Fru talman! Elsa Widding har frågat mig om skälen till att svenska skattebetalares gemensamma medel ägnade att betala vägar, skolor och sjukvård i Sverige nu går till Ukraina. Elsa Widding har också frågat mig om regeringen ser någon anledning att ompröva beslutet om svensk närvaro i Ukraina efter katastrofen i Poltava där åtskilliga personer från Nato dödades och skadades. Elsa Widding har även frågat mig om regeringen står fast vid sin plan att skicka svensk personal från Försvarets materielverk till Ukraina, om regeringen då kan garantera deras säkerhet samt om Försvarsdepartementet har gjort någon analys av hur detta kan tolkas av Ukrainas motpart och fiende i detta krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! På grund av Ryssland rasar ett stort krig i Europa. Krigets verkningar har inte begränsats till Ukraina, och förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik har därför förändrats i grunden. Att stödja Ukraina är moraliskt rätt, och det stärker Sveriges säkerhet. Det ligger i Sveriges intresse att Ukraina återfår sin territoriella integritet.

En av regeringens viktigaste prioriteringar är att säkerställa ett starkt och långsiktigt internationellt stöd till Ukraina. Tillsammans med tillväxten av förmågan inom totalförsvaret och Sveriges medlemskap i Nato är den viktigaste investeringen i vår framtida stabilitet och säkerhet att Ryssland inte når målen med sitt anfallskrig mot Ukraina.

Sverige har tillsammans med ett stort antal länder och EU ingått bilaterala säkerhetsåtaganden med Ukraina. Säkerhetsåtagandena och regeringens övergripande prioritering att stödja Ukraina utgör grunden för det svenska Ukrainastödet.

För att främja samarbetet med och utveckla stödet till Ukraina har Sverige viss närvaro i landet. Denna består bland annat av ambassadpersonal och personal från myndigheter och organisationer som exempelvis Business Sweden och Försvarets materielverk. Sverige är i folkrättslig bemärkelse inte krigförande part i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Regeringen är samtidigt fullt medveten om de risker som är förknippade med att vistas i Ukraina. Den svenska personal som finns på plats gör en oumbärlig insats för både Sveriges och Ukrainas säkerhet.

Under de senaste månaderna har Rysslands urskillningslösa attacker mot Ukraina nått aldrig tidigare skådade nivåer. Dessa attacker har orsakat omfattande förstörelse av kritisk infrastruktur, samtidigt som de har ödelagt fredliga städer, och hela familjer har fallit offer för den ryska aggressionen. Den 3 september i år attackerade Ryssland en militär installation i Poltava, och fler än 50 civila och militärer dödades. I samband med attacken förekom desinformation på bland annat sociala medier om att bland annat svenska instruktörer från Försvarsmakten skulle ha befunnit sig i området och omkommit. Jag vill vara tydlig med att detta är felaktiga uppgifter. Försvarsmakten hade inte militär personal på plats i Poltava, som det falskeligen framställdes.

Fru talman! Det är många saker i Elsa Widdings anförande jag skulle vilja bemöta.

Att vi i Sverige utplånar ukrainska soldater genom vårt militära stöd är en uppfattning som jag tror att Elsa Widding är rätt ensam om. Det ukrainska folket och den ukrainska politiska ledningen uttrycker stark tacksamhet för det svenska stödet. Det svenska stödet är bland de största i världen, och det finns tunga skäl till att Sverige stöttar Ukraina.

För det första handlar det om medmänsklighet och anständighet. Det är alltså Ryssland som har påbörjat en olaglig och fullskalig invasion av Ukraina. Det är Ryssland som systematiskt i kriget har begått folkrättsbrott. Jag har själv varit i Irpin och Butja. Vi ser de systematiska ryska angreppen mot civil infrastruktur och civila mål. Det handlar alltså om medmänsklighet och om anständighet.

