Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig om jag anser att det är rimligt att alla flygplatser var och en för sig ska lösa den uppkomna situationen, och om jag inte avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att landets flygplatser har tjänster för radartäckning.

Gunilla Svantorps interpellation är en uppföljning av en tidigare riksdagsfråga från henne i samma ämne. I svaret på riksdagsfrågan hänvisade jag till att lokal flygtrafikledning är marknadsöppnad, och för att förtydliga har den varit det sedan 2010. De aktuella nättjänsterna som Luftfartsverket upphörde att leverera vid årsskiftet sades upp i december 2022. Men förändringen hade meddelats något år tidigare, och flygplatserna har haft tid att förbereda sig för den nya situationen.

Som jag konstaterade i frågesvaret har tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen bedömt att flygsäkerheten inte är hotad men att kapacitetsproblem kan komma att uppstå i vissa trafiksituationer. Trafikverket, som ger statligt bidrag för jourverksamhet vid beredskapsflygplatserna, har också bedömt att blåljusflygningar vid dessa under en övergångstid fortsatt kan utföras utan störningar. Det finns nämligen en tydlig prioritering av vilka flyg som ska ges företräde för starter och landningar vid eventuella kapacitetsproblem.

De kontakter jag har med myndigheterna och branschorganisationer tyder på att det finns möjligheter till lösning av leveransen av de aktuella nättjänsterna utifrån gällande marknadsvillkor. Jag ser inte att varje flygplats skulle behöva ansöka om så kallad Ccertifiering och etablera kommunikationsväg till informationspunkten hos Luftfartsverket där aktuella data finns att hämta. Det mer rimliga är att en eller flera leverantörer kommer att erbjuda flygplatserna en sådan tjänst, såsom Luftfartsverket gjort tidigare. I dagsläget är jag därför inte beredd att ändra på den ordning som gäller, att lokal flygtrafikledning fortsatt ska vara marknadsöppnad.

Fru talman! Jag vill upprepa att lokal flygtrafikledning vid regionala flygplatser har varit avreglerad sedan 2010. När det gäller Luftfartsverkets radardata levererar fortfarande Luftfartsverket radardata men nu till en säker punkt där certifierade aktörer behöver hämta dessa data. Luftfartsverket har alltså inte stängt av något flöde av information, men regelverket kräver att data hämtas på ett säkrare sätt.

Som jag också sa, fru talman, stod Luftfartsverket tidigare även för leveransen av tjänsten fram till aktuella flygplatser. Avtalet sades upp i december 2022. Men det kom inte som någon överraskning för någon flygplats, fru talman. Det annonserades till aktuella flygplatsförvaltare under våren 2019, varför flygplatshållare har haft god tid på sig att hitta alternativa lösningar.

Det finns i dag ett tiotal aktörer som har den aktuella certifieringen att förmedla aktuella nättjänster. Jag ser därför inget behov av att varje flygplats skulle behöva upphandla tjänsten enskilt, utan att en samordning för en effektiv tjänsteupphandling bör vara möjlig.

Frågan var om jag anser att det är rimligt att alla flygplatser var och en för sig ska lösa den uppkomna situationen. Med detta svar ser jag inget behov av att varje flygplats skulle behöva upphandla tjänsten enskilt, utan att det går att få en samordning på plats för en effektiv upphandling. Det bör vara rimligt.

Fru talman! Något som förstås är viktigt för mig att ha ögonen på är om tillsynsmyndigheten bedömer att flygsäkerheten påverkas. Det gör den inte i det här fallet, fru talman. Med Transportstyrelsens bedömning som grund kan man inte göra den bedömningen. Även Trafikverket, som är den myndighet som ger statliga bidrag till jourverksamhet vid beredskapsflygplatser, har som jag sa i svaret bedömt att blåljusflygningar fortsatt kan utföras vid dessa flygplatser utan störningar som eventuellt skulle kunna komma under en övergångstid.

När det gäller en myndighets beslut ankommer det inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra det. Jag kan konstatera att Luftfartsverket har sagt upp avtal och att man gjorde det i förhållandevis god tid så att flygplatshållare skulle ha tid på sig att hitta alternativa lösningar. Det finns alternativa lösningar på den av riksdagen beslutade marknadsöppnade flygtrafikledningen.

När det gäller den andra fråga som ledamoten kommer in på vad gäller flygplatsutredningens förslag har regeringen redan gått vidare med ett par av dem. Vi bereder förslagen, och en övergripande prioritering är att det statliga åtagandet ska öka. Det har kommit i ett annat ljus sedan utredningen presenterades med tanke på det säkerhetspolitiska läget. När det gäller remissvaret från Försvarsmakten, som ledamoten tar upp, har beredskapsnätet utökats med Halmstad flygplats.

