Fru talman! Den 1 mars 2004 flyttade jag in i min första egna lägenhet. Det var en etta med kokvrå på 27 kvadratmeter på Svingeln i Göteborg. Jag hade flax – tegelhuset på sex våningar var nybyggt, och alla lägenheter i huset släpptes samtidigt. Därför räckte även mitt ganska skrala antal ködagar till en studentlägenhet.
För en 21-årig student på Handelshögskolan i Göteborg var 27 kvadratmeter mer än tillräckligt. Det som dock var märkligt med bostaden var att cirka en tredjedel av lägenhetens 27 kvadratmeter bestod av badrummet. Jag minns grannar som ställde in såväl garderober som bokhyllor på toaletten för att kunna utnyttja ytan så optimalt som möjligt – åtminstone utifrån en students perspektiv. Mindre optimalt var det utifrån ett byggnadstekniskt perspektiv då varken kläder, böcker eller allra minst huset självt mådde särskilt bra när fukt samlades bakom möblerna.
E…
Visa hela anförandet
Fru talman! Den 1 mars 2004 flyttade jag in i min första egna lägenhet. Det var en etta med kokvrå på 27 kvadratmeter på Svingeln i Göteborg. Jag hade flax – tegelhuset på sex våningar var nybyggt, och alla lägenheter i huset släpptes samtidigt. Därför räckte även mitt ganska skrala antal ködagar till en studentlägenhet.
För en 21-årig student på Handelshögskolan i Göteborg var 27 kvadratmeter mer än tillräckligt. Det som dock var märkligt med bostaden var att cirka en tredjedel av lägenhetens 27 kvadratmeter bestod av badrummet. Jag minns grannar som ställde in såväl garderober som bokhyllor på toaletten för att kunna utnyttja ytan så optimalt som möjligt – åtminstone utifrån en students perspektiv. Mindre optimalt var det utifrån ett byggnadstekniskt perspektiv då varken kläder, böcker eller allra minst huset självt mådde särskilt bra när fukt samlades bakom möblerna.
En bra story, fru talman, hade ju varit att det där enorma badrummet väckte ett politiskt engagemang hos mig som i dag når sitt slutmål. Riktigt så bra är inte historien, men lägenheten på Svingeln är ändå illustrativ för vad den här debatten handlar om.
Nuvarande byggregler har givetvis kommit till med de bästa intentioner. Men effekten av regelverken är att det har blivit svårt att bygga yteffektiva och kostnadseffektiva små bostäder – särskilt studentlägenheter. Den proposition från regeringen som vi nu debatterar tar sikte på just det problemet.
Fru talman! Låt oss först konstatera hur bostadsmarknaden både sett ut och ser ut för studenter. Redan för 20 år sedan, när jag var student, var bristen på studentlägenheter påtaglig i storstäderna och de större studieorterna. Situationen ser inte bättre ut i dag. I Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2025, som kom i förra veckan, svarade 16 av 38 kommuner med universitet eller högskola att de hade brist på studentlägenheter. Och det handlar fortfarande framför allt om större studieorter och storstäder.
Fru talman! Bostadsbristen är inte bara problematisk ur ett samhällsperspektiv, utan den är också ett hinder för unga människor att förverkliga sina drömmar. Hyresgästföreningen konstaterar i sin rapport Hyresgästerna 2024 att bostadsbristen får varannan ung vuxen att tveka inför större livsval som att flytta hemifrån, studera eller bilda familj, och i en undersökning som CSN gjorde 2021 uppgav var fjärde student att de hade svårt att få tag i ett boende när de började studera.
Samtidigt har tidigare regeringar gjort lite eller ingenting för att underlätta byggandet av studentlägenheter eller ett mer yteffektivt byggande generellt. Under regeringen Löfvens åtta år vid makten var hela fem olika personer bostadsminister, och ingen av dem lyfte ett finger för att lösa frågan. Jag tycker att detta är talande även för oppositionens förslag i dagens debatt. Man är fullt nöjd med status quo. Tycker oppositionen ens att bristen på studentlägenheter är ett problem i Sverige i dag, fru talman?
Branschorganisationen Studentbostadsföretagen presenterade tillsammans med det statliga bolaget Akademiska Hus tidigare i vår ett antal fallstudier kring hur förutsättningarna ändras i och med regeringens förslag. Effekterna är tydliga: Studien visar att man kan få in mellan 11 och 18 procent fler bostäder i varje enskilt projekt i och med att det går att bygga mer yteffektivt. Om man med nuvarande regler kan bygga tio lägenheter kan man med de nya reglerna skapa en elfte. Det innebär helt enkelt att fler studenter kan få sin egen lägenhet.
Eftersom regelverket blir mer flexibelt blir lägenheterna dessutom mer användbara. Rapporten uppskattar att större yta kan användas till samvaro i stället för till hygienutrymmen. Trots att lägenheterna blir mindre blir de samtidigt mer användbara som bostäder. Regelverket skapar också förbättrade förutsättningar för delade bostäder, det som tidigare kallades studentkorridorer.
Samtidigt kan hyrorna bli lägre. Genom ett yteffektivt boende och fler bostäder i samma hus finns det utrymme för potentiellt lägre hyror.
I de nämnda fallstudierna är potentialen för lägre hyror mellan 3 och 11 procent. Med en hyra på 6 500 kronor motsvarar det någonstans mellan 200 och 700 kronor lägre hyra i månaden. Samtidigt är mer än var femte lägenhet fortsatt fullt tillgänglighetsanspassad. Samtliga lägenheter blir också besökstillgängliga, vilket innebär att det finns tillgång till en besökstoalett som är fullt tillgänglighetsanpassad i anslutning till bostaden.
Fru talman! Utöver regeländringar för att göra det möjligt att bygga mer yteffektivt och klimatsmart och för att möjliggöra fler delningsbostäder innehåller propositionen en definition av studentbostäder. En studentbostad definieras som en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning. Därmed tydliggörs och stärks rätten till studentbostad inte bara för högskolestuderande utan också för studenter på exempelvis yrkeshögskolor.
Fru talman! Om Sverige ska fortsätta vara en kunskapsnation behöver vi göra det mer attraktivt att vara student. Då är ett viktigt steg att skapa förutsättningar för fler studentlägenheter.
Dagens debatt är talande för hur de politiska skiljelinjerna ser ut i dagens bostadspolitik. På ena sidan har vi Tidöpartierna, som är överens om att det behövs reformer. Dessa reformer efterfrågas av branschen och leder till fler och billigare studentbostäder. På andra sidan har vi tre rödgröna partier som egentligen inte vill göra några ändringar alls. Det är tre partier som helt saknar idéer för hur vi ska komma till rätta med bristen på studentlägenheter. Den här debatten visar att det spelar roll vem som sitter i regering, fru talman.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

