Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen avser att ändra den nu gällande ordningen för hur lokala skyddsombud som huvudregel utses.

Jag vill börja med att tacka Teresa Carvalho för engagemanget i frågan. Jag är övertygad om att vi båda delar uppfattningen att skyddsombuden spelar en mycket viktig roll för ett välfungerande arbetsmiljöarbete för trygga och säkra arbetsplatser.

Regeringen gav den 14 september 2023 Arbetsmiljöverket i uppdrag att lämna förslag som kan leda till att fler arbetstagare vill engagera sig i rollen som skyddsombud. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024.

Bakgrunden till uppdraget är den oroväckande utveckling som innebär att allt fler arbetstagare arbetar på arbetsplatser som saknar skyddsombud. Ett viktigt led i ett välfungerande lokalt arbetsmiljöarbete är därför att fler tar steget till att engagera sig som skyddsombud och att fler vill stanna längre i rollen som skyddsombud.

Det finns i dag för många arbetsplatser som saknar skyddsombud. Därmed följer också att det finns för många arbetsplatser där risken är stor att det finns brister i det viktiga arbetet med att identifiera risker för arbetsrelaterad ohälsa, dödsolyckor och andra allvarliga olyckor.

Av det fullständiga uppdraget, som finns att läsa på regeringens hemsida, framgår att det inte ingår i uppdraget att lämna förslag på författningsändringar. Uppdraget innebär alltså ingen förändring av arbetstagarorganisationernas rätt att med stöd av arbetsmiljölagen utse skyddsombud. Uppdraget innebär inte heller någon förskjutning som innebär att skyddsombud ska kunna utses av arbetsgivaren.

Enligt arbetsmiljölagen (1977:1166) utses skyddsombud i princip alltid av den lokala arbetstagarorganisationen, som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Men det framgår också uttryckligen av arbetsmiljölagen att skyddsombud i vissa fall kan utses direkt av arbetstagarna. Det finns inte något lagkrav på att ett skyddsombud ska vara medlem i en arbetstagarorganisation.

Enligt uppdraget ska Arbetsmiljöverket under genomförandet föra dialog med arbetsmarknadens parter och andra samhällsaktörer som myndigheten bedömer relevanta. Jag ser fram emot att ta del av resultatet av detta arbete och Arbetsmiljöverkets redovisning av uppdraget.

Fru talman! Till att börja med vill jag förtydliga att jag står här i rollen som statsråd och talar för den politik som regeringen driver. Den här interpellationen rör ett regeringsbeslut som regeringen fattade i september. Det är också en fråga som vi har diskuterat här i kammaren. Jag svarade på en interpellation från Ciczie Weidby om precis samma ämne i oktober förra året, och jag har också haft diskussioner med Teresa Carvalho om exakt samma fråga när vi hade en särskild debatt här i riksdagen om dödsolyckorna, men jag förtydligar gärna igen vad det uppdrag som regeringen har gett gäller.

Den här regeringen ser det nämligen som otroligt oroväckande att det blir fler och fler arbetsplatser som står utan lokala skyddsombud. Vi tycker att de lokala skyddsombuden har en viktig roll i det dagliga arbetsmiljöarbetet ute på våra arbetsplatser. Regeringen har därför sett det som nödvändigt att vidta åtgärder för att fler ska vilja engagera sig som skyddsombud.

Som Teresa Carvalho mycket väl känner till har vi i dag en ordning där vi har två sätt som skyddsombud kan förordnas på. Det finns icke-fackliga skyddsombud och det finns fackliga skyddsombud. Regeringen har inte velat göra några begränsningar i uppdraget, utan vi tycker att det är viktigt att se hur vi över huvud taget kan få fler skyddsombud. Det är mot denna bakgrund som vi har gett uppdraget. Vi har uttryckligen skrivit att det inte ska vara några begränsningar, utan det ska avse både de fackliga och de icke-fackliga skyddsombuden.

Jag som statsråd och regeringen är såklart medvetna om att det är olika regelverk för de fackliga och de icke-fackliga skyddsombuden. De skyddas av olika lagar - de fackliga skyddsombuden skyddas av förtroendemannalagen medan de icke-fackliga har sitt skydd i arbetsmiljölagen, som ger ett svagare skydd. Det är helt korrekt.

Vi tycker dock att den här situationen är akut, och frågan om arbetsplatsolyckor och säkerhet på arbetsplatser har också blivit ännu mer aktuell sedan det här uppdraget gavs. Jag vill därför förtydliga vad uppdraget innebär. Vi har inte gett i uppdrag att ändra i någon gällande författning, utan det är ett uppdrag som enbart syftar till att se hur vi kan få fler skyddsombud på våra arbetsplatser.

Jag kan bolla tillbaka frågan till Teresa Carvalho. Driver Socialdemokraterna frågan om att ändra i nuvarande författningar och ta bort de icke-fackliga skyddsombuden? Vilka konsekvenser ser man att detta skulle få, med tanke på att vi då skulle få ännu färre lokala skyddsombud på våra arbetsplatser?

Fru talman! Jag blir lite perplex. Man kan ju läsa innantill vad regeringen har gett för uppdrag, och det står uttryckligen att det ska ske inom ramen för gällande författning. Ändå påstås i debatten att detta inte kan tolkas på något annat sätt än som att vi egentligen menar något helt annat än vad som står i regeringsbeslutet.

Jag skulle vilja påminna Teresa Carvalho om att det är vi i regeringen som innehar regeringsmakten. Om vi hade velat besluta något annat än det som står i beslutet hade vi förstås skrivit det. Vi har ju makten att göra det. Men nu har vi alltså inte gjort det.

Om man vill veta vad regeringen har för avsikt med sitt beslut räcker det att läsa innantill. Det är det som står i beslutet som är regeringens politik och det som regeringen har gett i uppdrag till Arbetsmiljöverket. Jag ser som sagt fram emot att ta emot resultatet av det här arbetet från Arbetsmiljöverket den 30 april i år.

Därmed tackar jag för dagens debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.