Fru talman! Lena Bäckelin har frågat mig vilka initiativ jag och regeringen har för avsikt att ta för att hantera situationen med hyrläkare.

Inledningsvis vill jag framhålla att regeringen och jag själv är medvetna om utmaningarna i hälso- och sjukvården, som också påverkas av den ekonomiska situationen i region- och kommunsektorn. Staten kan inte fullt ut kompensera för regionsektorns underskott. Det är sjukvårdshuvudmännen, med direktvalda politiker på kommun- och regionnivå med beskattningsrätt, som ansvarar för att tillhandahålla god hälso- och sjukvård. Inom ramen för det kommunala självstyret har kommuner och regioner stor frihet att välja till exempel hyrbemanning.

Jag har noterat att regionerna gemensamt ingått ett nationellt avtal om hyrbemanning i hälso- och sjukvården i syfte att minska kostnaderna och beroendet av hyrbemanning. En långsiktigt egen bemanning ger ökad kontinuitet för patienterna och bättre förutsättningar att utveckla hälso- och sjukvårdens verksamheter med god arbetsmiljö. Regeringens primärvårdsreform har särskilt fokus på att öka kontinuiteten och öka förutsättningarna för att bedriva vård i glesbygd.

Hyrbemanning kan vara värdefull vid exempelvis tillfälligt ökat behov av personal eller särskild kompetens.

Jag vill understryka att personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs och grunden som hälso- och sjukvården vilar på. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Den nationella planen ska bland annat visa vilka insatser som behövs, för både befintlig och ny vårdpersonal, för att förbättra kompetensförsörjningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.

Staten och Sveriges Kommuner och Regioner ingick i december 2023 fem överenskommelser på sjukvårdsområdet som tillsammans med det i budgetpropositionen för 2024 beslutade sektorsbidraget omfattar cirka 10 miljarder kronor.

Inflationen pressar regionernas ekonomi. De försämrade resultaten i regionerna beror i huvudsak på tillfälligt högre pensionskostnader. Sedan regeringens budgetproposition för 2024 lades fram har utsikterna för regionernas ekonomi dessutom försämrats ytterligare. De ökade pensionskostnaderna påverkar bland annat sjukvårdens personalbudgetar.

Ett antal regioner har varslat personal eller aviserat om personalneddragningar. Samarbetspartierna skjuter därför till 6 miljarder kronor till regionerna i årets vårändringsbudget. Storleksordningen på medlen motsvarar personalkostnaden för cirka 7 000 sjuksköterskor. Regeringens uttryckliga förväntan är att regionerna använder pengarna för att undvika generella uppsägningar av sjukvårdspersonal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har även aviserat att en effektivitetsdelegation ska inrättas för att ge regionerna stöd för effektivisering inom hälso- och sjukvården. Flera steg tas för bättre statlig styrning.

Med det vill jag tacka Lena Bäckelin för frågan. Jag ser fram emot debatten.

Fru talman! Tack, Lena Bäckelin, för din fråga, som är synnerligen angelägen! Men låt mig ändå inledningsvis säga att ledamoten går händelserna i förväg eftersom vi inte har beslutat om att staten har ansvar för sjukvården, och därför kan jag inte på något vis styra över det som händer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att ledamoten, precis som många andra ledamöter, efterfrågar mer statlig styrning inom många områden. Jag ser ju i nästan alla interpellationer som ställs till mig att man önskar att regeringen eller jag i min roll som statsråd skulle kunna åtgärda saker och ting - men det är självstyre som gäller, vilket framgår av mitt svar.

När det gäller hyrpersonal har jag återkommande lyft fram att jag är väldigt glad över att regionerna har samlat ihop sig till ett gemensamt initiativ. De är överens om spelreglerna så att man inte får konkurrens mellan regionerna. De har en samsyn i detta.

Bemanningsanställda är till för tillfälliga toppar, men i dag har det blivit ett bestående inslag i sjukvården som är mycket bekymmersamt. Jag har sagt det tidigare i den här kammaren, och jag säger det gärna igen, därför att det påverkar och riskerar att påverka patientsäkerheten. Dessutom påverkar det direkt kontinuiteten för patienten, inte minst i primärvården, om man inte har fast anställd personal. Därför lyfter jag återkommande fram vikten av att ha fast anställd personal i regionerna. Det borgar för en god hälso- och sjukvård.

