insatser när det gäller vildsvin.

Efter att antalet vildsvin i Sverige har sjunkit under ett antal år tycks stammen nu vara på väg upp igen. Det kan bero på helt naturliga saker som grödor, tillgången till foder och så vidare. Att vildsvinen ökar i antal syns tragiskt nog också i antalet trafikolyckor med vildsvin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av den anledningen är det oerhört viktigt och centralt att markägare och jägare nu tar sitt ansvar för att öka avskjutningen. I Sverige är det enligt huvudregeln i jaktlagen fastighetsägaren som har jakträtt på den mark som tillhör fastigheten. Motiverade och aktiva jägare är en förutsättning för en väl fungerande viltförvaltning.

Självklart är det centralt att människor på landsbygden, oavsett om det gäller vildsvin, varg eller andra saker, ska kunna känna sig trygga även om man bor där det är lite mer glesbefolkat. Det är bland annat därför som jag har jobbat och kommer att fortsätta att jobba för att den svenska vildsvinsstammen ska minska.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.