Fru talman! Matilda Ernkrans har frågat mig vilka initiativ jag tänker ta på EU-nivå för att stoppa hat, hot och desinformation från anonyma konton i sociala medier.

Regeringen ser allvarligt på risken att hat, hot och desinformation leder till splittring i samhället, tystade röster och ett urholkat förtroende för våra demokratiska institutioner. Den svenska gemenskapen ska fortsatt präglas av tillit, trygghet och respekt för grundläggande fri- och rättigheter. Som Matilda Ernkrans lyfter fram finns det, utöver de åtgärder som vidtas nationellt inom olika statsråds ansvarsområden, även skäl att agera på EU-nivå.

Bland insatser som redan vidtagits inom EU vill jag särskilt nämna förordningen om en inre marknad för digitala tjänster, DSA, som ställer krav på de största plattformarna bland annat när det gäller desinformation. Ett annat exempel är förordningen om politisk reklam, som syftar till att underlätta för väljare att känna igen och förstå vem som ligger bakom politisk reklam. Ett ytterligare exempel är den nya förordningen om artificiell intelligens, som förbjuder användningen av AI-system som syftar till att manipulera eller vilseleda.

Vid sidan av lagstiftning tas andra initiativ, till exempel den uppförandekod om desinformation som många plattformstjänster har anslutit sig till.

Frågans gränsöverskridande natur har under en följd av år föranlett ett brett och omfattande arbete inom EU. Regeringen ser därför positivt på att Ursula von der Leyen ger frågan stort utrymme i sina politiska riktlinjer för nästa kommission.

Detta ger anledning att påminna om betydelsen av att EU-åtgärder utformas på ett balanserat och proportionerligt sätt. På det här området aktualiseras ofta avvägningar där yttrandefrihet och andra rättigheter måste balanseras mot vikten av att motverka avarter som kan få mycket allvarliga konsekvenser. Regeringen värnar denna balans.

När det gäller det mer specifika innebär regeringens ansvarsfördelning att statsråd som har ansvar för ett politikområde också hanterar de EU-frågor som ryms där. I allmänna rådet, där jag som EU-minister företräder Sverige, behandlas allmänna och tvärsektoriella frågor. Ett sådant exempel är den nyss nämnda förordningen om politisk reklam. Detta innebär dock inte att jag har ansvaret för frågor som rör desinformation och otillbörlig påverkan. Sådana frågor hanteras som huvudregel heller inte i allmänna rådet. Eftersom frågan om hat, hot och desinformation kopplat till sociala medier berör flera statsråds ansvarsområden vill jag dock understryka att det är viktigt att regeringen arbetar gemensamt, särskilt då detta kräver att initiativ tas både nationellt och på EU-nivå.

Fru talman! Jag tackar Matilda Ernkrans för frågorna. Det är oerhört viktiga frågor som lyfts fram i interpellationen.

Som jag nämnde i mitt svar har EU vidtagit flera åtgärder under denna mandatperiod för att motverka spridning av hat, hot och desinformation. Det är åtgärder som både denna och den förra regeringen står bakom och som svenska Europaparlamentariker dessutom aktivt har drivit på för i förhandlingarna.

Precis som Matilda Ernkrans tänkte jag ta tillfället i akt och utveckla lite vad dessa saker handlar om. När Ursula von der Leyen tillträdde som kommissionsordförande 2019 lyfte hon i sina politiska riktlinjer fram att det behövs EU-gemensamma tillvägagångssätt och standarder för att hantera problem som desinformation, hat och hot online. Dessa skrivningar har sedan utmynnat i ett antal olika initiativ som ministerrådet och Europaparlamentet har kommit överens om och som nu ska börja tillämpas i praktiken.

Exempelvis lyfte jag fram förordningen om artificiell intelligens, som antogs förra sommaren och som ska gälla från augusti 2026. AI som används för att påverka väljare kommer där att vara klassad som högrisksystem. Det innebär att de som utvecklar sådana AI-verktyg har ett ansvar för att minimera riskerna och utforma dem på ett sådant sätt att de tillåter mänsklig kontroll, så att algoritmerna inte får ett eget liv, så att säga.

Alla AI-system som ämnar undergräva personers beslutsfattande och fria val genom att vilseleda och manipulera kommer också att förbjudas.

Ett annat exempel som jag tog upp i mitt första inlägg var förordningen om politisk reklam. Även den syftar till att bidra till ett förbättrat debattklimat. Från nästa höst måste politisk reklam vara tydligt märkt och innehålla uppgifter som klargör reklamens politiska karaktär, vem som är uppdragsgivare och att budskapet riktas till vissa personer på grund av persondata. Men förordningen om politisk reklam omfattar inte obetalda inlägg på onlineplattformar. Därför kommer vi att behöva även andra verktyg för att bekämpa desinformation.

Det här är som sagt en viktig fråga. Jag har besökt bland annat Metas kontor på Irland för att gå igenom hur techbolagen arbetar för att motverka desinformation. EU-kommissionen tog, som jag också redan har lyft upp, fram förslaget om The Digital Services Act, DSA, som klassificerar vissa tjänsteleverantörer som mycket stora onlineplattformar på EU:s inre marknad. Det handlar om Facebook, Instagram, Tiktok och Youtube. Dessa plattformar måste anpassa sin funktionalitet och sina användarvillkor för att inte hjälpa till med otillbörlig påverkan vid val. Det kommer helt enkelt att införas tuffare krav.

