Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig vilka insatser som görs för att säkra högsta möjliga operativa förmåga hos Kustbevakningen och vilka insatser som görs för att så många som möjligt ska förbli kustbevakare och för att fler ska söka sig till myndigheten.

Kustbevakningen är en viktig myndighet med uppgift att bedriva sjöövervakning och utföra räddningstjänst till sjöss. Det försämrade säkerhetsläget i närområdet ställer också högre krav på myndigheten att ha en ökad förmåga inom totalförsvaret. Kustbevakningen befinner sig nu i en uppbyggnadsfas där satsningar görs för en stärkt förmåga till sjöss.

Frågan om Kustbevakningens operativa förmåga är mycket viktig, vilket också visar sig i de satsningar regeringen har gjort. Kustbevakningens anslag har successivt ökat de senaste åren, från 1,48 miljarder kronor år 2023 till 1,89 miljarder år 2025. Tillskotten har bland annat gjort det möjligt för myndigheten att kunna genomföra dubbla klasser för nya kustbevakare under 2023 och 2024. Därtill har regeringen i årets vårändringsbudget föreslagit att Kustbevakningen tillförs ytterligare 50 miljoner kronor för innevarande år i syfte att ytterligare öka dess operativa förmåga.

Regeringen har genom resurstillskott alltså gett myndigheten bättre förutsättningar för förmågetillväxt, och det pågår flera utvecklingsarbeten inom myndigheten. Det är samtidigt ofrånkomligt att det finns en viss fördröjning innan insatserna visar på önskad förmågehöjning.

Kustbevakningen har sedan 2022 gått från 881 anställda till 1 023 anställda, en ökning med 142 personer. Sedan aspirantutbildningen åter öppnade 2021 har 68 nya kustbevakare utnämnts, och i detta nu utbildas ytterligare 85. Dessa tjänstemän är ett mycket välkommet tillskott i bemanningen av myndighetens fartyg och flygplan.

Att säkra Kustbevakningens operativa förmåga handlar även om att skapa förutsättningar för att vara på rätt plats i rätt tid. Genom en god sjölägesbild och en utvecklad underrättelseverksamhet och analysförmåga kan myndigheten prioritera resurser dit där de behövs som allra mest.

Regeringen följer myndighetens utveckling noga, och när det kommer till vilka insatser som har gjorts för att fler ska söka sig till myndigheten samtidigt som så många som möjligt ska förbli kustbevakare vill jag nämna några exempel.

Under 2023 förändrades kravbilden för att vara behörig sökande till Kustbevakningens grundutbildning. Detta resulterade i en större rekryteringsbas, och under samma år var det 1 354 sökande på 24 utbildningsplatser. Vidare har visst rekryteringsfokus lagts på återanställning av före detta kustbevakningstjänstemän, och slutligen har riktade rekryterings- och informationsinsatser i sociala medier, på mässor och i skolor genomförts i syfte att öka synligheten för yrket.

Kustbevakningen erbjuder fler karriärvägar och satsar på ledar- och medarbetarskap och kompetensutveckling för att behålla personal. I sammanhanget är det värt att nämna att Kustbevakningen år 2024, för andra året i rad, var den svenska myndighet som hade högst arbetsgivarindex, enligt analysföretaget Verians undersökning. Det visar på ett gott rykte och på medarbetare som är goda ambassadörer.

Att säkra en stabil och långsiktig personalförsörjning är en strategisk prioritering för Kustbevakningen. Jag delar uppfattningen att detta är en fråga av stor betydelse både för svensk sjösäkerhet och för den civila beredskapen.

Fru talman! Jag har faktiskt nöjet att berätta att jag så sent som tidigare i dag gjorde ett studiebesök på två av Kustbevakningens sjögående enheter tillsammans med EU-kommissionären för beredskap. Jag slås, som alltid när jag besöker Kustbevakningen, av vilka fantastiska och dedikerade medarbetare som finns i myndigheten. Det är en glädje att se, och det är en ära att få vara med och se en liten del av deras vardag. Det är ett tillfälle att försöka uppmärksamma dem för det viktiga arbete de gör för att stärka Sveriges säkerhet på olika sätt, året runt, dygnet runt, i alla väder. Det är verkligen värt en eloge.

Att regeringen tycker att myndigheten är särskilt viktig hoppas jag manifesteras i de särskilda resurstillskott som gavs i både ordinarie budgetproposition och så sent som i vårändringsbudgeten för att hantera den tilltagande osäkerhet som råder på Östersjön. Det handlar om en förstärkt förmåga för att hantera hybrida händelser och för att bedriva sjöövervakning på vattenytan genom sjölägesbild och under vattenytan.

Låt mig svara på Hanna Westeréns fråga genom att tydligt säga att förmågan redan har ökat i jämförelse med när regeringen tillträdde. Precis som jag nämnde är det alltså 143 ytterligare medarbetare i myndigheten i jämförelse med 2022. Den stora frågan är naturligtvis om det hade varit bättre om satsningarna hade gjorts tidigare under föregående regering. Svaret är naturligtvis ja på frågan, men det är bättre att de görs nu än att de inte görs alls.

