Fru talman! Fredrik Olovsson har frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder för att nå det av riksdagen beslutade energieffektivitetsmålet och, om så är fallet, vilka åtgärder som kan förväntas vidtas.

Sveriges nationella mål för energieffektivitet om 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005 mäts som energiintensitet, det vill säga mängden tillförd energi divideras med bnp. Både en minskad mängd tillförd energi och en positiv utveckling av bnp innebär alltså en lägre energiintensitet, och båda faktorerna bidrar till målet.

De senaste åren har stora händelser inträffat i vår omvärld, såsom Rysslands invasion av Ukraina med efterföljande energikris och höga energipriser. Just nu ser vi därtill en svagare bnp-utveckling, mycket på grund av att hushållen pressas av hög inflation och höga räntor. Prognoserna för framtida bnp-utveckling är osäkra. De höga energipriserna de senaste åren har lett till energibesparingar, både genom tillfälliga neddragningar i energianvändning och genom ökade investeringar i mer beständiga energieffektiviseringsåtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår en omfattande elektrifiering av framför allt industrin och transportsystemet för att både klara klimatmålen och stärka den långsiktiga konkurrenskraften för Sveriges näringsliv. Elektrifieringen förväntas innebära en ökad energianvändning inom industrin, men en minskad energianvändning inom transportsektorn på grund av den höga verkningsgraden i elmotorer. Nettoeffekten blir dock en kraftigt ökad energianvändning de kommande 20 åren.

För att bibehålla och stärka Sveriges konkurrenskraft och välfärd behöver tillgången till och därmed användningen av fossilfri el till konkurrenskraftiga priser främjas. Vi behöver givetvis också använda energi mer effektivt i energisystemet, fru talman. Mellan 2023 och 2025 satsar regeringen cirka 1,2 miljarder kronor på energieffektivitetsåtgärder för att framför allt minska småhusägares sårbarhet vid höga el- och gaspriser. I satsningen ingår både ett investeringsbidrag och informationsinsatser för att öka medvetenheten om vikten av att energieffektivisera.

Inom ramen för Fit for 55 har vi fått en revidering av direktivet om energieffektivitet. Den ska implementeras i svensk lagstiftning senast den 11 oktober 2025. Regeringen analyserar nu de förslag till lagändringar och andra åtgärder som kan vara nödvändiga för genomförandet. Åtgärder för att genomföra EU:s energieffektiviseringslagstiftning kommer självklart även att påverka utvecklingen mot det nationella energieffektiviseringsmålet.

Fru talman! Jag menar att vi har ganska kraftfulla åtgärder redan i den budgetproposition som träder i kraft på allvar vid årsskiftet, som jag tidigare redogjorde för.

Dessutom har vi det som vi kallar för småhusbidraget. Under vintern 2022/23 var energipriserna exceptionellt höga, som vi alla vet. Många svenska hushåll hade väsentligt högre kostnader för att värma sina hem än tidigare. För att kunna främja energieffektivisering och minska hushållens sårbarhet mot de höga energipriserna valde vi att göra en tydlig prioritering i budgeten om 1,2 miljarder för ett nytt bidrag för energieffektivisering i småhus. Vi tror att detta har goda förutsättningar att få ganska rejäla effekter för många hushåll.

Bidraget är riktat till småhus med direktverkande el eller gas som uppvärmningssätt; det är ju de som har varit allra mest sårbara. Det ska såklart ses som ett komplement till det historiskt stora elprisstöd som gick ut för att lindra på kort sikt. Det här blir i stället en långsiktig åtgärd för att öka energieffektiviseringen för våra hushåll.

Vi ser gärna mer av den typen av åtgärder, men det gäller att utforma dem rätt så att de även i ett perspektiv av energieffektivisering blir effektiva bidrag som verkligen når rätt.

Den andra del som jag vill lyfta fram i budgetpropositionen handlar om energiplanering i stort. Också för detta har vi tillfört ytterligare medel i budgetpropositionen för 2024.

Vi ska försöka hitta en långsiktig modell, fru talman, för de kommande åren som gör att vi kan planera energitillförseln bättre, inte minst på regional nivå. Det handlar om att skapa incitament för regionerna att verkligen göra det här på ett bra sätt, men framför allt handlar det om att hitta modeller som är gångbara. Det är en viktig del. Det här räknas inte som klassisk energieffektivisering, men vi effektiviserar det sätt som vi planerar att fördela den el som vi ändå har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inte minst vill jag understryka att vi nu är i ett läge där vi vet att vår elkonsumtion kraftigt kommer att öka. Det är vårt bästa sätt att kunna nå våra högt uppsatta klimatmål och samtidigt värna vår tillväxtmöjlighet, jobbskapandet och vår starka välfärd. Den ekvationen kan vi få ihop genom att elektrifiera vår tunga industri och vår transportsektor. Då kommer det att behövas mer el, och inte mindre el.