Det finns också svenskar som har varit väldigt aktiva i dessa förhandlingar. Det gäller såväl den förra regeringen, som Matilda Ernkrans satt med i, som den här regeringen och exempelvis Europaparlamentariker Arba Kokalari, som satt med vid förhandlingsbordet på slutet när det förhandlades om just den filen.

Jag upplever och uppfattar att den förra regeringen och den här regeringen inte har haft några politiska åsiktsskillnader om dessa olika förslag som vi nu ska jobba med att implementera. Här har såväl Matilda Ernkrans som jag och andra stor betydelse i vårt fortsatta arbete med att vara drivande för att motverka desinformation.

Avslutningsvis ska jag säga något om vad man kan göra framåt. Precis som Matilda Ernkrans säger har Ursula von der Leyen i den nya riktlinjen lyft upp just åtgärder som kommer att behövas för att skydda vår demokrati. I sina politiska riktlinjer för nästa mandatperiod har hon bland annat, vilket Matilda Ernkrans också sagt, lyft upp vår svenska myndighet för psykologiskt försvar som en förebild.

Fru talman! Jag kommer inte att kunna svara på alla Matilda Ernkrans frågor. De är lite för tidigt ställda. Men jag kan säga att generellt sett - det är vi också överens om i den här kammaren - har värderingar när det gäller skydd för demokrati och arbete mot desinformation alltid stått högt på min dagordning. Det gäller även för den här regeringen och även tidigare regeringar.

De förhandlingar om de förslag som jag lyfter fram tycker jag är väl värda att diskutera här. De kom runt 2019 i en orolig värld, som nu har blivit alltmer orolig. Nu måste vi lägga ännu mer fokus på att implementera dem. Det är förordningar och direktiv lite blandat. Jag tror att jag i min nuvarande roll under några dagar till men också som blivande kommissionär kommer att ha ett viktigt jobb att göra där.

Det tror jag att också Matilda Ernkrans med kollegor kommer att ha. Det handlar bland annat om att trycka på för hur viktiga frågorna är men också om att värna balansen, som jag var inne på lite grann. Det brukar vara en klassisk svensk ställning i de olika förslag som Matilda Ernkrans lyfter fram. Jag kommer såklart inte att svara i dag på exakt hur det kommer att bli framöver. Men jag känner mig trygg i att jag har ett starkt stöd för att värna om och trycka på de här viktiga frågorna.

Regeringen tar de här frågorna på fullaste allvar och har gjort det ända sedan dag ett, bland annat mot bakgrund av den oroliga omvärld som Matilda Ernkrans lyfte fram i sitt första inlägg. Det är många ministrar som är inblandade och ansvarar för de olika delarna. Bland annat fattade regeringen i somras beslut om en ny nationell säkerhetsstrategi, just för att tydliggöra Sveriges förmåga när det gäller att möta hybridhot, desinformation och påverkansoperationer. Men det handlar inte bara om att identifiera vilka förmågor som finns och om att identifiera och hantera hoten utan också om hur vi själva kan minska sårbarheten och stärka motståndskraften i samhället.

I fråga om våra nationella säkerhetsintressen, omvärldsläget och Sveriges förutsättningar är regeringens absolut viktigaste uppgift att prioritera och fokusera på de här frågorna. Om man har tid och lust kan jag definitivt rekommendera att läsa den nationella säkerhetsstrategin.

Regeringen jobbar också med en massa andra förslag. Bland annat har kulturministern varit här och informerat om att Mediemyndigheten fått i uppdrag att genomföra en nationell satsning på att stärka medie- och informationskunnigheten, just för att motverka desinformation.

Vi hade nyss ett Europaparlamentsval där frågan definitivt stod högt på agendan för oss alla. Europaparlamentets talman Roberta Metsola var här i riksdagen. Hon träffade också statsministern. Jag var också med på ett möte där just den här frågan stod på agendan. Det gjorde den säkert när Matilda Ernkrans träffade henne också.

Statsministern bjöd även in alla partiledare till en diskussion om detta och informerade om hur våra olika myndigheter jobbar tillsammans med de här frågorna. Det handlar om alltifrån Valmyndigheten till länsstyrelserna, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för psykologiskt försvar, som vi redan har nämnt, med flera.

Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt och nämna ytterligare en sak som regeringen jobbar med. Det handlar om omvärlden och Moldaviens närmande till EU, som jag och Matilda Ernkrans har talat om ett antal gånger.

Min statssekreterare var där nyligen. Moldavien är ett land som verkligen är utsatt för desinformation, och vi behöver hjälpa och stötta dem. Försvarsministern och ministern för civilt försvar var också nyligen där och tecknade en avsiktsförklaring för att stärka försvarssamarbetet bland annat med syftet att motverka desinformation. Regeringen jobbar alltså brett med dessa frågor.

Fru talman! Jag vet att Matilda Ernkrans med flera har höga förväntningar på mig, vilket tydligt har visat sig här i dag. Det tackar jag för. Jag hoppas att jag kan leverera.

Jag ska inte låta detta bli en personlig diskussion mellan mig och Matilda Ernkrans, men det här är stort. Om jag blir godkänd kommer jag såklart att återkomma till riksdagen i den formen, så vi kommer att ha möjlighet att samarbeta.

EU-frågorna är viktiga. Det vet Matilda Ernkrans och jag, och de förtjänar också att vara det. Jag hoppas som sagt att jag kommer att kunna leverera.

Jag vill passa på att tacka för ett gott samarbete. Det här är förmodligen min sista debatt här i plenum. Och återigen vill jag tacka för att jag fick denna interpellation, lämpligt nog bara några dagar innan jag slutar. Tack för ett gott samarbete och tack för i dag!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.