Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig om jag har för avsikt att ändra systemet så att konkurrens på lika villkor fortsättningsvis kommer att råda för de driftsstöd och investeringsbidrag som är så viktiga för en öppen och levande landsbygd och när vi i så fall kommer att få se en förändring av regelverket.

För ganska exakt en månad sedan besvarade jag en skriftlig fråga från Gunilla Svantorp i vilken hon ställde exakt samma fråga som i denna interpellation. Låt mig därför än en gång understryka att tillgången till kommersiell service i form av dagligvarubutiker och drivmedelsstationer är en av förutsättningarna för att det ska gå att bo, verka och leva i alla delar av landet. Det finns därför ett flertal olika statliga stöd till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer som kan beslutas av regionerna och Gotlands kommun med stöd av förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Stöden till kommersiell service är så kallade statliga stöd, och bestämmelserna är EU-gemensamma. Det innebär bland annat att den sammanlagda summan av alla stöd till kommersiell service - investeringsstöd, servicebidrag och driftsstöd - inte får överstiga ett visst belopp under en treårsperiod. Detta gäller oavsett om det är ett företag eller en organisation som söker stöd. Om en organisation, exempelvis en Coopförening, har flera butiker och söker flera olika stöd räknas alltså den sammanlagda summan av alla stöd till organisationen.

Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus, och vi arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för alla dem som bor, lever och verkar i Sveriges landsbygder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag delar Gunilla Svantorps engagemang för landsbygden och dess villkor. Gunilla Svantorp och jag har också samma syn på vikten av lokal kommersiell service i hela landet.

Jag bad Tillväxtverket, vår nationella ansvariga myndighet på detta område, om information rörande Coop inför denna interpellationsdebatt. Man svarade att alla Coopbutiker som uppfyller kriterierna för att få särskilt driftsstöd har fått särskilt driftsstöd. Detta omfattar de Coopbutiker som har ett längre avstånd än tio kilometer till närmaste butik eller är belägna på en ö och som har en omsättning av dagligvaror på under 11 miljoner kronor årligen.

Än så länge har bestämmelserna för stöd alltså inte inneburit att någon Coopbutik inte har kunnat få särskilt driftsstöd. En återkommande synpunkt är ändå att Coopföreningar missgynnas när det gäller möjligheten att beviljas statligt stöd enligt tidigare nämnd förordning om stöd till kommersiell service. Det gäller främst investeringsstödet.

Denna synpunkt beror på att rätten till stöd beror på hur Coopföreningarna är organiserade. Om en förening har flera butiker anses alla omfattas av samma förening, och alla stöd räknas då samman. Det innebär bland annat att den sammanlagda summan av alla stöd till kommersiell service - investeringsstöd, servicebidrag och driftsstöd - inte får överstiga ett visst belopp under en treårsperiod. Detta gäller oavsett om det är ett företag som söker stöd, vilket vi ju har exempel på, eller om det handlar om en organisation, exempelvis en Coopförening. För den som har flera butiker och söker flera olika stöd räknas alltså den sammanlagda summan av alla stöd som man har erhållit.

Som jag beskrev i mitt interpellationssvar omfattas stöden till kommersiell service av EU-gemensamma bestämmelser. Detta är bestämmelser som bland annat ska förhindra konkurrens på osunda villkor.

Olagliga stöd kan leda till återkrav och i värsta fall konkurser. Därför är det viktigt att vi följer de regelverk som finns såväl på nationell nivå som på EU-nivå.

Fru talman! Jag håller med om det Gunilla Svantorp sa om vikten av kommersiell service på landsbygden. Det är oerhört centralt att detta fungerar. Butiker är också viktiga delar i krisberedskapen. I det arbete som regeringen håller på med när det gäller att stärka vår resiliens ingår hela livsmedelskedjan, från bonden till livsmedelsförädlingsledet och butiksledet. Vi behöver få ett mer robust system. Möjligtvis ska vi ha utpekade butiker över hela landet som ska ha högre driftssäkerhet och kunna fortsätta.

Det är som sagt ett ganska strikt regelverk som styr detta. Det handlar om statsstöd och EU-gemensamma regler. Jag vill inte på något sätt ge någon förhoppning om att vi ska kunna ändra en sådan här ordning i en handvändning. Diskussionen är relativt obefintlig på EU-nivå. För att man ska få till en förändring i EU gäller det, som tidigare sagts, att man får tillräckligt många på sin sida och att man får kommissionens öra i olika frågor.

Här är Sverige relativt unikt i sin konstruktion. Om jag ska vara ärlig, vilket man ska vara, tror jag att detta gör det relativt svårt att få till en förändring i närtid.

Vi försöker ändå göra så gott vi kan, och Coopbutiker får som sagt också stöd. Men på grund av hur statsstödsreglerna är utformade är det problematiskt. Sverige kan inte heller ha en särlagstiftning, för då skulle vi riskera att bli slagna på fingrarna och behöva återkräva pengar, vilket skulle vara mycket olyckligt.

I detta sammanhang ska jag också nämna det extra servicebidrag på 25 miljoner som regeringen beslutade om förra året och som lanthandlare fick ta del av eftersom de bland annat drabbats av väldigt höga elkostnader. Ingen har något intresse av att missgynna någon lanthandlare. Tvärtom vill vi fortsätta att ge stöd, för vi måste kunna upprätthålla service i hela landet.

Fru talman! Regeringen har ett samlat fokus, och det är att villkoren för att leva, bo och verka i hela landet behöver stärkas. Oavsett var i landet man bor ska man kunna skapa sig ett gott liv, och regeringen verkar för att hela Sverige ska fungera bättre.

En del i detta är att vi har inlett ett arbete med en översyn av hela den samlade landsbygdspolitiken. Det handlar om att titta på villkoren för boende och arbete, där kommersiell service är en viktig del, och för företagande samt hur service och transporter på landsbygden kan förbättras. Det är ett omfattande arbete som spänner över betydligt fler ansvarsområden än de som finns i min portfölj. Därför kommer det att ta lite tid. Vi kommer inte att vila på hanen, men propositionen är tänkt att lämnas till riksdagen under våren 2026.

Jag förstår frustrationen när man har valt att organisera sig på ett speciellt sätt och det är olika hur man kan få ta del av stöden. Men det kan också finnas fördelar med att vara organiserad på ett visst sätt - i en bolagsform med flera olika enheter men med samma organisationsnummer, i ett kooperativ eller som enskild näringsidkare för varje enskild butik. Det är svårt att ha ett regelverk som säkerställer att det funkar för precis alla former. Det blir extra svårt eftersom vi är relativt unika.

Jag säger dock inte att man inte har ett betydelsefullt uppdrag runt om i vårt avlånga land eller att det inte finns möjlighet till förändringar. Jag vill bara vara ärlig när jag ser stora problem och inte inge falska förhoppningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.