För det andra handlar det om att stå upp för värden som är viktiga för Sverige och om att stå upp för Sveriges säkerhet. När vi stöttar Ukraina står vi också upp för folkrätten. Vi står upp för den internationella rätten, och vi står upp för den europeiska säkerhetsordningen.

När Ryssland återkommande invaderar och ockuperar andra länder måste det få konsekvenser. Det är helt avgörande. Folkrätten är viktig för mindre länder som Sverige, för vi vill inte ha ett Europa styrt av stormakter där små länder är stora länders bakgård.

För det tredje är att stötta Ukraina faktiskt också en investering i vår egen säkerhet. Det är Ukraina och de ukrainska soldaterna som nu utgör Europas sköld mot rysk militär expansion. Skulle den skölden falla på grund av att väst inte har uthållighet, tålamod eller förutsättningar att fortsätta stötta Ukraina kommer historiens dom på förekommen anledning att vara hård.

Jag var själv nyligen i Moldavien. Det finns en betydande oro i Moldavien för att Ryssland skulle vara framgångsrikt - det har varit ett ryskt krigsmål förut - och etablera en omedelbar förbindelse mellan Transnistrien och Ryssland.

När vi stöttar Ukraina investerar vi också i vår egen säkerhet. Skulle Ryssland vinna detta fruktansvärda krig skulle det få genomgripande konsekvenser också för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig också säga något om det ryska narrativet. Det ryska narrativet säger att det är dyrt och farligt att stötta Ukraina. Ja, vi har investerat 48 miljarder i vårt militära stöd till Ukraina, men det är ett stöd som vi betalar med kronor och ören. De ukrainska soldaterna betalar i blod. Vi ska vara tacksamma över att Ukraina fortsätter att kämpa och stå upp för sin territoriella integritet och sin frihet.

Vi har återkommande haft diskussionen om att det är farligt att stötta Ukraina, och Ryssland försöker hota och skrämma oss hela tiden. Den diskussionen hade vi när vi hade diskussion om små och lätta vapen. Den diskussionen hade vi när vi hade diskussion om stridsfordon. Den diskussionen hade vi när vi hade diskussion om stridsvagnar. Den diskussionen hade vi när vi hade diskussion om stridsflyg, och den diskussionen har vi när vi har diskussion om långräckviddiga vapen.

Ukraina har till och med gått in i Kursk. Det har inte fått några eskalatoriska konsekvenser såtillvida att Ryssland har gjort någon ökning i det avseendet. Ryssland försöker alltså hota och skrämma. Våra ukrainska vänner säger: Låt er inte köpas av den ryska retoriken och av att de skramlar med sablar! Fortsätt att stötta oss, för då stöttar ni också er egen säkerhet!

Fru talman! Jag kan informera Elsa Widding om att jag har varit i Ukraina tre gånger under kriget. Jag har varit i Mykolaïv, Tjernihiv och Kiev och också på många andra ställen. Det är ett utmärkt sätt att få en djupare förståelse för kriget.

Jag kan konstatera att risken för att Sverige ska utsättas för ett väpnat angrepp minskar genom Natomedlemskapet. Genom Natomedlemskapet omfattas vi av artikel 5 och Natos gemensamma försvarsplanering. Det höjer tröskeln för varje form av frestelse att utsätta Sverige för ett väpnat angrepp.

Jag vill också påminna om att precis de aktörer som Elsa Widding refererar till, Must och FRA, och även Säpos årsrapport återkommande har varnat för det aggressiva ryska agerandet, Rysslands låga tröskel för militär våldsanvändning och att Ryssland har höga ambitioner när det kommer till återmilitarisering. Man har uttryckt en ambition om att man ska ha en högre militär förmåga än när kriget bröt ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det återigen det ryska narrativet som framförs. Det är att det inte är någon idé för Ukraina att göra motstånd. Om man besöker de av Ryssland ockuperade områdena ser man systematiska gripanden av aktörer i civilsamhället. Vi har tiotusentals dokumenterade folkrättsbrott som Ryssland har begått mot Ukraina. Vi ser systematiska exempel på att Ryssland har deporterat barn från ockuperade områden in i Ryssland. Detta kan vara ett skäl till att Zelenskyj och Ukraina har en stark vilja att fortsätta försvara sig - man vet att det är en fruktansvärd situation att bli ockuperad.

