Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka slutsatser jag drar av ÖB:s militära råd när det gäller brigadförmågan och vilka åtgärder jag anser ska vidtas i förhållande till detta.

Kärnan i vår försvarsförmåga är personellt och materiellt uppfyllda och samövade krigsförband. Som ett resultat av det senaste försvarsbeslutet 2020, med försvar mot väpnat angrepp som Försvarsmaktens huvuduppgift, är Försvarsmaktens krigsorganisation under omorganisering och tillväxt i perioden fram till 2030. Krigsorganisationen växer från cirka 60 000 till drygt 100 000 befattningar plus reserver. Det är nära nog en fördubbling och kräver att personal- och materielförsörjningen fungerar. Det ställer också krav på att grundorganisationen har förutsättningar att kunna producera krigsförband.

Armén växer och omorganiseras också. Enligt det liggande försvarsbeslutet ska armén i huvudsak bestå av tre mekaniserade brigader, en reducerad motoriserad brigad och en förstärkt mekaniserad bataljon 2030. Till detta kommer en rad fristående och stödjande förband. Armén utvecklar även förmågan att strida i division där flera brigader ingår.

Överbefälhavaren inkom med ett militärt råd den 6 november 2023. I sammanhanget bör det nämnas att det är just ett råd och en viktig del bland flera andra rapporter och underlag för att ge en samlad bild av nuläget. I sitt råd anför överbefälhavaren en fördröjning av intagandet av beslutad krigsorganisation till år 2035. Det är främst med hänsyn till att omvärldsläget med tillhörande beredskap, materielens beskaffenhet, kommande medlemskap i Nato och det omfattande stödet till Ukraina påverkar möjligheterna till krigsförbandsproduktion. Myndigheten konstaterar att utgångsläget bland annat innebär en fördröjning av uppsättandet av brigaderna. Enligt de uppgifter som jag har från Försvarsmakten grundar sig den huvudsakliga anledningen till fördröjandet av brigaderna på tillgången till materiel.

Med hänsyn till omvärldsläget och vårt medlemskap i Nato står vi nu inför ett nytt försvarsbeslut, där regeringen kommer att lämna en totalförsvarsproposition till hösten. Med Försvarsberedningens pågående arbete och rapportering samt Försvarsmaktens underlag inhämtar regeringen fortlöpande information inför det kommande försvarsbeslutet.

Möjligheten till krigsförbandsproduktion är en prioriterad fråga, inte minst för att Nato som organisation inte bedriver någon sådan utan det faller på medlemsländernas ansvar.

Det finns en bred politisk enighet om vår säkerhets- och försvarspolitik och om behovet av att stärka vårt försvar och därmed det kollektiva försvaret inom ramen för Nato. Det är också av största vikt att vi fortsätter med vårt stöd till Ukraina och landets möjligheter att försvara sig mot Rysslands anfallskrig och olagliga angrepp.

Fru talman! Låt mig då vara tydlig med vad som står i ÖB:s råd och vad som inte står där. Det är inte fråga om en sänkning av ambitionen i volym utan en sänkning av ambitionen i termer av tid. Vad man säger är att Sverige behöver tre brigader plus även den fjärde brigaden och också en reducerad stridsgrupp. Vad man säger är också att det kommer att ta längre tid än fram till 2030 att bli klar med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså inte bara så att vi har två brigader och sedan ingenting mer. Jag vill vara tydlig med detta så att man inte misstolkar vad ÖB har sagt.

Skälen till att ÖB har sagt detta är egentligen två, och dem känner Peter Hultqvist till. Det ena är att Ukrainastödet, som jag uppfattar att vi i grunden är helt eniga om behövs och ska vara starkt, naturligtvis påverkar Försvarsmaktens tillväxt. Det vore konstigt annars. Det påverkar Försvarsmaktens tillväxt på grund av att vi har gjort omfattande utbildningsinsatser av ukrainska soldater både i Sverige och utomlands, och då är det svårare att utbilda nya förband. Men framför allt påverkar det på materielsidan. Vi har till exempel donerat 50 stridsfordon och ett antal Archerpjäser och stridsvagnar, så det är naturligt.

Det andra som ÖB pekar på är att i och med Natomedlemskapet förväntas vi naturligtvis inte bara att försvara Sverige, utan vi kommer att delta i Natos gemensamma försvar. Då har ÖB pekat på att man måste färdigställa två av brigaderna först och se till att de även har strategisk rörlighet, det vill säga att de kan flyttas utanför det svenska territoriet.

Fördröjningen i färdigställandet av krigsorganisationen handlar i grunden om detta. Som en anpassning till Natomedlemskapet för att förstärka de två brigaderna men naturligtvis också för att hantera ersättningsanskaffningar på materielsidan på grund av de donationer vi har gjort till Ukraina blir den inte färdig fram till 2030 utan till 2035.

Jag har tillsatt Försvarsberedningen. Jag tänker inte föregripa Försvarsberedningens slutsatser, för om jag går ut och pekar ut att det och det ska vi åtgärda eller det och det regementet ska vi ha skapar jag just de låsningar som Peter Hultqvist pratar om.

Han undrar vilken påtryckning regeringen utövar på delar av Försvarsberedningen. Vi utövar ingen påtryckning. Om jag däremot går ut och tillstyrker eller avskriver olika delar i ÖB:s militära råd och liksom låser Försvarsberedningen tror jag att jag skapar sämre förutsättningar för Försvarsberedningens ledamöter att hitta en bred samsyn kring säkerhets- och försvarspolitiken och den kommande krigs- och grundorganisationen.

