Fru talman! Sanne Lennström har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera inför kvotsättningen för att gynna Östersjön och dess fiskbestånd.

Havet utgör en oumbärlig resurs som ger många nyttor för människan och samhället. Situationen för Östersjöns ekosystem är ansträngd och allvarlig, vilket främst visar sig genom dålig beståndsstatus hos viktiga fiskbestånd och att storleksfördelningen för fler bestånd är förskjuten till små individer. Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Bland dessa mål och principer ingår både ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen.

Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt hänseende, socialt hänseende och sysselsättningshänseende. Därtill ska verksamheterna bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft, som är beroende av livskraftiga bestånd, långsiktigt värnas.

Regeringen anser vidare att förvaltningen av fisk och dess predatorer samt fisket ska styras av alla tre hållbarhetsdimensioner - den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala - men att det är centralt att den kortsiktiga förvaltningen utformas för att kunna möjliggöra långsiktig hållbarhet. Regeringen anser också att det finns skäl att stärka arbetet med att genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen.

Fru talman! Regeringen har med anledning av kommissionens förslag till förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2025 överlämnat en faktapromemoria till riksdagen. I linje med ovan angivna ståndpunkter stöder regeringen preliminärt den övergripande inriktningen i kommissionens förslag. Dock anser regeringen att det finns behov av att i särskilda fall verka för en mer försiktig ansats än den övergripande inriktningen i kommissionens förslag. Särskilt i fråga om sill och strömming i centrala Östersjön är regeringens utgångspunkt att kvoterna inte bör öka utan minska jämfört med nu gällande kvoter. Kvoterna bör därför sättas mer restriktivt än vad kommissionen föreslår.

Regeringen anser vidare att förslaget i delar bör justeras något i syfte att mildra de negativa effekterna för det svenska lokala kustnära fisket, som är beroende av livskraftiga bestånd. Regeringen anser att storlek på bifångstkvot bör beakta nuvarande beståndssituation för associerade arter och anpassas i enlighet med en ekosystemansats i blandfisket. Den svenska ståndpunkten ska fastställas av riksdagen.

Havsmiljöpropositionen anger regeringens inriktning för havsmiljöpolitiken. Regeringen aviserar i propositionen flera åtgärder för att öka fiskbestånden i Östersjön, bland annat genom att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil och förbjuda bottentrålning i skyddade marina områden. Regeringen inför också ett nytt etappmål för att minska övergödningen.

Regeringen vill även att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av marina områden för att bidra till att nå den internationella målsättningen om 30 procent av marina områden till 2030 enligt Sveriges åtagande gentemot FN och EU. De åtgärder som följer av havsmiljöpropositionen om en hållbar fiskförvaltning med kompletterande förvaltning av predatorer ska tillsammans med aviserade permanenta regleringar avseende pelagiskt trålfiske inom hela området upp till 12 nautiska mil från baslinjen i Östersjön kunna bidra till en starkare integrering i och en växelverkan med havsmiljöarbetet.

Fru talman! Vi kommer att kämpa för så lågt satta kvoter som möjligt, precis som Sverige har gjort i ganska många år.

Det som är intressant när man diskuterar fiskepolitik med Socialdemokraterna i opposition är att de gärna undviker att tala om hur kvoterna sätts. De nämner inte att det är en dragkamp mellan olika länder, att det krävs kvalificerad majoritet för beslut och att övriga länder inte har en lika restriktiv syn som Sverige.

Vi arbetar med kraft och målmedvetenhet med att dra förhandlingarna i rätt riktning. Men om vi gör oss irrelevanta i förhandlingarna leder det bara till en enda sak: högre kvoter utifrån hur situationen ser ut i dag. Den som är seriös måste ge sina svar till väljarna utifrån verkliga förhållanden. Annars blir det bara plakatpolitik som riskerar att förvärra situationen för bestånden, och här måste jag konstatera att Socialdemokraterna är svaret skyldig.

För att komma någon vart är det diplomati och samtal som är helt centralt. Det var just därför jag bjöd in andra fiskeministrar från Östersjöländerna till ett möte här i Sverige den 17 september. Där fick de ta direkt del av småskaliga svenska fiskares situation, och vi fick en diskussion som jag hoppas kan underlätta de kommande förhandlingarna senare i oktober. Jag kan konstatera att Socialdemokraterna mig veterligen aldrig tog något sådant initiativ.

Situationen i Östersjön är påtagligt ansträngd. För att förvalta fisken ansvarsfullt måste vi förbättra havsmiljön. Fisket behöver ske ansvarsfullt samtidigt som andra påverkande faktorer, såsom förekomsten av predatorer, säl och skarv, måste adresseras på ett annat sätt än i dag.

Jag har förhandlat om kvoter för Sveriges del en gång, och då drev vi den mest restriktiva linjen av alla länder. Vi fick inte som vi ville fullt ut, men tack vare vår medverkan i förhandlingarna sänktes kvoterna mer än de annars hade gjort. Samtidigt kunde det småskaliga fisket, som precis som ledamoten säger är en livsnerv för många kustbygder, värnas. För första gången infördes också särskilda stängningar för trålfiske under perioden då sillen leker. Nu indikerar Ices, alltså vetenskapen, en viss återhämtning av strömmingen i centrala Östersjön och Bottenhavet.

