Fru talman! har frågat mig hur jag och regeringen jobbar för att minska andelen barn som lever i fattigdom och för att ge alla barn i Sverige samma möjligheter till ett jämlikt liv.

Alla barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets utveckling.

Barnfattigdom är en komplex fråga och lösningarna för att minska ekonomisk utsatthet återfinns inte enbart inom ett politikområde. En förälder som är trångbodd eller har en osäker anställning, låg utbildning eller ekonomisk instabilitet kan ha svårare att ge sitt barn den trygghet som behövs. Regeringens politik utgår därför från att de samlade insatserna inom flera olika politikområden bidrar till en förbättring av barnfamiljernas möjligheter till en god ekonomisk levnadsstandard.

Det ekonomiska läget i Sverige är ansträngt, och vi befinner oss i en lågkonjunktur. Även om inflationen har börjat minska har den höga inflationen påverkat hushållens ekonomi negativt genom bland annat höjda matpriser och stigande boendekostnader. Detta påverkas vi alla av, men barnfamiljer med låg inkomst och små marginaler är särskilt utsatta. Jag vet att situationen är tuff för många barnfamiljer.

Regeringen ser det därför som angeläget att fortsätta bekämpa inflationen samtidigt som vi stöttar hushållen. Vi vet att hushåll med barn generellt sett har en lägre ekonomisk standard än hushåll utan barn. Regeringen riktar därför särskilda insatser just till dessa hushåll.

Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer och spelar en särskilt stor roll för ensamstående med barn. För att ge barnfamiljer med låga inkomster extra ekonomiskt stöd har regeringen i vårändringsbudgeten för 2024 föreslagit att det tillfälliga tilläggsbidraget som lämnas till barnfamiljer med bostadsbidrag ska förlängas till och med den 31 december 2024. Nivån på tilläggsbidraget höjdes dessutom från och med den 1 juli 2023.

Regeringen har även fastställt riksnormen för försörjningsstöd på en nivå som ligger 8,7 procent högre än 2023 och bibehållit arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på den högre nivå som har gällt under pandemin. Även 2023 höjdes riksnormen med 8,6 procent. Det kan jämföras med höjningen av riksnormen mellan exempelvis 2021 och 2022 då höjningen enbart var 1,6 procent.

En av de viktigaste åtgärderna för att motverka barnfattigdom är dock att skapa bättre förutsättningar för att alla föräldrar ska ha ett arbete att gå till, med en lön som gör att man kan försörja sig själv och sin familj. Långa perioder av ekonomiskt bistånd gör det svårt att komma in på arbetsmarknaden, vilket också ökar riskerna för ohälsa och utanförskap.

Sverige måste bedriva en konsekvent arbetslinje, och därför genomför regeringen ett antal åtgärder som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. I budgeten för 2024 införde regeringen bland annat ett jobbskatteavdrag som kommer att ge mer i plånboken för låg- och medelinkomsttagare.

Sammantaget är de åtgärder jag nu redogjort för verkningsfulla för att hjälpa barnfamiljer, särskilt de allra svagaste hushållen, i en svår tid.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för en viktig fråga i ett mycket angeläget ämne! Jag välkomnar verkligen ledamotens helhjärtade engagemang i denna fråga och tänker att ledamoten säkert också många gånger förundrats över den höjning som gör att Sverige sticker ut negativt när det gäller barnfattigdom i förhållande till de andra nordiska länderna och över att denna siffra höjdes också under det föregående regeringsinnehavet. Jag tänker därför att denna fråga kräver långsiktighet och att vi alla bär ett stort ansvar - det är viktigt att göra det.

Jag gläds åt att ledamoten lyfter de insatser som regeringen gör. Regeringen fokuserar nu på att här och nu rikta sådana ekonomiska insatser som kan påverka allra mest till dessa utsatta barnfamiljer. Samtidigt arbetar vi med långsiktiga insatser för att kunna påverka inte minst dessa barns och ungdomars levnadsvillkor.

Det förebyggande arbetet är viktigt, för när man växer upp i olika slags utsatthet och i utanförskapsområden är det lätt att man som barn uppfattar att man inte är lika viktig som andra barn; man befinner sig i ett utanförskap som lätt kan cementeras. Det är den här regeringens absoluta målsättning att se till att alla barn har förutsättningar att växa upp i trygghet och säkerhet och med jämlika förutsättningar.

Om jag är rätt informerad är ledamoten lärare, liksom jag själv. Det innebär att vi har arbetat i miljöer där vi verkligen kan göra skillnad för barn. Jag är väldigt stolt över att den svenska skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, som jag också har haft förmånen att jobba intensivt med under ett antal år av mitt yrkesverksamma liv.

Preventionsdelarna är viktiga. Det är därför regeringen också satsar på att stödja tidigt. Det handlar om BVC, familjecentraler och en välfungerande förskola, som kan ge den viktiga starten in i en skola som också jobbar med ett kompensatoriskt uppdrag. Det handlar om att kunna säkerställa att fler unga har ett arbete att gå till efter att ha klarat av skolan.

Men man måste också ha en fritidssysselsättning och en meningsfull fritid. Vi vet nämligen att detta också är en viktig preventionsfaktor. Där är fritidskortet en oerhört viktig del för att säkerställa att man oavsett ekonomisk bakgrund kan ha en meningsfull fritid.