Sedan handlar det om att Ryssland är framgångsrikt i detta krig. Det hör vi hela tiden och återkommande från vissa aktörer. De säger att Ryssland har varit framgångsrikt i det här kriget. Nu är vi alltså nästan 1 000 dagar in i ett krig som Putin trodde att han skulle vinna på 5 dagar. Det var det som var målet för Ryssland. Man skulle ta Kiev, rulla in exekutionspatruller - detta har det redogjorts för - och angripa den politiska ledningen i Ukraina och ta kontrollen över landet. Efter nästan 1 000 dagar kan vi konstatera att Ryssland fortsatt kontrollerar mindre än 18 procent av det ukrainska territoriet.

Detta har haft genomgående konsekvenser också för Ryssland på den internationella arenan. Man har mötts av den största upprustningen av Nato sedan det kalla krigets slut. Sverige och Finland har blivit Natoallierade som en direkt konsekvens av den illegala och fullskaliga invasionen.

Vi har naturligtvis också sett att Ryssland har fått 14 sanktionsrundor och ökad internationell isolering mot sig. Vi har även sett att Ryssland har betalat ett mycket högt militärt pris för kriget. Man pratar om över 600 000 sårade, döda eller tillfångatagna ryska soldater. Vi pratar om över 10 000 stridsfordon och stridsvagnar som Ryssland har förlorat. Snart 1 000 dagar in i kriget har Ryssland faktiskt inte uppnått någon av sina strategiska målsättningar. Man lyckades inte ta Kiev. Efter det lyckades Ukraina återta 50 procent av de ockuperade områdena. Man har inte heller lyckats ta Donbass.

Att kalla detta krig för en framgång för Ryssland är att göra våld på sanningen.

Fru talman! Jag tror att ingen önskar fred starkare än det ukrainska folket. Men det måste vara en fred på ukrainska villkor. Om Ukraina ska förhandla måste landet kunna få göra det utifrån en styrkeposition.

Den svenska linjen är denna: Vill Ukraina förhandla kommer vi att stötta Ukraina. Vill Ukraina fortsätta att arbeta för att återfå sin fulla frihet och sin territoriella integritet kommer vi att fortsätta att stötta Ukraina.

Det är nämligen så att både Donbass och Krim är ukrainskt. Det tillhör Ukraina. Vi vill inte belöna rysk aggression. Men återigen: Det är bara det ukrainska folket och den ukrainska politiska ledningen som får avgöra om de vill förhandla eller om de vill fortsätta att kämpa för sitt territorium.

Jag vill säga några ord kopplat till desinformation. Det vilar ett stort ansvar på alla i det svenska samhället att inte sprida desinformation. Det sker systematiskt från Ryssland. Vi påverkas, och det sker på ett mycket omfattande sätt. När det gäller påståenden om att det till exempel skulle finnas svenska civila eller militära soldater i Poltava är det belagt att detta är felaktigt.

Avslutningsvis skulle jag vilja uttrycka en stor uppskattning för det breda stöd som finns i det svenska samhället när det kommer till stödet till Ukraina. Någonstans mellan 85 och 90 procent stöder enligt Pew Research det svenska militära stödet till Ukraina eller är villiga att även öka det.

Även i den här kammaren har vi från regeringens sida presenterat nio stödpaket till Ukraina. Samtliga dessa stödpaket har röstats igenom med acklamation. Alla riksdagsledamöter har röstat för stödpaketen till Ukraina. Det är en styrka för Sverige att vi kan hitta breda säkerhets- och försvarspolitiska lösningar, framför allt i en sådan fråga som är så central för Sveriges säkerhet som ett fortsatt militärt starkt stöd till Ukraina.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.