Fru talman! Jessica Wetterling har frågat statsministern om han avser att göra en transparent och total genomlysning av ministrars och statssekreterares aktieaffärer, och om inte, vilka åtgärder statsministern annars avser att vidta. Hon har också frågat hur den av statsministern aviserade översynen av ministrars aktieinnehav ska gå till i praktiken. Slutligen har hon frågat på vilket sätt statsministern ska se till att de vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att ministrar och statssekreterare inte fortsättningsvis ska göra otillbörliga aktieaffärer.

Frågan har överlämnats till mig.

Statsråd ska anmäla sitt innehav av bland annat aktier enligt lagen om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. Även statssekreterare har denna skyldighet. Det följer av nämnda lag och beslut som Regeringskansliet har fattat med stöd av lagen.

Anmälan om innehav av finansiella instrument görs av statsråd och statssekreterare efter att dessa har tillträtt och därefter årligen. En årlig anmälan ska göras även om det inte har skett någon förändring i innehavet. Om det sker en förändring i innehavet, till exempel genom förvärv eller överlåtelse, ska det anmälas senast sju dagar efter det att förändringen gjordes. Inom Regeringskansliet finns närmare riktlinjer för hur anmälningar ska göras.

För statsrådens och statssekreterarnas anmälningar av finansiella instrument sammanställs en förteckning över deras innehav och förändringar av dessa. Statsråden och statssekreterarna har eftergett den sekretess som annars gäller för uppgifter i förteckningen. Förteckningen är alltså offentlig, och den tillhandahålls allmänheten för insyn och granskning.

Statsråd och statssekreterare har också åtagit sig att till Regeringskansliet anmäla och låta förteckna bland annat tidigare anställningar och uppdrag samt näringsverksamhet i bolag. Även dessa anmälningar sammanställs i en förteckning som är offentlig och tillhandahålls allmänheten.

Det är dock angeläget att fortlöpande se över de regler och rutiner som finns, bland annat för att undvika att det uppstår intressekonflikter. Som statsministern har aviserat har det inletts ett sådant arbete i Regeringskansliet. Översynen pågår, och när den är avslutad kommer resultatet att redovisas.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en relevant fråga. Det är viktigt att människor och institutioner med makt genomlyses på ett korrekt sätt och att det råder transparens.

Jag är dock osäker på om ledamoten verkligen menar att den dömande instansen i alla olika intressekonflikter ska vara denna kammare. Det pågår ju en granskning av anmälningar i konstitutionsutskottet, och det är där denna typ av granskning hör hemma.

Jag hoppas att Jessica Wetterling och jag är överens på en lite högre abstraktionsnivå om det sätt på vilken vår demokrati och rättsstat är organiserad. Det är inte det slagkraftigaste argumentet eller det bästa hopplocket av olika sammanhang in i en slutsats som ska vara avgörande, utan det ska givetvis ske en gedigen prövning. En möjlighet är som sagt att göra en anmälan till konstitutionsutskottet, vilket också har skett, och jag vill, herr talman, inte föregå det arbete vi kan förvänta oss att konstitutionsutskottet gör i sådana fall.

Det är så vi har valt att organisera vår demokrati. Vi kan ha debatter här om olika sakförhållanden, och vi har prövningar på andra ställen, till exempel i konstitutionsutskottet. Så är det på ett mer generellt plan.

Jag tror ändå att ledamoten och jag är överens här. Jag uppfattar inte något annat i ledamotens frågeställning än att det nu sker en granskning och att det har skett en anmälan till konstitutionsutskottet. Det är givetvis upp till konstitutionsutskottet hur man hanterar den.

Jag uppfattar dessutom att Jessica Wetterling har ett legitimt önskemål, att man ska se över hur reglerna eller processerna ser ut inom Regeringskansliet. Man kan givetvis vara öppen för att ställa frågor om huruvida lagstiftningen ska vara utformad på det här sättet, vad den ska medge och så vidare. Det är en fråga.

En annan fråga är hur rutinerna och processerna efterlevs i Regeringskansliet, och där har statsministern initierat ett arbete. Precis som jag svarade är det klart att vi, när arbetet är färdigt, ska presentera det och återkomma i en ordnad process.

Herr talman! Jag backar lite. Min uppfattning är att man alltid kan ha enskilda synpunkter av olika slag, men ungefär så måste en välfungerande, robust och uthållig demokrati fungera. Man får arbeta sig framåt. Man får ta sig an problem. Man får hantera situationer som uppstår, men inte på något revolutionärt sätt. Man får använda de metoder, institutioner och processer som är avsedda att användas.

Här noterar jag två saker. Det ena är att det har skett en anmälan till konstitutionsutskottet, och där får ärendet givetvis ha sin gång. Det andra är att det, precis som ledamoten efterfrågar, nu sker ett arbete med detta inom Regeringskansliet. Jag förstår att man inte kan vara överens i alla delar, men i sak kan jag inte tolka det på något annat sätt än att det finns en samsyn om ungefär hur processen bör och ska se ut.

