Svar på interpellationer

Herr talman! Hanna Westerén har frågat mig om jag och regeringen säkerställer att Försvarsmaktens viktiga arbete för Sverige och den svenska demokratin inte undergrävs av odemokratiska krafter.

Våldsbejakande extremism ska oavsett ideologisk eller religiös hemvist aldrig accepteras inom Försvarsmakten. Försvarsmakten ska verka för en arbetsmiljö som är inkluderande och fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Myndigheten har en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot alla former av ovälkommet beteende. All personal inom Försvarsmakten har – oavsett om den är anställd, totalförsvarspliktig eller frivillig – rätt till en arbetsmiljö som präglas av likabehandling och som är fri från påverkan från olika extremistiska rörelser.

Våldsbejakande extremism och andra samhällsomstörtande krafter är ett hot mot den svenska demokratin. Att motverka att sådana krafter infiltrerar totalförsvarsviktig verksamhet som Försvarsmakten bedriver är därför av stor betydelse för Sveriges säkerhet. Försvarsmakten har likt andra myndigheter ansvar för sitt eget säkerhetsarbete i enlighet med säkerhetsskyddslagen. Detta innebär bland annat att arbeta med personalsäkerhet, där målet är att förebygga att personer som inte är pålitliga ur säkerhetssynpunkt deltar i en verksamhet där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i en verksamhet som av någon annan anledning är säkerhetskänslig.

Jag har fullt förtroende för Försvarsmaktens säkerhetsarbete likväl som att myndigheten bedriver ett målinriktat och strukturerat arbete för likabehandling och för att skapa en arbetsmiljö som är fri från trakasserier och våldsbejakande extremism.

Herr talman! Jag tackar Hanna Westerén för interpellationen! Jag ska försöka dela upp svaret enligt samma upplägg som jag har i repliken.

Jag börjar med det viktigaste först. Är det angeläget att följa det här området? Utan tvekan är det så, av ett antal skäl. För det första har ju Försvarsmakten i någon mån ett våldsmonopol. Det innebär naturligtvis ett stort ansvar i och med att man hanterar explosiva varor och handeldvapen, och man hanterar olika typer av kvalificerade frågor som omgärdas av försvarssekretess.

Den andra delen, som man också behöver vara medveten om, är att totalförsvaret och det militära försvaret blir en allt större del av vårt samhälle. Det är en verksamhet som växer i stor omfattning. Det gäller både de ekonomiska resurstilldelningarna, materiel och inte minst personal.

Vi ser nu en utvidgning av värnpliktssystemet. Vi ser fler anställda soldater, fler specialistofficerare och fler officerare. Det kommer alltså att bli en större del av samhället, och rent proportionellt ökar då de här riskerna. Det är den ena dimensionen.

Den andra dimensionen gäller om det i dag finns några tecken på systematiska brister när det gäller att våldsbejakande personer söker sig in i Försvarsmakten och är framgångsrika i det arbetet. Vi har inga sådana indikationer. Det finns ingen sådan statistik. Det har funnits enskilda fall, och det kan säkert dyka upp nya enskilda fall.

Jag tror att det här är konsekvensen av två saker som Försvarsmakten bedriver. Försvarsmakten bedriver ett systematiskt värdegrundsarbete på olika nivåer. Man slår fast att saker som mångfald är en tillgång för Försvarsmakten. Man tillskriver också väldigt tydliga budskap när det kommer till att ta avstånd från extremistiska och våldsbejakande inslag. Man är hård när det gäller detta.

Det andra är det arbete som Försvarsmakten bedriver när det kommer till säkerhetsskyddsarbete, som också är systematiskt och omfattande. En av de saker vi har infört i relativ närtid är att vi säkerhetsprövar bland annat värnpliktiga. Det är naturligtvis viktigt för att kunna identifiera risker med individer som söker sig till Försvarsmakten, men på förekommen anledning uppenbarligen inte är lämpliga.

