Herr talman! har frågat mig om jag, i samarbete med regeringen, kan tydliggöra vilka användningsområden som bedöms som samhällsnödvändiga och hur man avser att hantera eventuella målkonflikter mellan PFAS-förbud och dessa nödvändiga undantag. Beatrice Timgren undrar också om jag och regeringen genomfört en kartläggning över vilka strategiskt viktiga värdekedjor inom det svenska näringslivet som potentiellt kan påverkas negativt av en begränsning av PFAS. Beatrice Timgren har även frågat mig hur jag och regeringen avser att agera på EUnivå för att säkerställa att användningar som anses samhällsnödvändiga i Sverige får relevanta undantag och rimliga övergångsperioder i kommissionens slutliga förslag till PFAS-begränsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag svarade i juli i år på en liknande fråga från ledamoten Timgren om implementeringen av PFAS-förbudet och har därför anledning att delvis upprepa information som jag lämnade då.

Herr talman! Det råder stor samsyn kring att PFAS är ett av vår tids mest problematiska ämnen. Så länge man tillverkar och använder PFAS kommer halterna i miljön att öka över tid. Därför behöver vi fasa ut all användning av PFAS där det inte har visats att PFAS är nödvändigt för samhället och att alternativ helt saknas. Därför välkomnar jag också den breda ansatsen i det begränsningsförslag som lades fram i januari inom ramen för Reachförordningen.

Förslaget bereds nu av riskbedömningskommittén respektive den samhällsekonomiska kommittén vid Europeiska kemikaliemyndigheten. I den samhällsekonomiska kommitténs analys kommer det att vägas in i vilken utsträckning en användning kan anses vara samhällsnödvändig och sakna alternativ. Den samhällsekonomiska analysen baseras på det underlag som lämnats i begränsningsförslaget men även på den information som lämnats i samband med det sex månader långa offentliga samrådet, som ägde rum efter det att förslaget lades fram. I det samrådet har alla aktörer haft möjlighet att lämna information, till exempel om kritiska användningar där alternativ saknas. Det kommer även att finnas möjlighet att i ett senare samråd lämna synpunkter på den samhällsekonomiska kommitténs yttrande.

Jag har fullt förtroende för EU-processen under Reach. Det är en tydlig och transparent process med fasta steg där vetenskapliga bedömningar görs och där olika aktörer i flera olika steg kan bidra för att beslutet ska kunna baseras på bästa möjliga informationsunderlag.

När bedömningarna från de vetenskapliga kommittéerna är slutförda skickas de till kommissionen, som tar fram ett förslag till beslut. Omröstningen om förslaget sker med kvalificerad majoritet i Reachkommittén, där samtliga medlemsländer deltar. Det är först i det skedet medlemsländerna förväntas involveras i beslutsfattandet. När kommissionen presenterar sitt förslag kommer regeringen att ta ställning till det.

Herr talman! Tack till ledamoten Timgren för denna diskussion, som är mycket intressant! Det finns många olika aspekter av detta som man kan välja att lyfta.

Låt mig än en gång lyfta behovet av vetenskaplig analys och att vi har ett pågående arbete med de vetenskapliga kommittéerna vid Europeiska kemikaliemyndigheten, som just nu analyserar vilka effekter förslaget skulle få, vilka risker som finns och hur det skulle påverka vår samhällsekonomi. Det är den samhällsekonomiska kommittén som bedömer i vilken utsträckning en användning bör anses vara samhällsnödvändig och i vilken utsträckning det saknas alternativ. Detta är som sagt en fråga som även medlemsländerna tar ställning till när man ser vad kommissionen har landat i.

En annan aspekt av detta som jag skulle vilja lyfta är att det finns stora fördelar för den europeiska marknaden som helhet när det gäller denna typ av reglering. Vi vet att Reach som sagt har funnits på plats sedan 2006, och vi vet att EU i sig är ett väldigt stort handelsblock.

Det finns många företag som framställer produkter av det slag som har lyfts upp av ledamoten, som naturligtvis agerar på den europeiska marknaden och inte enskilt på Sveriges nationella marknad. Att reglera detta på europeisk nivå är ett sätt att uppnå en hantering i mycket större skala av PFAS-ämnen, som annars såklart hade rört sig över våra gränser. Det finns alltså ett stort behov av att göra detta på europeisk nivå för att våra företag ska kunna ta krafttag i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I detta sammanhang måste jag även understryka att det finns en stor grupp svenska företag som är väldigt engagerade i detta och som inte vill ha PFAS i sina produkter eller processer och aktivt arbetar för en utfasning. Denna typ av förslag utgör väldigt starka incitament för en sådan förändring, där vi ser att svenska företag ofta tar täten och bereder väg.

Det finns såklart intressekonflikter i vissa fall. Jag kan förstå att företag som producerar exempelvis batteriteknologi eller olika samhällsnödvändiga produkter kan vara bekymrade. Men en analys pågår, och vi får se var vi landar när resultatet är presenterat.