Herr talman! Först och främst delar jag ledamotens engagemang för reglerna. Det är klart att det för mig som finansmarknadsminister och dessutom ansvarig för finansmarknaden brett är viktigt att transparens, förtroende och de delarna fungerar på ett bra sätt.

Vi har dessa regler i Sverige. Varför de har utvecklats till att bli så som de är kan man givetvis ha en diskussion om. Precis som ledamoten efterfrågar pågår nu ett arbete i Regeringskansliet, initierat av statsministern, där man ska se över formerna eller pröva om man behöver göra mer. Därmed tillmötesgår jag det som är kärnfrågeställningen här, nämligen att man inte bara ska notera att det uppkommer situationer som föranleder diskussioner och sedan lämna det därhän. Det vore både slarvigt och olyckligt. Det är bra att man nu tittar på detta.

Däremot är jag inte lika benägen som ledamoten att döma innan prövning har skett. Det är ganska många ord och beskrivningar som är närliggande till att anta att vissa fel har begåtts. Då får man titta på det. Det är bra att vi har ett konstitutionsutskott som tittar på detta: Finns det något uppsåt, varför har information kommit bort, följs reglerna och så vidare? Det är bra att man kollar på det på ett ordnat sätt. För detta finns anmälan till konstitutionsutskottet, och det är upp till konstitutionsutskottet hur man ska hantera det. Frågan om rätt eller fel är inget som vi ska avgöra i en debatt, utan det har vi processer för.

Den här diskussionen är inte ny, vilket man kan tänka sig föranleds av att den emellanåt är svår. Jag kollade lite på vad som har skrivits förut, och det är inte första gången det skrivs om detta:

Den 17 januari 2022: Så sparar ministrarna – ratar aktier för fonder.

Den 21 december: Hon är rikast i regeringen.

Den 30 november 2021: Nye finansmarknadsministern uppmanar sonen att dumpa aktier – får köpa en bred indexfond.

Den 24 juli: Ministrar satsar på fonder.

Den 27 juli: Den nya handelsministern vill inte berätta om sina aktier.

Den 8 mars 2019: Anklagelser om jäv pressar Isabella Lövin. Mejlet glömdes bort, stod det senare i artikeln.

Den 25 juli 2018: Så sparar regeringens ministrar i aktier och fonder.

Den 23 oktober 2014: Finansministern i bottenklass när det kommer till sparande.

Den 18 oktober: Kristina Persson rikast i regeringen, och senare, i en länk till Aftonbladet: Ministern satsar på vapen och tobak.

Den 14 oktober 2024: Bolund om Investoraktierna: Jag köpte dem inte själv.

Det är inte nytt att det finns en sådan här diskussion. Om något kan det indikera att gränsdragningsproblematiken förtjänar en något närmare diskussion än bara en sådan här debatt. Därför tycker jag, som del av regeringen, att det är välkommet att statsministern har tagit ett sådant initiativ.

Herr talman! Jag gläds åt att det verkar finnas en samsyn mellan mig och ledamoten i sakfrågan – det vi rimligtvis borde diskutera. Det är bra att det görs en översyn. Jag har ingenting att göra med vilka granskningar konstitutionsutskottet ska göra, men jag noterar att det finns en granskning i konstitutionsutskottet. Därmed borde de åtgärder som kan tänkas vidtas också vara vidtagna.

Det som möjligtvis skiljer ledamoten och mig åt är att ledamoten vill att jag ska uttala mig om skuld innan de här processerna är klara. Det blir för mig lite avigt, herr talman, för då föregriper man ju den typ av granskning vi faktiskt ska ha. Jag har heller inte någon information, som ledamoten vill göra gällande, om att det skulle vara ställt bortom allt rimligt tvivel att fel har begåtts.

Nu finns det ju granskningar, så vi får väl återkomma efter dessa. Men absolut är det generellt så att vi alltid ska värna förtroendet för demokratin. Det håller jag med om. Jag hoppas till exempel att vi ska ta i hand efter den här debatten. Det är ett gott demokratiskt uppförande, för att nämna ett sådant exempel. Det ska inte vara bråk i våra parlament med handgemäng av olika slag. Det är såklart centralt för detta.

Jag skulle säga att det alltid finns saker att göra bättre, så låt oss göra det. Låt oss uppträda på ett sjyst sätt mot varandra. Vi ska pröva varandras åsikter och agerande, men vi ska givetvis alltid tillsammans uppträda på ett sådant sätt att det på valdagen alltid är demokratin som har segrat, oavsett vilket parti eller vilken konstellation som vinner.

Detta ställer givetvis krav på var och en av oss att inte bara agera efter bästa förmåga utan också utifrån de regler som finns. Jag tycker att det är bra att man inte gör sig till domare över detta ensam, utan vi har processer för det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.