Det är en ambition och en prioritering från regeringens sida att det ska finnas ett bra utbyggt nät av beredskapsflygplatser i varje region i hela landet. Jag tror att alla förstår vikten av detta, inte minst när det gäller samhällsviktiga transporter för sjukvården men också räddningsinsatser och ytterst, fru talman, beredskap för ett annat säkerhetsläge med tanke på den värld och den tid vi lever i. Där är flyget en mycket viktig förmåga för både det civila och det militära försvaret.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för engagemanget. Det är förstås angeläget och viktigt att det finns en lösning på detta.

Att ha ett både tillgängligt och konkurrenskraftigt flyg är någonting som regeringen arbetar med på många olika områden. Jag är glad för engagemanget i flyget och även i hobbyflyget. Som ledamoten säger är det en viktig del för att upprätthålla kompetens, förmåga och intresse i flygsektorn. Det handlar inte bara om samhällsviktigt flyg, som egentligen kan vara hur brett som helst. Men just för brandövervakning, räddningstransporter, ambulans, sjukvårdens behov och ytterst för civil och militär försvarsförmåga är detta förstås angeläget.

Fru talman! Jag kan konstatera, som jag också sa i mitt svar, att det finns tio certifierade C-aktörer i dag. Jag tror inte att det ska vara för enkelt att bli certifierad, utan det finns en anledning till att man har ett certifikat. Men det ska inte heller vara onödigt krångligt. Som jag har varit inne på ser jag framför mig att det borde vara möjligt med samordning för en effektiv tjänsteupphandling.

Jag går nu tillbaka till frågan om hur den här situationen kunde uppkomma. Under 2018 slöts nätavtal med de aktuella flygplatserna, som hade en löptid från den 1 januari 2018 till den 31 december 2022, alltså ett femårigt avtal. Men redan på våren 2019 meddelade Luftfartsverket att avtalet inte skulle kunna vara någon varaktig lösning. Flygplatshållarna har alltså haft tid på sig att hitta andra leverantörer, och det finns andra leverantörer på marknaden som är certifierade enligt denna klass.

Om frågan är om det finns andra alternativ är svaret ja. Detta har varit en avreglerad och öppen marknad sedan 2010. Det finns tio C-certifierade aktörer, och det finns, som jag ser det, en möjlighet till samordning kring tjänsteupphandling.

Jag hör och förstår frågan och frustrationen. Men det finns olika alternativ som är tillgängliga. Detta är någonting som förstås är viktigt att få på plats så fort som möjligt. Men det ankommer inte på ett enskilt statsråd att detaljstyra myndigheter eller affärsverk eller att gå in och agera när det faktiskt finns alternativ när det gäller den marknadsöppnade flygtrafikledningen.

Regeringen och jag följer förstås detta fortsatt noga. Jag vill tacka ledamoten för engagemanget i frågan men också i flyget i stort. Det är centralt och viktigt att det finns en robust och säker flygtrafikledning i hela landet. Flyget ska fungera oavsett var i landet man bor, och det ska finnas en väl utbyggd flyginfrastruktur.

Det som har varit viktigt - och jag återkommer till detta - är att den uppkomna situationen inte ska påverka flygsäkerheten och inte heller jourverksamheten vid beredskapsflygplatserna. Vi har fått besked från de myndigheter som ansvarar för detta att det inte riskerar att påverkas.

Fru talman! Jag får återkomma till exakt vad som har varit uppe i vilket sammanhang. Men oaktat var det har lyfts upp är jag väl insatt i frågan och har förstått att det har väckt frustration och att det finns frågor om den uppkomna situationen.

Vad gäller situationen för inrikesflyget är den, precis som ledamoten är inne på, mycket ansträngd. Många flygplatser och även flygbolag har en tuff och ansträngd situation just nu, fru talman.

Samtidigt står vi på randen till ett genombrott för mer grönt flyg. Det öppnas nya möjligheter för tillgänglighet med elflyg, till en början vid kortare flygningar.

Dessutom är flyget centralt och viktigt för att upprätthålla samhällskritiska funktioner. Vi har nämnt det samhällsviktiga flyget för sjukvården. När det gäller brandövervakning men också utifrån ett totalförsvarsbehov är det väldigt angeläget att vi säkerställer den flygplatsinfrastruktur vi har. Därför är det här en angelägen fråga.

Jag kan bara konstatera det ledamoten säger vad gäller en route-avgifterna och minskade intäkter i det avseendet.

Det finns många olika sätt på vilka man kan uppmuntra och lyfta flyget och även medverka till omställningen av flyget. I dag finns det möjlighet att köpa grönare biljetter för mer biobränsle i tanken.

Senast i förrgår talade jag med landshövdingen i Östersund om resepolicyn. Hon har tagit initiativ till att uppmuntra andra myndigheter att inte välja bort flyget av klimatskäl eller andra skäl, utan medarbetare i olika offentliga verksamheter ska faktiskt kunna flyga när man köper till det. Resepolicyer och sådant ska inte motverka det.

Fru talman! Jag fortsätter gärna den här dialogen. Men nu tackar jag för debatten i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.