Det finns regioner som har en stor andel hyrpersonal. Jag vet att de arbetar intensivt för att förändra den situationen. Jag inser också att det kommer kritik nu när de gör det. Det görs på bred front i regionerna. Jag är tacksam över att de tar itu med frågan, men det finns även en oro bland medarbetare som undrar om man kommer att klara sjukvården när det blir stopp för hyrpersonal.

Samtidigt som man får bättre ordning på anlitandet av bemanningsföretag, som ju ska vara ett tillfälligt stöd och inte ett fast inslag i sjukvården, måste man arbeta med arbetsmiljöåtgärder, det vill säga skälen till att människor lämnat yrket. De har valt att inte vara fast anställda. Om man inte gör det samtidigt riskerar det att bli riktigt oroande.

Jag är glad över att jag möter så många goda exempel runt om i landet, där man arbetar med arbetsmiljön just i syfte att få mer fast anställd personal. Fast anställd personal ska vara grunden i hälso- och sjukvård. Region Jämtland Härjedalen är som sagt självstyrande, och de partier som styr är interpellantens och mitt. Det är upp till dem att bestämma. Varken ledamoten eller jag kan påverka det minsta vad som sker med hyrpersonal.

Jag har sagt till regionerna att om de tycker att det är svårt att lösa frågan får de gärna komma till staten, så diskuterar vi om det är någonting staten kan göra. Hittills har de valt att lösa frågan själva, och vi kan inte ta över eller föregå utredningen som Vårdansvarskommittén håller i. Men jag delar ledamotens uppfattning att det verkligen finns områden där vi redan nu kan se att det behövs nationell styrning. Frågorna om kompetensförsörjning är ett område där man tydligt ser detta.

Varmt tack till ledamoten för frågan! Jag hoppas att vi med gemensamma krafter i Jämtland Härjedalen och alla andra regioner kan förbättra arbetsmiljön så att människor väljer att stanna kvar eller komma tillbaka som fast anställda medarbetare.

Fru talman! Tack, ledamoten, framför allt för engagemanget i frågan! Jag hoppas att det ger avtryck också på hemmaplan i Region Jämtland Härjedalen där ledamotens parti ansvarar för sjukvården. Jag är dock lite konfunderad över att frågan jag får rör situationen i Jämtland Härjedalen där ledamoten är bosatt och väl känner till läget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten ber mig som statsråd att styra över vad som händer på hennes hemmaplan. Det är ju direkt i strid med de lagar som riksdagen har stiftat. Ändå säger ledamoten att man inte vill ha nationell styrning. Jag tror att ledamoten måste välja väg; antingen tycker man att det är bra med nationell styrning i den här frågan eller så tycker man inte det. Jag uppfattar det som att ledamoten inte vill ha det utan att det var de lokala och regionala politikerna, och då bör ju frågan ställas på hemmaplan.

Låt mig också bemöta några andra av ledamotens frågor och påståenden. Var finns behoven? I går lämnade regeringen vårändringsbudgeten till riksdagen. Av de 17 miljarder som ligger i den, som är ovanligt hög, går 6 miljarder till sjukvården. Det är en tydlig prioritering att en så stor andel av anslagen går direkt till sjukvården.

I höstas när vi lade fram hela budgetpropositionen, som är för en annan period och en längre tid, gick 40 procent av hela budgeten till välfärden och 40 procent till hushållen för att kompensera för inflationen. Sedan fanns lite kvar till alla övriga sektorer. Det var tydliga prioriteringar. Hushållen behövde stöd till följd av inflationen, liksom välfärden.

När vi nu ändrar under innevarande år - för det är vad man kan göra i en vårändringsbudget, ingenting annat - går den största posten, 6 miljarder, till regionerna utifrån att vi bedömer att det är där behoven finns.