En sak är solklar: Det är av yttersta vikt att vi håller i det här och att vi förhandlar i en restriktiv riktning även nu i oktober. Strömmingen behöver mer återhämtning.

Fisket påverkar sillen i Östersjön. Det gör även faktorer som konkurrens om föda, klimatförändringar och predation från säl och skarv. Här finns fortsatt en del kunskapsluckor. I den nyligen presenterade havsmiljöpropositionen, den första sedan 2009, adresseras flera av de här frågorna såsom jakt på säl och skarv och fiskereglering. Däribland finns åtgärder som permanenta regleringar avseende det pelagiska trålfisket upp till 12 nautiska mil.

Fru talman! Ledamoten nämnde fiskets 1-2-3. Trålgränsen kan vi sätta bock på. Sälen kan vi sätta bock på. Skarven kan vi sätta bock på. Här känns det som att ledamoten och jag är helt överens.

Predatorerna diskuteras alldeles för lite i den svenska fiskedebatten. Vissa bedömare säger att de äter lika mycket som de totala kvoterna just nu är. Det måste man ha i bakhuvudet.

Min ambition är att redan på oktoberrådet ha en övrig fråga, en AOB, tillsammans med andra länder där vi just adresserar de här problemen. Vi är väldigt tydliga i havsmiljöpropositionen med att regeringen vill vidta fler åtgärder kring och minska trycket av säl och skarv. Skarven ställer ju också till en hel del skada på öar och så vidare, men framför allt handlar det om att de är hårda predatorer på inte minst sill och strömming. Här verkar vi vara överens.

Det finns en samsyn bland flera av Östersjöländerna om att detta är ett problem som vi behöver adressera. Men här har vi också en viss problematik med fågeldirektivet. Vi har även ett förbud mot handel med sälprodukter, vilket jag är helt övertygad om påverkar jägares vilja att jaga säl. Det ligger i många jägares dna att man vill ha så bra avsättning som möjligt för det vilt man fäller. Man vill ta hand om det av respekt för den jakt man utför. Att vi då har ett förbud inom EU mot att handla med dessa produkter tror jag är kontraproduktivt om vi vill minska sälens påverkan.

Här har regeringen - och även den förra, ska sägas - varit tydlig med att vi vill förändra detta regelverk. Det och annat kommer vi att ta upp på nästa ministerråd, om vi hinner. Vi håller på med det arbetet och hoppas få brett stöd från flera EU-länder.

Vad gäller kvoterna - det är ju för att reglera fiskdödligheten som vi pratar om hur mycket fisk vi kan ta upp - vill jag bara påminna om att kvoterna är det absolut mest effektiva när det gäller att påverka fisket och dess avtryck totalt sett. Jag vill dock också påminna om att beslut fattas av ministerrådet med kvalificerad majoritet och som ett paket. Beslut fattas alltså inte art för art eller fråga för fråga. Det är därför det är så viktigt att vi är med och blir lyssnade på i förhandlingarna.

Vi går ändå in på en restriktiv nivå. På miljö- och jordbruksutskottets möte i går konstaterades från flera håll att den här ståndpunkten är betydligt tydligare än vad de tidigare har varit. Det är tydligt att regeringen vill gå i en restriktiv riktning men samtidigt balansera så att vi har ett relativt brett mandat.

Till syvende och sist tycker jag att det är mycket bättre att vi får så låga kvoter som möjligt än att vi låser fast oss i en position som kommer att vara omöjlig att genomföra i verkligheten. Då är det A och O att vi blir lyssnade på i förhandlingarna och att vi får så stort gehör som möjligt.

Fru talman! Jag vill tacka Sanne Lennström för interpellationen och för debatten. Jag uppskattar att debatten breddades så att vi också fick prata en del om predatorerna, som jag tycker får för lite uppmärksamhet när beståndssituationen i Östersjön diskuteras.

Vad gäller Ices är inget system perfekt. Det som ska ligga till grund enligt den gemensamma fiskeripolitiken är den bästa tillgängliga forskningen. Trots brister i Ices kan jag konstatera att det är den bästa tillgängliga forskningen och också den som accepteras av de allra flesta. Detta är utgångspunkten, och då kan jag se en fara i att väva in annan forskning. Det finns också forskning i olika länder som pekar åt andra håll, och där tror jag inte att vi ska hamna. Det gäller att vi värnar Ices.

Samtidigt har vi nu ett pågående arbete med olika indikatorer inom Ices, där åldersstruktur och storleksstruktur är sådant som jag vet är viktigt bland annat för svenska forskare som ingår i Ices.

Vi kommer som sagt av allt att döma att vara det land som driver på för de mest restriktiva kvoterna, och vi kommer att slå vakt om det småskaliga fiskets möjligheter.

Stort tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.