Herr talman! Isak From har frågat mig om jag och regeringen avser att i beredningen av jaktlagstiftningen lägga fram förslag som förtydligar samhällsmålet i älgförvaltningen så att det blir tydligare vad som är politikens mål med älgförvaltningen.

I början av 2024 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om en moderniserad jaktlagstiftning. Syftet med utredningen är att skapa en modern jaktlagstiftning för långsiktigt hållbar jakt och viltvård som är enkel att tillämpa. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 att förlänga utredningstiden till den 31 december 2025, samtidigt som ett delbetänkande skulle lämnas senast den 7 april 2025.

Enligt uppdraget skulle Jaktlagstiftningsutredningen i delbetänkandet bland annat analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall överlämna förslag till lösning. Utredningen överlämnade delbetänkandet Vissa förändringar av jaktlagstiftningen (SOU 2025:32) den 2 april. Utredningen gjorde bedömningen att något ytterligare författningsstöd inte behövs, men att förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer kan förtydligas samt att regeringsuppdrag kan underlätta länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets deltagande i en försöksverksamhet.

Ett ytterligare uppdrag som redovisades i delbetänkandet var att förbättra genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna. Där har utredningen lämnat ett förslag om en ny bestämmelse som förenklar möjligheterna till skyddsjakt på däggdjur som varken omfattas av art- och habitatdirektivet, Bernkonventionen eller motsvarande nationellt skydd. Klövviltet är några av de arter som kommer att omfattas av den nya bestämmelsen.

Att ta fram ett samhällsmål för älgförvaltningen omfattas dock inte av utredningens uppdrag.

Jaktlagstiftningsutredningens delbetänkande kommer att remitteras och beredas av Regeringskansliet. Jag varken vill eller kan föregå den processen genom att i dag ange vilka förslag regeringen därefter kommer att lägga fram.

Herr talman! Jag är helt säker på att Isak From vet att jag i det här läget, när utredningsbetänkandet precis har skickats ut på remiss – det skickades ut nu i veckan – inte kan kommentera förslaget i detalj eller hur vi kommer att landa i olika delar. Isak From får stå ut med att jag kanske inte är så precis som jag förstår att ledamoten vill att jag ska vara i debatten här i dag. Men det hör till spelets regler.

Det jag kan säga är att regeringens syfte med utredningen är att skapa en modern lagstiftning för långsiktigt hållbar jakt och viltvård som också ska vara enkel att tillämpa.

Avgörande för att vi ska kunna ha en älgstam av hög kvalitet är att vi har foderresurser som motsvarar betestrycket. Det säger sig självt. Jag vet att många skogsägare vill skapa mer bete för älg och annat klövvilt. Det vi måste ha i minnet är att en anpassning av skogsbruket för att skapa mer foderresurser ofta tar tid. Exempelvis viltanpassad röjning och skötsel av brynmiljöer är åtgärder som kan göra skillnad förhållandevis snabbt.

Utöver betet måste älgförvaltningen ta hänsyn även till andra viktiga allmänna intressen. Det kan vara rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, jordbruket, skador på skog och inverkan på den biologiska mångfalden.

Myndigheter, organisationer, markägare och jägare ska tillsammans skapa en uthållig älgförvaltning. Regeringen anser att älgstammen ska vara livskraftig och av hög kvalitet, men samtidigt måste skadorna för skogsbruket vara hanterbara. Det totala vilttrycket liksom tillgången på föda måste tas med i beräkningen vid analyser av skador på vår skog.

Herr talman! Jag konstaterar, precis som jag gjorde i mitt tidigare inlägg, att detta har skickats ut på remiss. När det kommer tillbaka kommer beredningen att fortsätta. Jag utesluter ingenting i det här läget.

Jag kan också konstatera att jag sedan jag tillträdde som landsbygdsminister har hållit ett flertal möten med berörda aktörer inom älg- och klövviltsförvaltningen. Mitt budskap har varit att det är bättre att parterna, alltså markägarintressen och jägarintressen, tillsammans enas om hur man vill att klövviltsförvaltningen ska fungera än att politiken bestämmer över parternas huvuden.

LRF, Sveaskog och Svenska Jägareförbundet kom in med en gemensam skrivelse den 6 maj, enligt överenskommelse vid ett tidigare möte med mig. Parterna ser värdet av ett respektfullt samtalsklimat – det har inte alltid varit fallet – mellan markägare, lantbrukare och jägare med en gemensam målbild, det vill säga en klövviltsstam av hög kvalitet och minskade skador i skog och lantbruk.

Jag noterar även att parterna är överens om att älgförvaltningssystemet ska kvarstå men att det finns möjligheter till förbättring och utveckling. Vi kommer nu att analysera det här innehållet och se om det är något regeringen behöver göra med anledning av parternas förslag för att vi ska komma vidare med det.

Jag vill också poängtera att det inte finns något nationellt uppsatt mål avseende viltskador på skog. Varken regeringen eller riksdagen har satt upp ett sådant. Skogsstyrelsen är sektorsansvarig myndighet för skog, och Naturvårdsverket är sektorsansvarig myndighet för jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen. Enligt myndighetsförordningen ska myndigheter samarbeta för att ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda och för staten som helhet.

Regeringens utgångspunkt är att den operativa viltförvaltningen ska vara decentraliserad. Beslut ska fattas på lokal och regional nivå utifrån de förutsättningar som råder där.

Herr talman! Det är som sagt min och regeringens utgångspunkt att den operativa viltförvaltningen så långt som möjligt ska vara decentraliserad. Älgförvaltningen ska vara lokal och regional.

Viltskador på skog bestäms både av hur mycket foder det finns och av hur mycket vilt det finns. För att minska skadorna effektivast behövs en aktiv förvaltning både av fodret och av viltstammarna. Det räcker inte med ett fokus på hur många älgar det finns. Jag vill att älgförvaltningen ska skapa en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och där hänsyn tas till andra viktiga allmänintressen.

När det gäller Jaktlagstiftningsutredningens förslag i delbetänkandet är det som sagt för tidigt för mig att säga exakt vad vi kommer att gå vidare med. Nu bereder vi det och välkomnar remissinstansernas synpunkter. Jag kommer även att fortsätta följa myndigheternas och forskningens arbete och inte minst det samtal som jag har initierat mellan de olika intressena. Jag hoppas som sagt att intressenterna själva ska kunna komma överens och att vi kan få till en riktning framåt som är hållbar också över tid.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.