Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att upprätta ett nytt försvarsindustriellt avtal mellan Sverige och Finland.

Sverige och Finland har ett omfattande samarbete på försvarsmaterielområdet, dels multilateralt exempelvis inom Nato, EU och Nordefco, dels bilateralt. Som exempel kan ges samarbete kring anskaffning av pansarterrängbilar och eldhandvapen och samarbete kring säkerställandet av försörjningssäkerhet för ammunition.

Sverige och Finland är överens om att fortsatt främjande och stärkande av försvarsindustrin är en viktig del av utvecklingen av försvarsförmågan i våra länder. Detta är även till gagn för våra allierade. Samarbetet på detta område genomförs i dag både inom ramen för befintliga bilaterala försvarssamarbetsavtal mellan Sverige och Finland och genom avtal mellan de nordiska länderna. Regeringen följer och utvecklar efter behov samarbetet tillsammans med Finland för att det ska ge de av länderna gemensamt önskade resultaten.

Fru talman! Tack, Peter Hultqvist, för interpellationen! Jag ska alldeles strax svara på frågorna kopplade till samarbetet. Jag vill bara för kontextens skull säga att vi har ett starkare samarbete med Finland nu på det försvarspolitiska området än tidigare på grund av att vi omfattas av Natos gemensamma försvarsplanering och även artikel 5. Det skapar naturligtvis helt nya förutsättningar för integration på den försvarspolitiska nivån men också när det kommer till försvarsplanering mellan våra försvarsmyndigheter.

Vi har också ett omfattande samarbete på det försvarsindustriella området, men låt mig först nämna de saker som Peter Hultqvist berörde. Det handlade bland annat om anskaffning av nya ytstridsfartyg, där Finland befinner sig i ett lite tidigare skede än Sverige. Men där finns det ett industriellt samarbete. Saab deltar redan i utvecklingen av ledningssystem på de finska plattformarna. Det tycker jag är bra.

När det kommer till ett bredare försvarsindustriellt samarbete är det en relevant fråga. Om vi kan stärka samarbetet ska vi göra det, men det gäller att hitta rätt form för det. När vi ställde kontrollfrågor till den svenska branschorganisationen sa de att samarbetet redan flyter på bra och att man har ett mycket omfattande samarbete med kontakt på veckobasis. Man kommer också att ha precis det Peter Hultqvist efterfrågade, nämligen en stor, bilateral försvarskonferens mellan svenska och finska företag här i Stockholm den 5 och 6 februari. Mycket av det arbete Peter Hultqvist efterfrågar vill jag ändå säga pågår utan ett sådant här avtal. Samarbetet är djupt och integrerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig också, fru talman, säga några ord kopplat till hur vi jobbar med försörjningssäkerhet, inte bara mellan Sverige och Finland utan också på nordisk grund. Som Peter Hultqvist vet finns det ett samarbetsavtal sedan 2015 med ett omfattande nordiskt samarbete när det kommer till Nordefco och försörjningssäkerhet, gemensam upphandling och exportkontroll.

Ett uttryck för detta är det som kallas Nordefco plus plus, där Nordefcoländerna jobbar mycket djupare och mer strategiskt när det gäller förhållandena för produktion av olika typer av ammunition, inte bara artilleriammunition. Där upprättas nu försörjningssäkerhetsavtal och strategiska partnerskapsavtal mellan de nordiska länderna. Det handlar om att stärka förmågan att producera framför allt artilleriammunition.

Produktion av ammunition har vi identifierat som ett strategiskt materielområde, så det kommer inte att konkurrensupphandlas. Syftet är att de nordiska länderna ska gå ihop och lägga långsiktiga beställningar i huvudsak till det norsk-finska företaget Nammo och därigenom skapa möjlighet för dem att investera i sin produktionsförmåga. På det sättet kan vi bygga upp en större försörjningssäkerhet på ammunitionsområdet, på nordisk grund, samtidigt som vi kan stötta Ukraina bättre med olika typer av ammunition.

En hel del av det arbete som Peter Hultqvist efterfrågar sker alltså inte bara på bilateral grund, genom det försvarsindustriella samarbetet mellan Sverige och Finland, utan också på nordisk grund. Där får vi tillgång till en något större industriell bas än enbart den svenska och den finska.

