Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

20 maj 2025kammardebatt

(forts. från § 6) Lättnader i byggkraven för studentbostäder (forts. CU19)

Protokoll 2024/25:119 Tisdagen den 20 maj
2 anföranden0 repliker
Anförande 58

Fru talman! Den 1 mars 2004 flyttade jag in i min första egna lägenhet. Det var en etta med kokvrå på 27 kvadratmeter på Svingeln i Göteborg. Jag hade flax – tegelhuset på sex våningar var nybyggt, och alla lägenheter i huset släpptes samtidigt. Därför räckte även mitt ganska skrala antal ködagar till en studentlägenhet.

För en 21-årig student på Handelshögskolan i Göteborg var 27 kvadratmeter mer än tillräckligt. Det som dock var märkligt med bostaden var att cirka en tredjedel av lägenhetens 27 kvadratmeter bestod av badrummet. Jag minns grannar som ställde in såväl garderober som bokhyllor på toaletten för att kunna utnyttja ytan så optimalt som möjligt – åtminstone utifrån en students perspektiv. Mindre optimalt var det utifrån ett byggnadstekniskt perspektiv då varken kläder, böcker eller allra minst huset självt mådde särskilt bra när fukt samlades bakom möblerna.

E…

Visa hela anförandet

Fru talman! Den 1 mars 2004 flyttade jag in i min första egna lägenhet. Det var en etta med kokvrå på 27 kvadratmeter på Svingeln i Göteborg. Jag hade flax – tegelhuset på sex våningar var nybyggt, och alla lägenheter i huset släpptes samtidigt. Därför räckte även mitt ganska skrala antal ködagar till en studentlägenhet.

För en 21-årig student på Handelshögskolan i Göteborg var 27 kvadratmeter mer än tillräckligt. Det som dock var märkligt med bostaden var att cirka en tredjedel av lägenhetens 27 kvadratmeter bestod av badrummet. Jag minns grannar som ställde in såväl garderober som bokhyllor på toaletten för att kunna utnyttja ytan så optimalt som möjligt – åtminstone utifrån en students perspektiv. Mindre optimalt var det utifrån ett byggnadstekniskt perspektiv då varken kläder, böcker eller allra minst huset självt mådde särskilt bra när fukt samlades bakom möblerna.

En bra story, fru talman, hade ju varit att det där enorma badrummet väckte ett politiskt engagemang hos mig som i dag når sitt slutmål. Riktigt så bra är inte historien, men lägenheten på Svingeln är ändå illustrativ för vad den här debatten handlar om.

Nuvarande byggregler har givetvis kommit till med de bästa intentioner. Men effekten av regelverken är att det har blivit svårt att bygga yteffektiva och kostnadseffektiva små bostäder – särskilt studentlägenheter. Den proposition från regeringen som vi nu debatterar tar sikte på just det problemet.

Fru talman! Låt oss först konstatera hur bostadsmarknaden både sett ut och ser ut för studenter. Redan för 20 år sedan, när jag var student, var bristen på studentlägenheter påtaglig i storstäderna och de större studieorterna. Situationen ser inte bättre ut i dag. I Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2025, som kom i förra veckan, svarade 16 av 38 kommuner med universitet eller högskola att de hade brist på studentlägenheter. Och det handlar fortfarande framför allt om större studieorter och storstäder.

Fru talman! Bostadsbristen är inte bara problematisk ur ett samhällsperspektiv, utan den är också ett hinder för unga människor att förverkliga sina drömmar. Hyresgästföreningen konstaterar i sin rapport Hyresgästerna 2024 att bostadsbristen får varannan ung vuxen att tveka inför större livsval som att flytta hemifrån, studera eller bilda familj, och i en undersökning som CSN gjorde 2021 uppgav var fjärde student att de hade svårt att få tag i ett boende när de började studera.

Samtidigt har tidigare regeringar gjort lite eller ingenting för att underlätta byggandet av studentlägenheter eller ett mer yteffektivt byggande generellt. Under regeringen Löfvens åtta år vid makten var hela fem olika personer bostadsminister, och ingen av dem lyfte ett finger för att lösa frågan. Jag tycker att detta är talande även för oppositionens förslag i dagens debatt. Man är fullt nöjd med status quo. Tycker oppositionen ens att bristen på studentlägenheter är ett problem i Sverige i dag, fru talman?

Branschorganisationen Studentbostadsföretagen presenterade tillsammans med det statliga bolaget Akademiska Hus tidigare i vår ett antal fallstudier kring hur förutsättningarna ändras i och med regeringens förslag. Effekterna är tydliga: Studien visar att man kan få in mellan 11 och 18 procent fler bostäder i varje enskilt projekt i och med att det går att bygga mer yteffektivt. Om man med nuvarande regler kan bygga tio lägenheter kan man med de nya reglerna skapa en elfte. Det innebär helt enkelt att fler studenter kan få sin egen lägenhet.