Men om man lägger detta åt sidan för en stund finns det något väldigt positivt här, som jag inte skulle kalla en intressekonflikt utan som snarare handlar om att alla aktörer och alla företag i våra samhällen ska ställa om och ha en produkt eller tjänst som fungerar väl med vår planet. Om man inte ställer om sin verksamhet och tar hänsyn till den utveckling vi ser - det gäller inte bara global uppvärmning utan även andra ganska stora miljöproblem - kommer man inte att finnas i framtiden. Det finns alltså ett stort intresse från företagens sida för vägledning och tydlig lagstiftning på hög nivå, som kan skapa incitament i rätt riktning.

I den gröna omställningen är vi helt beroende av att vi avgiftar våra kretslopp och har mer cirkulära system, och detta är en del i det arbetet. Jag tror att det finns många företag som ser fram emot sådan här reglering på EU-nivå, och jag ser själv såklart mycket fram emot att vi från medlemsländernas sida kan gå fram och ge våra besked gällande kommissionens arbete för att förbjuda PFAS-ämnen.

Herr talman! När det gäller kartläggning av vilka värdekedjor inom det svenska näringslivet som kan påverkas negativt och har särskilda skäl att hålla ordning på kommande lagstiftning har regeringen inte gjort någon specifik nationell kartläggning eftersom en sådan just nu görs på EU-nivå av förslagsställarna, som sedan ska utvärderas av de vetenskapliga kommittéerna. Dessa kommittéer tar i sina bedömningar med information om hur olika värdekedjor påverkas av ett PFAS-förbud. Detta är relevant, herr talman, inte minst eftersom våra värdekedjor sällan är nationella. Det finns en utbredd import och export av olika delar i alla typer av verksamhet i vår union, inte minst produkter som påverkas av användningen av PFAS-ämnen.

Av detta skäl ser vi att det finns goda grunder att förlita sig på en ordentlig, utförlig analys från de vetenskapliga kommittéernas sida, som man sedan tar ställning till. När alla medlemsländer får möjlighet att ta ställning till innehållet i denna analys kommer en dialog att påbörjas inom rådet. Där kommer regeringen att få in många olika aspekter från olika medlemsländer - deras perspektiv, farhågor och annat gällande underlaget.

När man gör en sådan analys från EU:s sida, herr talman, har alla aktörer samma möjlighet att lämna information, givetvis även svenska aktörer som i full utsträckning kan vara en del av detta arbete och informera om sina farhågor och även sin uppfattning om de stora möjligheter som också kommer med ett sådant här förslag.

Som jag framhållit tidigare finns det många svenska aktörer som är väldigt aktiva i den här processen och har lyft olika perspektiv som rör den nationella påverkan ett sådant här förslag har. Ett begränsningsförslag skapar ett starkt incitament för innovation på det här området. Det finns en god möjlighet för mindre farliga eller helt ofarliga alternativ som också kan gynna den utveckling vi har nationellt samtidigt som det gynnar vår närmiljö och leder till en minskning av dessa giftiga ämnen i vår natur och våra kroppar. Som ni säkert vet kan man vid många blodanalyser upptäcka PFAS-ämnen i människors blod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns ett viktigt arbete att göra här, och det bästa sättet att komma åt det djupt problematiska med PFAS-ämnen i vår natur och våra kroppar är att reglera det på det sätt man nu är på väg att göra från EU:s sida. Här hoppas vi att de över 5 600 kommentarer som har kommit in i detta arbete kan göra god nytta. Det är fler än 4 000 organisationer och företag som har inkommit med olika kommentarer till Europeiska kemikaliemyndigheten, som arbetar väldigt aktivt med detta. Alla kommentarerna finns publicerade på Europeiska kemikaliemyndighetens hemsida.

Det finns en god möjlighet att i sann europeisk offentlig anda engagera sig i de här frågorna. Sverige är såklart väldigt engagerat i detta arbete, men regeringens ståndpunkt och medlemslandet Sveriges offentliga uttalanden kommer först när förslaget är i den fasen.

Herr talman! Detta är en fråga som jag förstår är av stort intresse, inte minst hos alla dem som oroas av hur de berörs av den mängd PFAS-ämnen som finns i våra samhällen och i våra kroppar. Det är just därför som detta förslag har kommit fram. Det är viktigt att det har kommit, och förslaget är väldigt viktigt för att påverka den skada som uppstår när man använder PFAS-ämnen på det sätt man gör nu.

De risker när det gäller industrins behov som påpekas här bedömer jag som små. I den dialog jag för med olika företag och parter inom kemikalieindustrin är jag tydlig med att Reach, som det alltså handlar om att revidera, har funnits sedan 2006. Erfarenhetsmässigt har industrins olika behov tillgodosetts. Man har sett till att ha rimliga övergångstider och att man i beslutsfattandet låter industrins röst väga tungt, för man ska se att det går att implementera lagstiftningen också - den blir ju fullkomligt verkningslös om det bara handlar om böter när någon har gjort fel.

Vi måste se till att alla de som påverkas kan implementera förslagen när de väl kommer och att de också involveras tidigt, vilket är det som sker nu. Alla kan höra av sig i det arbete som pågår med analys och utformning innan vi är vid sluttampen av implementeringen. Även där väger man som sagt alltid in rimliga övergångstider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man ska alltså inte oroa sig. Man ska tvärtom se med entusiasm på den reglering som nu kommer. Den kommer att göra vår planet bättre och våra företag mer hållbara.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.