Ledamoten säger att Socialdemokraterna har visat att man kan inflationssäkra statsbidragen. Jag skulle gärna vilja veta mer. Inflationen är 9,14 procent i år, om man räknar på hur regionerna drabbas av pensionsavtalet. Har ledamotens parti gjort en ökning av statsbidragen - de är ganska stora - med 9,14 procent? Jag uppfattade inte det. Det var 6 miljarder som skilde Socialdemokraterna från regeringen i höstas, och dessa pengar levererade vi i går i vårändringsbudgeten.

Det är en svår sak att inflationssäkra statsbidrag. Det kan kännas behagligt när inflationen går upp, men när inflationen går ned och det inte blir några nya pengar även om man har behov och vill utveckla känns det inte så behagligt. Jag har varit kommunpolitiker väldigt länge och även regionpolitiker och ser därför att de långsiktiga villkoren är de viktiga, liksom att skatteunderlaget ökar. Regionerna fick trots allt en förbättrad situation när de summerade 2023 eftersom skatteunderlaget blev bättre än förväntat, vilket har stärkt dem något. Men 2024 är ett svårt år, och det beror enbart på inflationens konsekvenser på det pensionsavtal regionerna tecknat.

Just nu går inflationen glädjande nog ned, så regeringens budget, som var återhållsam i höstas, har uppenbarligen medverkat till att inflationen går ned. Det omvända hade varit mycket besvärande, alltså om vi inte hade fått ned inflationen. Nu kan vi se att vi framöver får en bättre och stabilare situation och att både regionerna och staten kan återkomma på ett bättre sätt med de satsningar som behövs. Men regionerna hade stått med fortsatt jättehöga kostnader för pensionsavtalet om vi inte hade fått ned inflationen. Men det avtal de själva tecknat är ju så konstruerat att konsekvenserna kvarstår hela 2024, och det är tufft för varenda region. Det är tre fyra som inte behöver göra några besparingar alls, andra har det mycket besvärligt, som Jämtland Härjedalen, och många däremellan behöver se över sin situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att regionerna behöver titta på effektiviseringar för att långsiktigt uppnå en hållbar situation är jag helt övertygad om. Varenda ledamot från regionerna har ju berättat att man behöver få ordning på ekonomin långsiktigt, och det är klokt att göra det.

Fru talman! Kompenserar regionerna fullt ut för det underskott de har gör varken Socialdemokraterna eller regeringen. SKR har inte någon gång sagt hur mycket pengar regionerna ska få. Det man har redovisat är ett prognostiserat underskott för 2024. Det är ganska stor skillnad och två helt olika saker. Vilket underskott man får är inte detsamma som vilka besparingar man lägger ut på verksamheten.

Det vi vet är att man hittills varslat ungefär 5 600 personer. Det oroar regeringen och är skälet till att vi ger 6 miljarder, vilket motsvarar 7 000 sjukskötersketjänster, med en förhoppning om att vårdpersonal inte ska sägas upp. Alla som arbetar i vården behövs framöver. Regionerna måste dock göra sin avvägning och se vad som stämmer. SKR har som sagt inte framfört hur många miljarder som ska ges till regionerna, utan man har berättat om ett förmodat underskott för 2024.

Effektiviseringsdelegationen bygger på att regionerna själva ansöker om hjälp för att kunna göra något och få stöd till det, inte att någon ovanifrån bestämmer. Men det har säkert framgått, även om man retoriskt säger annorlunda.

Det bästa sättet att effektivisera är att satsa på primärvården. Om alla får en fast läkarkontakt och vårdteamet i primärvården byggs ut kommer vården också i ekonomiska termer att bli mer effektiv. Kan man bygga upp ett förtroende och en tillit från patienten för vården - att man vet att den finns och vet namnet på den person som är ansvarig - kommer det att bli mycket bättre. Forskning visar på detta. Flera forskningsrapporter visar att det är bra att satsa på primärvården. Det är inte så att mina eller ledamotens behov minskar, för vårdbehov har helt andra skäl. Men de blir bättre tillgodosedda om vi har en stark och väl utbyggd primärvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mitt bästa råd till regionerna, vilket jag framförde på konferensen Vårdarenan här i Stockholm i morse, är att satsa på primärvården. Jag brukar framhålla Jämtland som ett gott exempel, Lena Bäckelin, för ni försöker i alla fall. Fortsätt med det!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.