Eftersom regelverket blir mer flexibelt blir lägenheterna dessutom mer användbara. Rapporten uppskattar att större yta kan användas till samvaro i stället för till hygienutrymmen. Trots att lägenheterna blir mindre blir de samtidigt mer användbara som bostäder. Regelverket skapar också förbättrade förutsättningar för delade bostäder, det som tidigare kallades studentkorridorer.

Samtidigt kan hyrorna bli lägre. Genom ett yteffektivt boende och fler bostäder i samma hus finns det utrymme för potentiellt lägre hyror.

I de nämnda fallstudierna är potentialen för lägre hyror mellan 3 och 11 procent. Med en hyra på 6 500 kronor motsvarar det någonstans mellan 200 och 700 kronor lägre hyra i månaden. Samtidigt är mer än var femte lägenhet fortsatt fullt tillgänglighetsanspassad. Samtliga lägenheter blir också besökstillgängliga, vilket innebär att det finns tillgång till en besökstoalett som är fullt tillgänglighetsanpassad i anslutning till bostaden.

Fru talman! Utöver regeländringar för att göra det möjligt att bygga mer yteffektivt och klimatsmart och för att möjliggöra fler delningsbostäder innehåller propositionen en definition av studentbostäder. En studentbostad definieras som en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning. Därmed tydliggörs och stärks rätten till studentbostad inte bara för högskolestuderande utan också för studenter på exempelvis yrkeshögskolor.

Fru talman! Om Sverige ska fortsätta vara en kunskapsnation behöver vi göra det mer attraktivt att vara student. Då är ett viktigt steg att skapa förutsättningar för fler studentlägenheter.

Dagens debatt är talande för hur de politiska skiljelinjerna ser ut i dagens bostadspolitik. På ena sidan har vi Tidöpartierna, som är överens om att det behövs reformer. Dessa reformer efterfrågas av branschen och leder till fler och billigare studentbostäder. På andra sidan har vi tre rödgröna partier som egentligen inte vill göra några ändringar alls. Det är tre partier som helt saknar idéer för hur vi ska komma till rätta med bristen på studentlägenheter. Den här debatten visar att det spelar roll vem som sitter i regering, fru talman.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Anförande 59

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 i betänkandet CU19.

Vi socialdemokrater ställer oss avvisande till att göra undantag från kraven på tillgänglighet för studentbostäder i nyproduktion. Vi vill att regeringen kommer tillbaka med en ny proposition om att undantag endast får göras vid ombyggnation och att det ska utvärderas efter två år.

Att vi föreslår att undantag ska kunna göras vid ombyggnation bygger på de tekniska förutsättningar som finns då man ska ta vara på befintliga byggnader och de problem som kan uppstå när det gäller att uppfylla tillgänglighetskraven vid en sådan ombyggnation. Dock vill vi ha en utvärdering av resultatet efter två år för att se vad utfallet blir.

Fru talman! Regeringens syfte med lättnader i byggkraven för studentbostäder är att det ska bli billigare att producera studentlägenheter genom att man bygger min…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 i betänkandet CU19.

Vi socialdemokrater ställer oss avvisande till att göra undantag från kraven på tillgänglighet för studentbostäder i nyproduktion. Vi vill att regeringen kommer tillbaka med en ny proposition om att undantag endast får göras vid ombyggnation och att det ska utvärderas efter två år.

Att vi föreslår att undantag ska kunna göras vid ombyggnation bygger på de tekniska förutsättningar som finns då man ska ta vara på befintliga byggnader och de problem som kan uppstå när det gäller att uppfylla tillgänglighetskraven vid en sådan ombyggnation. Dock vill vi ha en utvärdering av resultatet efter två år för att se vad utfallet blir.

Fru talman! Regeringens syfte med lättnader i byggkraven för studentbostäder är att det ska bli billigare att producera studentlägenheter genom att man bygger mindre bostäder utan att uppfylla fullgoda tillgänglighetskrav i 80 procent av byggnaden och därigenom får fler studentlägenheter att rymmas inom en byggrätt. Vi socialdemokrater tycker att detta är fel väg att gå. Att göra undantag från tillgänglighetskrav skickar signalen att vissa studenter inte räknas. Detta gäller speciellt i nyproduktion, då alla möjligheter finns att bygga tillgängligt från början.

Vi har i stället föreslagit ett riktat investeringsstöd till studentlägenheter för att hålla hyrorna nere och samtidigt bibehålla tillgänglighetskraven i samtliga studentbostäder. Vårt förslag bygger på den rapport som Sveriges förenade studentkårer tillsammans med Studentbostadsföretagen tog fram 2023. Detta är alltså ett förslag som tagits fram gemensamt av studenterna och företagen.

I stället väljer regeringen och Sverigedemokraterna att gå fram med ett förslag som endast stöds av Studentbostadsföretagen – alltså av byggföretag och fastighetsägare, som de i första hand stöder. Om man läser remissvaren ser man tydligt att studentorganisationer, Funktionsrätt Sverige, DHR, Hyresgästföreningen, Folkhälsomyndigheten med flera är kritiska till regeringens proposition. Till och med en del bygg- och fastighetsbolag är kritiska.