Men det får inte förta att vi ska energieffektivisera där vi kan, och det är också regeringens mycket bestämda uppfattning.

Fru talman! Det är inte varje dag man får medskick och önskemål om att statsrådet ska känna sig glad och intresserad, men det är självklart en fin målsättning här i livet när så är möjligt.

Jag tycker inte att man ska utesluta goda förslag som skulle kunna ha avsedd effekt. Sedan vet vi att det är tuffa ekonomiska tider, och även en regering behöver göra prioriteringar i budgetsatsningar. Jag tycker att vi har gjort en väldigt tydlig prioritering av energieffektivisering i stort både i kronor och ören sett och i uppdrag till våra myndigheter samt i styrning i stort, som på område efter område går mer och mer åt detta håll.

Jag vill understryka att nu när rot byggs ut för nästa år finns det ingenting som hindrar hushållen att använda det för just energieffektiviseringsåtgärder. Vi vet att det finns ett tryck på den här delen av branschen; detta är någonting som många hushåll har hört sig för om. De försöker se över vad som skulle kunna vara rimliga alternativ framöver för att kunna få ned elräkningarna och öka energieffektiviteten i sina bostäder. Det utbyggda rotavdraget går alldeles utmärkt att använda på det här sättet.

Fredrik Olovsson lyfter upp frågan om de vita certifikaten. Det är en åtgärd som jag är glad och nöjd över att vi valde att inte gå vidare med. Jag tyckte vid en första anblick att det inte var något lätt beslut.

Statens energimyndighet har dock vid tre tillfällen fått i uppdrag att utreda behovet av och konsekvenserna av olika sätt att utforma ett kvotpliktssystem för energibesparing. Myndigheten har då kommit fram till att ett sådant system inte bör införas i Sverige, bland annat på grund av att styrmedlet inte bedöms vara samhällsekonomiskt effektivt då det inte anses korrigera för något marknadsmisslyckande som inte andra styrmedel redan syftar till att korrigera. I klartext betyder detta att expertmyndigheten ett flertal gånger har kommit fram till att ett kvotpliktssystem inte är det mest verkningsfulla styrmedlet för att se till att energieffektiviseringen ökar. Då är det inte heller rimligt att gå vidare med ett sådant här förslag.

Vad jag förstår är det här ett förslag som har drivits väldigt hårt av framför allt Miljöpartiet, och jag förstår att även inom Socialdemokraterna pågår just nu en utvärdering och revidering av huruvida det har varit rätt att låta Miljöpartiets politik styra klimatpolitiken så mycket som den har gjort de senaste åtta åren. Jag tycker att efterfrågan på vita certifikat fortfarande, trots att systemet blivit så tungt utdömt av vår expertmyndighet ett flertal gånger, visar att den översynen gärna får fortsätta. Vi behöver fortsätta göra det som är bra, inte bara det som låter bra.

Sedan är jag gärna ödmjuk inför att det kan finnas flera förslag som Socialdemokraterna driver som skulle kunna vara bra, men vi har inte haft möjlighet att prioritera allt på en och samma gång i denna budget.

Fru talman! Till våra tappra lyssnare, nu eller i efterhand online, vill jag säga att det är ganska mycket som nu händer på detta område, både i det nationella arbetet och inte minst internationellt, specifikt inom ramen för vårt EU-samarbete.

Det handlar om energieffektiviseringsdirektivet, förkortat EED, och direktivet om byggnaders energiprestanda, förkortat EPBD - man kan verkligen gå vilse i förkortningsdjungeln. Alltihop mynnar ut i det stora klimatpaketet Fit for 55, som i grunden gick inte på grund utan över mållinjen under det svenska EU-ordförandeskapet. Det här ska som sagt implementeras i svensk lagstiftning den 11 oktober 2025. Vi ser fram emot att skrida till verket med det.

Arbetet pågår nu för fullt med att analysera förslagen till lagändringar och andra åtgärder som kan vara nödvändiga för att genomföra detta. Precis som interpellanten Fredrik Olovsson påpekar ska vi också presentera en ny proposition vad gäller energipolitiken, och där finns även energieffektiviseringsfrågorna med.

Jag har all anledning att tro att vi kommer att mötas igen i de här frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.