Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att det nya målet för integrationspolitiken leder till ökad sysselsättning och självförsörjning bland utrikes födda samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att förbättra möjligheterna för utrikes födda kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.

Sverige behöver en ny inriktning för integrationspolitiken. Dagens integrationsproblem påverkar hela samhället, och resultatet har blivit ett utbrett utanförskap bland många utrikes födda men också bland barn och ungdomar födda i Sverige. Det är angeläget att integrationspolitiken i högre grad bidrar till att alla som kan står till arbetsmarknadens förfogande, lär sig svenska och blir en del av den svenska gemenskapen.

Regeringen har därför föreslagit ett nytt mål för integrationspolitiken. Med det föreslagna målets formulering förtydligas det egna ansvaret för att bli en del av det svenska samhället. Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag kommer regeringen att gå vidare med delmål som kompletterar det övergripande målet.

Inom kort kommer regeringen också att ta emot ett slutbetänkande från Utredningen om en målstyrd integrationspolitik. Det blir ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med att öka genomslaget för det integrationspolitiska målet inom offentlig verksamhet och förbättra uppföljningen av integrationen.

Att främja utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden är en prioriterad fråga för regeringen. Alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, står långt ifrån arbetsmarknaden och saknar därmed verklig möjlighet till frihet, att självständigt forma sitt liv och delta i samhället.

Personer som kommer till Sverige ska inte fastna i arbetslöshet och långvarigt beroende av försörjningsstöd eller andra bidrag. Regeringen fortsätter därför arbetet för att återupprätta arbetslinjen. Alla som kan arbeta ska arbeta. Såväl transfererings- som skattesystemen måste vara utformade så att det är lönsamt att gå från bidrag till arbete. Därtill behöver arbetsmarknadspolitiken utformas så att fler kommer i arbete. Höga krav ska ställas på den som söker jobb kombinerat med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser.

Fru talman! Jag är väldigt glad över att Serkan Köse verkar ansluta sig till regeringens nya integrationspolitiska mål med fokus på egenansvar. Vi lägger ju om hela integrationspolitiken för att fler människor ska få egenmakt, ska integreras och ha en chans att nå sitt bästa jag. Det handlar då om att lägga om den migrationspolitik som har varit ohållbar och integrationspolitiken.

En viktig del i integrationspolitiken är det fokus vi på olika sätt nu har på svenska språket dels för att människor snabbare ska kunna integreras, dels för att barnen ska få det mycket lättare. En viktig del är till exempel det arbete vi gör för att stärka inte minst utrikes födda kvinnors situation genom att förstärka möjligheten till öppen förskola, som kan vara en viktig kontaktyta för att sakta men säkert kunna påbörja en etablering på arbetsmarknaden.

Vi lägger som sagt om migrations- och integrationspolitiken nu. Vi kämpar också på rätt mycket med den höginflationsekonomi som vi ärvde. Det var dock inte bara Serkan Köses fel, herr talman, utan det var omvärlden som skapade ett svårt läge för Sverige.

Nu ser vi hur investeringarna i vårt land fortsätter att ligga på en mycket hög nivå. Att det görs investeringar är en grundläggande del för att lösa Sveriges ekonomiska utmaningar och klara av demografiska utmaningar. Det leder också till jobb på alla nivåer och i olika sektorer, och det kommer att leda till att fler människor kommer att kunna få jobb. Det finns ingen annan väg runt detta. Det finns inga politiska förslag från vare sig Serkan Köses parti, Socialdemokraterna, eller något annat parti här i riksdagen - eller ens regeringen - som kan skapa dessa jobb, utan det bygger på ett Sverige som växer och individer som är framåtlutade och tar ett stort personligt ansvar för sin egen integration.

Det sker alltså en hel del på grund av att vi nu kanske har nått en viss framgång i inflationsbekämpningen, och det kan leda till att vi får se ännu fler investeringar än dem vi har sett bara de senaste veckorna, som är fantastiska.

Vi gör stora insatser på det förebyggande området. En viktig del är att skriva om hela socialtjänstlagen för tidigare och tydligare insatser.

Serkan Köse sa nyss, herr talman, att inget görs på det integrationspolitiska området. Det stämmer inte riktigt eftersom i stort sett hela den satsning som tidigare gick till skolsociala team nu har ett helt eget fokus. Vi vet att restaureringen av skolan är det mest avgörande för inte minst de unga människor som annars riskerar att hamna i ett utanförskap. Inte ens här finns det en enda socialdemokrat eller någon annan politiker som kan trolla med knäna. Det går inte att läka ut en missad skolgång med några avdrag, bidrag eller politiska insatser, inte ens från Socialdemokraterna. Här görs alltså stora insatser.

Jag vill också nämna att det finns mängder av förslag på det integrationspolitiska området. När det gäller kvinnor som har kommit till Sverige är det ofta en lite annan karaktär på det hela jämfört med män som har kommit hit. Det handlar till exempel om mycket mer anhöriginvandring, vilket kan bero på olika saker.

Därför är den utredning som jag med glädje - det är korrekt - mottog remissbehandlad. Den involverar många departement, och bereds nu i regeringen. Jag hoppas kunna återkomma med delar av den som kan vara mycket användbara. Men i grunden är det språket och efterfrågan på arbetsmarknaden som är avgörande.