Som i alla sammanhang där det behövs en särskild, unik kompetens tar det tid från det att man bestämmer sig för att skjuta till mer resurser till dess att den kompetensen finns färdigutbildad och operativ i myndigheten. Den förmågetillväxten kommer vi att få se även i fortsättningen. Man har nu sänkt förkunskapskraven i så måtto att man nu får hela utbildningen på köpet. Det krävs ingen behörighet från början, utan det ingår i utbildningen. Det gör att fler kan söka, intaget kan breddas och antalet klasser kan dubbleras. Det är naturligtvis bra eftersom det kommer att innebära att förmågan fortsätter att öka framöver.

När är vi i mål med detta? Det finns inget svar på den frågan eftersom det här är ett arbete mot ett rörligt mål. Tyvärr har vi sett säkerhetsläget försämras, och det avspeglas i den miljö Kustbevakningen möter.

Jag ska försöka hinna svara på ytterligare en fråga, nämligen om jag har mött bilden av att man tyngs av onödig administration. Nej, jag har personligen inte mött den bilden när jag träffat kustbevakare, men jag är helt öppen för att ta del av den bilden om den finns. Direktiven till myndighetsledningen är naturligtvis att arbeta för en så hög förmåga som möjligt. I det ingår naturligtvis att medarbetare inte ska vara drabbade av onödig byråkrati i sin tjänsteutövning.

Fru talman! Jag tar naturligtvis med mig signalen om en administrativ börda som inte uppfattas vara ändamålsenlig. Jag träffar gärna företrädare för fackförbundet Tull-Kust för att höra deras synpunkter i frågan. Det här är inte ett perspektiv som jag personligen har mött när jag har träffat olika kustbevakare, men därmed inte sagt att det inte finns. Jag är helt öppen för att ta del av det perspektivet.

Jag skulle vilja bredda perspektivet och säga att det inte enkom är antalet anställda som definierar förmågan, utan det är naturligtvis också vilken tillgång man har till tekniska hjälpmedel, olika plattformar och så vidare. Som jag tidigare nämnde har vi lämnat ett riktat stöd till Kustbevakningen i vårändringsbudgeten för att under året köpa in teknisk utrustning som också bidrar till att höja förmågan. Vi vill få ut så mycket förmåga som möjligt per anställd medarbetare och per kustbevakare i myndigheten. Det är naturligtvis helt centralt. De medelstilldelningar som jag har pratat om här är anslagshöjningar i nivå, det vill säga en permanent högre ambition för myndigheten som naturligtvis speglar det svåra säkerhetsläget.

För att avslutningsvis nämna någonting om gränsdragningen mellan olika uppgifter delar jag i stort uppfattningen att allt Kustbevakningen gör är viktigt. Miljöövervakning eller miljöräddning, förmåga till miljöräddning, är viktigt. Sjöövervakning är viktigt. Underrättelsearbete är viktigt. Samarbete med marinen och övriga Försvarsmakten och polisen är viktigt. Vi vill egentligen inte nedprioritera någonting men kanske betona att sjölägesbildsarbetet och samarbetet med Försvarsmakten måste intensifieras till följd av att det är en relativt, jag ska inte säga ny men tilltagande uppgift.

Förmågan på miljöräddningssidan är inarbetad och god sedan länge. Sverige har en av de främsta förmågorna i Östersjöområdet på det området. Det betyder inte att man ska släppa den kompetensen eller förmågan. Det betyder att man ska kunna göra det också, för det är tyvärr så att också ett miljöscenario skulle kunna utspela sig som en del av till exempel en hybridoperation. Det är naturligtvis helt centralt att vidmakthålla den förmågan, men det har också blivit tydligt och angeläget att vi måste prioritera att man också bygger upp andra förmågor som tidigare kanske har varit på en mycket lägre nivå eller historiskt inte har funnits och som nu måste finnas på ett tydligare sätt. Där handlar det bland annat om att reda ut roller och ansvarsförhållanden gentemot Försvarsmakten men också att stärka det gemensamma arbetet med att bygga sjölägesbild och ägna sig åt sjöövervakning.

Fru talman! Ursäkta att jag avbröt, men jag förväntar mig att bli korrekt citerad i den här kammaren. Jag sa att inte bara personalen utgör det som bygger förmåga. Det är en väsentlig skillnad, för så är det naturligtvis. Fartyg, tekniska hjälpmedel och kringutrustning bygger också förmåga. Hade vi bara personal och inga fartyg hade vi ingen förmåga. Hade vi bara fartyg och ingen personal hade vi inte heller någon förmåga. Det säger sig självt.

Därför vidtar regeringen åtgärder för att höja förmågan också i termer av tekniska hjälpmedel. Det är klart att vi måste ha en myndighet som är i balans. Det är bland annat därför vi nu gör det som jag redogjorde för i min inledning. Vi ser till att ha dubbla antagningsklasser och har justerat antagningskraven så att fler kan söka. Man har betald utbildning, och man får alla behörigheter från början. Så var det inte tidigare, men så är det nu. Det kommer naturligtvis att skapa bättre förutsättningar för att se till att vi har en kustbevakning som kan möta ett svårare omvärldsläge och säkerställa att man har fullgod personalförsörjning under de förutsättningarna. Det tror jag är helt centralt för att bygga förmåga i det civila försvaret och i totalförsvaret också i den maritima domänen.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Notera att det är enbart en av de deltagande i interpellationsdebatterna som har ordet, oavsett om man citerar rätt eller inte.)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.