Fru talman! Det centrala är kappan. Den frågeställning som jag vill skicka tillbaka till Peter Hultqvist är ifall kappan ska vara ett svensk-finskt försvarsindustriellt samarbete och avtal eller om vi ska jobba på nordisk grund när det kommer till försörjningssäkerhet och försvarsindustrisamarbete.

Flera av de försvarssamarbeten vi har vilar på nordisk grund, inte minst när det kommer till försörjningssäkerhet på ammunitionssidan. Det innefattar ett svenskt men framför allt ett finskt och norskt företag i form av Nammo.

Jag menar på att man i stället för att ha ett svensk-finskt försvarssamarbetsavtal kopplat till försvarsindustrifrågor kanske ska bredda det och jobba på nordisk grund. De branschföreningar som finns jobbar avtalsmässigt huvudsakligen också på nordisk grund, när det kommer till att skriva samarbetsavtal.

Det är bra med det svensk-finska försvarsindustrisamarbetet, men jag tror att man också kan överväga att ha en bredare ansats och tänka att Norden är större än Sverige och Finland i detta avseende.

Bara för att förtydliga: Det samarbete som ska genereras av detta är konkreta projekt. Jag delar Peter Hultqvists uppfattning och tycker att det finns utvecklingspotential när det gäller gemensamma utvecklingsprojekt, för det har vi faktiskt inte så många i det svensk-finska försvarssamarbetet. Jag är villig att titta över ifall vi kan hitta det.

Det här är också något som staten lättare kan styra genom allokering. I Sverige har vi en privatägd industri som vi kan påverka men inte styra, men ett gemensamt utvecklingsprojekt eller två på försvarsmaterielområdet tror jag skulle vara till nytta för att stärka samarbetet mellan industrierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har nu fem eller sex större materielärenden som är uttryck för att vi har ett bra försvarsindustrisamarbete mellan Sverige och Finland. Det vet Peter Hultqvist. Just nu befinner vi oss i en anskaffning av pansarterrängbilar, torpeder, pansarvärnsvapen, pansarvärnsrobotar och stridsuniformer.

Så sent som i förra veckan undertecknade FMV och finska industrin ett avtal om leverans av ett stort antal automatkarbiner. Detta är ett uttryck för att det finns ett bra och effektivt samarbete mellan Sverige och Finland på det försvarsindustriella området. Så är det helt uppenbart också när det gäller plattformen CV 90, där både Sverige och Finland opererar tillsammans med flera andra nordiska länder.

Jag tycker alltså att vi har ett bra samarbete. Det genererar operativ förmåga, och det genererar ett antal materielprojekt. Intensiteten i materielutbytet är större än på mycket länge. Det förs också, som jag sa tidigare, en intensiv dialog mellan försvarsindustrierna i Sverige och Finland. Jag uppfattar därför att samarbetet är intensivt, nära och starkare än på mycket länge.

Fru talman! Jag tror att vi är eniga om att vi välkomnar utvecklingsprojekt som vi identifierar med utgångspunkt i våra berörda försvarsmakters operativa behov. Därefter kan man också titta på försvarsindustriella samarbetsavtal. Jag tror att man ska börja i den ändan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett avtal i sig självt löser ju inte speciellt mycket, utan det är innehållet i avtalen och vad de genererar för aktiviteter som är helt centralt. Jag vill bara säga det kopplat till Nordefco-samarbetet på ammunitionsområdet, där det finns ett väldigt seriöst intentionsdjup. Man tittar på hur försörjningssäkerheten egentligen ser ut på nordisk grund gällande alltifrån tändhattar och krut, trotyl - det vill säga TNT - med mera. Det är alltså ett omfattande arbete som behöver göras för att se till att vi har försörjningssäkerhet inte bara i fred utan också i kris eller krig.

Det jag vill avsluta med, fru talman, är att det finns ett omfattande samarbete mellan Sverige och Finland även på nordisk grund. Det finns ett antal Pesco-projekt som Sverige och Finland samverkar kring, och inom ramen för EU-instrumentet Edirpa har Sverige och Finland, under finsk ledning, ansökt om stöd för genomförande av gemensam upphandling av pansarterrängbil. Det innebär att det kan finnas EU-medel att få när Sverige och Finland går in och upphandlar terrängbil gemensamt för att dra ned de administrativa kostnaderna.

Jag tycker att även detta är ett uttryck för det mycket starka svensk-finska försvarssamarbete som vi har i dessa dagar - och som, vill jag säga, också Peter Hultqvist lade en viktig grund för under sin tid som försvarsminister.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.