Det investeringsstöd som vi socialdemokrater tidigare införde var mycket lyckosamt. Trots att vissa försöker påpeka något annat byggdes det 7 400 nya studentlägenheter med tillgänglighetskrav och med lägre hyra för studenterna. Det är bara att läsa i regeringens egen budget från i höstas – siffrorna finns på papper där. Ni behöver inte fundera; det står skrivet av er egen regering.

Att det byggdes 7 400 lägenheter visar att det går att välja en annan väg än att bygga sämre studentlägenheter.

Regeringens och Sverigedemokraternas förslag bygger på antagandet att kostnaderna ska minska för studentbostadsbyggarna och att de därigenom ska få fram billigare studentlägenheter. Detta gjordes även under den tidigare borgerliga regeringen – alliansregeringen – år 2014, då man minskade boarean till dagens 16 kvadratmeter eftersom man ville minska kostnaderna för studentbostadsbyggarna.

Mönstret är tydligt: När kostnaderna blir för höga för studentbostadsbyggarna försämras livskvaliteten för studenterna. Med de nya föreslagna reglerna minskas den minsta boarean till 13 kvadratmeter. I sammanhanget kan nämnas att snittytan i celler i svenska fängelser är 10 kvadratmeter. Man kan fråga sig vad nästa regellättnad ska bli när kostnaderna har blivit för höga för bostadsbyggarna. Vi har ett annat förslag.

Fru talman! Problemet med den här typen av politik är att det är de som ska bo i bostaden som får betala det verkliga priset i form av försämrad boende- och livskvalitet. År 2016 konstaterade Boverket i en rapport att avskaffandet av tillgänglighetskraven skulle ge negativa följder, främst för studenter med permanenta eller tillfälliga funktionsnedsättningar. Även studenter utan funktionsnedsättningar skulle dock påverkas negativt.

Även regeringen skriver i sin proposition att det är svårt att bedöma vilka effekter de aktuella förslagen kan få på studenters hälsa samt att minskade areor i bostäder kan ha en negativ påverkan på den upplevda livskvaliteten. Man har således lagt mycket energi på att räkna på hur mycket studentbostadsföretagen kan tjäna på borttagandet av tillgänglighetskraven men knappt bemödat sig att fundera på hur studenters hälsa påverkas. Bland annat varnar Folkhälsomyndigheten för negativa effekter på studenters fysiska och psykiska hälsa.

Fru talman! Som sagt har stor vikt fästs vid de kostnadsbesparingar som eventuellt kan göras. Dock råder det delade meningar om huruvida det blir några minskade kostnader. Exempelvis tvivlar JM, ett av Sveriges större bygg- och fastighetsbolag, på att det blir några minskade produktionskostnader eller något ökat byggande av små studentbostäder, bland annat då det per kvadratmeter är dyrare att bygga små lägenheter. Även Funktionsrätt Sverige och DHR ställer sig frågande till om förslagen verkligen leder till lägre hyra för studerande. Produktionskostnaderna påverkar, precis som andra ledamöter har sagt här, men det finns ingen automatik i att lägre produktionskostnader leder till lägre hyror.

Ett investeringsstöd har satt ett tak för hyresnivån. Det pressar ned hyrorna. Det gör nytta för studenterna. Risken med det som föreslås här är att vissa oseriösa byggföretag bara låter pengarna gå rakt ned i egen ficka utan att studenterna får del av det hela.

En annan viktig aspekt att lyfta fram, som talar emot att ta bort tillgänglighetskraven, är att det blir svårt att ändra boendeform ifall behov skulle uppstå. Om behovet av bostäder för äldre skulle öka blir det omöjligt – eller väldigt dyrt – att ställa om dessa små studentlägenheter för det ändamålet.

Det påpekas också att det finns risk för att den ordinarie bostadsmarknaden påverkas, då det kan finnas oseriösa aktörer som hyr ut så kallade studentbostäder på ordinarie bostadsmarknad. Regeringens förslag tydliggör vad en studentbostad är. Vi stöder detta och tycker att det är bra, men det hindrar inte oseriösa aktörer från att hyra ut bostäder till vanliga hyresgäster. Det finns ingen möjlighet att kontrollera detta. Risken är att undermåliga bostäder kommer ut på den ordinarie bostadsmarknaden, vilken kan medföra negativa konsekvenser för boende- och livskvaliteten för hyresgäster. Regeringen har inget förslag på hur detta eventuellt kan förhindras; det är ett blankt kort.

Fru talman! Jag vill bara säga det igen, för tydlighetens skull: Det investeringsstöd som vi socialdemokrater tidigare införde var mycket lyckosamt. Det skapade 7 400 nya studentlägenheter med tillgänglighetskrav och med lägre hyra för studenterna. Detta visar att det går att välja en annan väg än att bygga sämre studentlägenheter.

Jag vill återigen yrka bifall till reservation 3.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic (S).

(forts.)