Kombinationen av ett systematiskt värdegrundsarbete och ett högt säkerhetsskyddsarbete – som har blivit ännu viktigare – gör att all statistik pekar på att detta inte förekommer systematiskt. Med detta sagt är det här ett område som man kommer att behöva jobba med över tid. Det gäller inte minst värdegrundsarbetet. Man måste hela tiden se till att det sker och att det genomsyrar Försvarsmakten på alla nivåer.

Med det sagt har jag ett högt förtroende för att vi också i en internationell jämförelse har mindre problem än många andra länder i det här avseendet. Jag uppfattar som sagt att Försvarsmakten driver ett gediget och systematiskt arbete för att minska de risker som finns med att människor med våldsbejakande extremism kommer in och har samröre med Försvarsmaktens verksamhet.

Herr talman! När det gäller den bredare problembilden i samhället kopplat till våldsbejakande extremism har vi en relativt god kartläggning genom det arbete som NCT gör. De bedriver ett systematiskt arbete där de tittar på hur problembilden ser ut.

Min intention här är inte att bredda debatten till en allmänpolitisk debatt om våldsbejakande extremism, men det är klart att Försvarsmakten är en del av samhället och att den, precis som Hanna Westerén säger, påverkas av generella trender. På NCT pekar man på att det största hotet kopplat till våldsbejakande extremism utgörs av ensamagerande som kan komma från antingen islamistiska eller högerextremistiska miljöer. Det är alltså den analys som görs kopplat till själva problembilden.

Den andra dimension är vad regeringen gör för att motverka detta, och här vet Hanna Westerén att regeringen i januari 2024 lade fram en nationell strategi för att intensifiera arbetet mot våldsbejakande extremism. Strategin har fyra delar: att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, att förhindra terroristattentat, att skydda samhällets människor och funktioner samt att hantera situationen under och efter attentat.

Det är alltså en rätt så bred ansats, och jag tror att det kommer att krävas både rätt så breda penseldrag och ett rätt så systematiskt arbete på inte bara ett enskilt departement utan inom hela Regeringskansliet – och framför allt i hela samhället – för att bekämpa våldsbejakande extremism. De delarna är alltså också viktiga för att minska risken att Försvarsmakten ska drabbas av att människor med de här tendenserna söker sig till Försvarsmakten.

Det vi ändå kan konstatera är att Försvarsmakten personellt har vuxit mycket under de senaste åren och att vi inte har systematiskt fler fall av det här än vad vi har haft tidigare. Det tycker jag inger hopp om att det arbete som Försvarsmakten bedriver också är relativt framgångsrikt. Rent statistiskt skulle man ju kunna föreställa sig att vi skulle få fler fall av det här slaget inom Försvarsmakten, men jag tror att framför allt det arbete man gör kopplat till den nya säkerhetsskyddslagen och säkerhetsprövningarna är ett bra vaccin mot problemet.

Herr talman! Jag tackar Hanna Westerén för interpellationsdebatten.

Det finns naturligtvis flera sätt att mäta detta. Expo gör ett arbete, och NCT gör ett arbete. Jag noterar också att Hanna Westerén använder ett mått, nämligen att titta på om det här utvidgas till fler kommuner. Det är i 140 kommuner som man har sett fall av detta. Det andra måttet är antal aktiviteter, som också har ökat men inte proportionellt lika mycket som antalet kommuner har ökat. Det finns dock alltid skäl att hålla noggrann koll på våldsbejakande extremism då den utgör ett hot mot vårt samhälle och mot vår demokrati.

Avslutningsvis vill jag bara säga att Försvarsmakten har en unik ställning när det gäller just det viktiga arbete man har i att skydda demokratin. Jag vet att Försvarsmakten därför arbetar extra hårt med värdegrundsarbetet. När det gäller att sörja för arbetsmiljön är det rent tekniskt ett myndighetsansvar, men det finns alltid skäl att följa detta inte minst från riksdagens horisont. Det handlar om att säkra att vi har ett så bra vaccin som möjligt mot den här typen av verksamhet så att den inte kommer in i Försvarsmakten och därmed sänker vår försvarsförmåga och det stora, breda stöd som i dag finns i samhället för Försvarsmaktens viktiga verksamhet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.