Herr talman! Som jag sa är den utredning som Serkan Köse hänvisar till under beredning.

Vi väntar också in utredningen om hur vi ska kunna konkretisera och göra vissa saker vad gäller integrationen, som är en uppföljning på den som handlade om mål och mening med integrationen.

Det är ju viktigt att man vet vart man är på väg. Det är lite som att tävla i På spåret - man måste liksom veta vart rälsen går. Då kan man väl konstatera att efter Serkan Köses regerings åtta år gick rälsen åt något helt annat håll. Man snarare fördjupade och förstärkte ganska omfattande integrationsproblem.

Det är därför vi är tydliga med att Sverige ska vara ett land som ställer upp med möjligheter men också ställer krav på individer. Det vore ju väldigt konstigt om människor som kan ta sig till Sverige och kommer till vårt land inte skulle ha någon förmåga att själva ta ansvar för sitt liv.

Däremot är det väldigt svårt att få ett arbete om det är dåliga tider. Om det är lågkonjunktur och inflationen är väldigt hög måste man se till att lösa detta huvudproblem, för det påverkar ju alla människor i Sverige oavsett var de är födda. Det påverkar hela Sveriges välstånd. På så sätt är detta också avgörande för integrationspolitiken.

Slutbetänkandet från utredningen om det här med mål och mening kommer att behandla frågorna om hur detta ska få brett genomslag i den offentliga verksamheten och hur migrationspolitiken ska följas upp mer ändamålsenligt.

Utredningen tittar också på frågorna om etableringsersättningen, inklusive både etableringstillägg och bostadstillägg, för det måste alltid löna sig att arbeta. Det hoppas jag att vi kan vara överens om. Jag uppfattar att Socialdemokraterna har en historia av att tycka att det här med arbete är viktigt och att det ska löna sig att arbeta. Gör det inte det är drivkraften lite sämre; det kanske vi kan enas om.

Utredningen tittar också på hur det ska se ut med de krav som ska ställas, ifall etableringsersättningen eller bostadsersättningen ska minskas och hur det ska kopplas till hur man deltar i etableringsprogrammet. Det är centrala delar.

När den utredningen är klar hoppas jag att Serkan Köse återkommer här och tycker och tänker om den. Men jag uppskattar de tankar som finns om att man ska ställa krav vid sidan av möjligheter.

Jag uppskattar den attitydförändring som har skett hos Socialdemokraterna om svenska språket. Det underlättar behandlingen här i kammaren av de frågor som ligger framför oss oavsett om det är Sverigekursen eller krav för medborgarskap, som vi också arbetar med, för att driva på för ett mer sammanhållet Sverige där människor snabbare och tydligare blir en del av Sverige. Det är ju det som är integration.

Jag brukar säga att det är väldigt viktigt att vi får fler människor som känner sig som en del av Sverige och som säger: Ja, jag vill göra lumpen och försvara vårt land. Ja, jag vill börja arbeta och försörja mig själv och gärna betala skatt så att jag kan få bra sjukvård om jag blir sjuk.

Fler måste komma in och ha den attityden. Men det bygger ju på svenska språket. Det bygger på att man läker ut de utbildningar som är för bristfälliga. Det är också svaret på det som Serkan Köse tar upp. Vi har fokuserat mycket på yrkesutbildning, både på yrkeshögskolan och på yrkesvux.

Herr talman! Serkan Köse som är väl bevandrad i vår regeringsform känner ju till att frågor bereds.

Vi är rätt bestämda från regeringens sida i fråga om att förstärka integrationen. Jag vill säga det igen: Vi ställer upp med ett land och med möjligheter, men vi ställer också krav.

Här har det enligt vår bedömning brustit. Jag förstår att Serkan Köse tycker att det var väldigt bra under tidigare år, när Socialdemokraterna regerade, och jag är glad att Serkan Köse och Socialdemokraterna är ivriga och vill att man ska omsätta förslag från en utredning väldigt snabbt. Men jag bereder dem; jag lovar Serkan Köse det.

Sedan är ju inte alla förslag bra. Remissinstanserna spretar lite åt olika håll; det måste man vara noga med. Vi har ju remissinstanser för att kunna så att säga provtrycka olika konkreta förslag som en utredning har kommit fram till och se om och var det finns brister. Det måste man samordna med olika departement. Det är ju gemensam beredning; det tror jag att Serkan Köse väl känner till. Men jag lovar att det kommer att gå fortare än det gjorde för Socialdemokraterna att inse att svenska språket är viktigt för att få en fungerande integration. Det tog dem ju nästan tio år att börja förstå det.

Det här betyder ju inte att andra språk är oviktiga, herr talman. Det är jättebra om människor talar olika språk, men i Sverige måste man tala svenska om man ska kunna integreras. Det är solklart, tycker jag, och det har jag tyckt länge.

Vi bereder alltså detta. Jag vill också säga att i grunden är det så att mycket bra arbete bedrivs ute i många kommuner. Till exempel fungerar sfi på många håll bra, på andra håll inte. Det är alltså inte så att vi inte har någon integrationspolitik. Men vi ökar nu kraven och ansvaret för individen, och det tycker vi är en viktig del av ansvaret för integrationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.