Låt mig bara säga en sak som jag tycker är principiellt viktig och som jag försöker att återkomma till i alla mina anföranden. Det är att kärnan i vår försvarsförmåga består av materiellt och personellt uppfyllda krigsförband. Där finns det brister, framför allt inom armén. Under alltför lång tid har armén haft för svårt att få materiell tilldelning, och när det kommer till förbanden vill jag se fastställda typförband så att vi vet hur många stridsvagnar och hur många stridsfordon som ska ingå i varje brigad. Den ordningen har vi haft förut.

Det finns också andra utmaningar kopplat framför allt till markstridskrafterna och armén när det gäller personlig utrustning. Jag återkommer till det.

Fru talman! Låt mig då vara tydlig på två punkter.

Föredrar jag att hela krigsorganisationen färdigställs till 2030 eller till 2035? Det är väldigt enkelt - jag skulle precis som Peter Hultqvist föredra att hela försvarsorganisationen är färdig till 2030. Det är solklart. Vi behöver en starkare försvarsförmåga. Men jag lyssnar på och tar intryck av professionen, och jag tror att ÖB med flera har ett genomarbetat råd. Det betyder inte att Försvarsberedningen måste följa det, men jag tycker att det är ett viktigt ingångsvärde till Försvarsberedningens vidare arbete. Jag vet ju att man har arbetat hårt inom Försvarsmakten för att få fram det här underlaget. Man har gjort krigsspel på det och utvärderat det. Därför tycker jag att det är ett viktigt inspel till Försvarsberedningens arbete. Men, återigen, det är Försvarsberedningen som kommer med förslaget baserat på dess avvägning av hur man anser att krigs- och grundorganisationen ska uppfyllas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vi möjligtvis kan ha skilda uppfattningar om är om vi ska etablera nya brigader eller om vi ska färdigställa dem vi påbörjat. Jag tycker att det har varit för mycket inom försvarspolitiken om att vi ska ha nya brigader utan att göra färdigt arbetet i de brigader vi har. Vi vet i dag att vi har brister i fråga om våra brigader, inte minst rörande logistik och underhåll, tillgänglighet till ammunition och till del också strategisk rörlighet. Jag tycker att det är viktigt att man färdigställer de brigader man har innan man pekar ut nya. Där är det en obalans som Försvarsmakten pekat på mellan verkansförband, det vill säga manöverförbanden, stridsvagnarna och artilleriet, och sådant som logistik och underhåll.

När jag säger att kärnan i vår försvarsförmåga består av materiellt och personellt uppfyllda krigsförband betyder det att också brigaderna ska vara materiellt och personellt uppfyllda. Det tycker jag är viktigt. Vi kan prata om hur många brigader vi vill, men finns det inte personell uppfyllnad i dem har de ju inte den försvarsförmåga och den krigsavhållande förmåga som vi eftersträvar. Det är därför jag tycker att det är viktigt att man fastställer typförband så att man vet hur många stridsvagnar och hur många stridsfordon som ska ingå i en brigad.

Det jag också känner oro inför är frågan kopplad till personlig utrustning, för det indikerar brister. Personlig utrustning är ett problem och någonting som negativt påverkar grundutbildningen för värnpliktiga. Det är också en indikation på vår förmåga till mobilisering. Där får regeringen besluta att Försvarsmakten får komma och redovisa hur arbetet med organisationsbestämmande, materiel och personlig utrustning fortskrider. Jag tror att det är nödvändigt så att vi får ordning och reda och bättre förutsättningar för tillväxt, inte minst inom armén. Jag tror att jag och Peter Hultqvist är eniga om att markstridskrafterna har varit väldigt viktiga och centrala under kriget i Ukraina.

Fru talman! Vad bra! Försvarspolitik är en lagsport. Det här gör jag gärna tillsammans, och sättet vi hanterar det på är att vi tillsätter Försvarsberedningen. Det har vi i regeringen prioriterat. Jag kan konstatera att statsministern var med när vi presenterade detta, och det är ett uttryck för att vi vill hitta de här breda överenskommelserna kopplade till säkerhets- och försvarspolitiken.

Jag tycker att Försvarsberedningen ska få arbeta i fred utan att jag som ansvarigt statsråd går in och pekar ut delar i ÖB:s militära råd som fel eller bra, för om jag gör det tror jag att det kommer att bli svårare för Försvarsberedningens ledamöter att hitta samsyn.

Jag vill inte ha styrning av Försvarsberedningen, utan jag vill att den ska få verka självständigt. Jag vet inte om Peter Hultqvist har upplevt att vi har försökt påverka omvärldsanalysen eller utformningen av det civila försvaret. Jag tycker att Försvarsberedningen har tjänat oss väl, och det har den till del gjort därför att den har fått arbeta självständigt. Det tänker jag fortsätta värna.

Sedan är det ju inte så att vi inte har någonting annat två brigader till 2030, utan arbetet fortsätter med den tredje brigaden och även stridsgruppen som ska vara på Gotland. De finns och är befintliga. Den värdering som ÖB gjorde var att Natomedlemskapet kommer att påverka militärgeografin och att det då är viktigare att ha strategisk rörlighet i de två brigaderna så att de ska kunna deplojeras utanför Sverige och att man först gör färdigt dem och senare fokuserar på de andra två brigaderna.

Detta är ett råd. Jag är inte låst vid det, och jag tror inte att Försvarsberedningen är låst vid det. Jag önskar bara att Försvarsberedningen ska hitta en bred överenskommelse kopplad till försvarsekonomin, grundorganisationen och krigsorganisationen. Det är bra för Sverige om vi kan hitta de överenskommelserna.

Tack, Peter Hultqvist, för interpellationen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.