För att sammanfatta: Vi har nu gjort en kraftig höjning när det gäller försörjningsstöd - 8,7 procent högre än 2023. Arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet har bibehållits på den höga nivå som gällde under pandemin. Och jag vill återigen understryka att riksnormen höjts med 8,6 procent, att jämföra med skillnaden mellan 2021 och 2022, som endast var 1,6 procent. Det handlar alltså om insatser här och nu som riktar sig till de mest utsatta, men det handlar också om att lägga om arbetet för att säkerställa att alla barn och unga har rätt förutsättningar.

Fru talman! Att påstå att den här regeringen är passiv är inget annat än väldigt tom politisk retorik. Det går, sorgligt nog, att ganska direkt bemöta med att ledamotens eget inledande anförande handlar om situationen 2019-2022, då andelen rika ökade markant medan barnfattigdomen ökade lika markant, enligt vad ledamoten själv anför. Jag måste be ledamoten att återigen läsa på. Vilket parti var det som styrde Sverige under de år som ledamoten häpnadsväckande nog själv tar upp som exempel på när klyftorna ökade markant?

Det måste finnas en anständighet i ett politiskt samtal, och man måste ta ett ansvar, speciellt när man kommer från ett regeringsbärande parti. Att ledamoten lyfter upp de år då Socialdemokraterna själva ledde landet som en tid då klyftorna ökade kraftigt borde föranleda ganska mycket eftertanke hos ledamoten. Det är häpnadsväckande att man själv tar upp just detta exempel.

Mina vänner, jag kan försäkra er om att det arbete som regeringen just nu gör handlar bland annat om att återställa arbetslinjen, för att just dessa barn ska få växa upp med föräldrar som kan försörja sig själva och sina familjer. Jag vet nämligen vad det betyder att finnas i en arbetsgemenskap, att känna stoltheten i att kunna försörja sig själv och sin familj och att kunna visa sitt barn att man har ett arbete att gå till.

Vi gör nu en lång rad saker, för vi vet att exempelvis långa perioder av ekonomiskt bistånd bidrar inte bara till ökad risk för ett konstant utanförskap utan också till en kraftigt ökad risk för ohälsa. Därför är det också viktigt att de jobbskatteavdrag som regeringen genomför framför allt syftar till att ge dem med låga och medelhöga inkomster en ökad möjlighet att gå från bidrag till att kunna försörja sig själva.

I detta ligger ett väldigt viktigt framtidshopp. Det visar också barn och unga att det finns ett hopp och att man ska kunna försörja sig själv.

I utredningen om aktivitetskrav - deltagande i heltidsaktiviteter för rätt till försörjningsstöd - har vi nyligen bland annat lämnat förslag om hur ett aktivitetskrav ska kunna se ut. Det handlar om att motverka ett långvarigt bidragsberoende, något som vi vet att alldeles för många svenskar hamnar i.

Jag har bland annat gjort besök i Hackney, som ju är ett område där man har haft fyra generationers arbetslöshet. Fyra generationer - det är nästan svårt att ta in. Men risken finns att om vi inte bryter det långvariga försörjningsstödet och bidragsberoendet här i Sverige kommer vi att få se detta i framtidens Sverige. Så ska det inte vara. Svenska barn ska växa upp i familjer där föräldrarna går till sitt arbete och där barnen får en utbildning som innebär att också de kan gå till ett arbete i framtiden.

Fru talman! Tack, Anna Wallentheim, för en viktig interpellation! Jag tror verkligen på dialog. Jag har också under alla mina år i riksdagen arbetat för att hitta samsyn och jobba långsiktigt för att åstadkomma förändring. Jag tror att det är en del i vårt gemensamma uppdrag som förtroendevalda att åstadkomma förändring som syftar till att inte minst barn och unga ska kunna växa upp i ett fantastiskt land.

Sverige ska vara ett fantastiskt land att växa upp i. Jag är glad att jag har en möjlighet att genom mitt statsrådsuppdrag nu kunna påverka detta. Det handlar bland annat om tidigare förebyggande insatser och om ett förebyggande perspektiv i många avseenden.

Jag ser till exempel att den nya socialtjänstlagen kommer att vara ett viktigt verktyg när det gäller att jobba för barn och unga och mot barnfattigdom, men också för att säkerställa att vi får ett tryggare Sverige. Vår socialtjänst är en oerhört viktig del som samhällets yttersta skyddsnät. Socialtjänsten ska kunna göra tidiga förebyggande insatser och sträcka ut en hand innan situationen har gått för långt. Man ska kunna göra olika insatser. Utformningen av den nya lagen är något jag ser fram emot att snart kunna presentera.

Men det handlar naturligtvis om mycket mer, precis som ledamoten säger. Det här ska vara ett av världens bästa länder att växa upp i. Där delar jag verkligen Anna Wallentheims uppfattning. Jag tror att vi båda har den bilden framför oss och vill arbeta för detta. Just att fokusera på barns bästa är en del av många olika lagstiftningsprocesser, den katedral som vi bygger av ökad trygghet för barn. De saker vi har diskuterat är en del av det hela, men ytterligare lagstiftning kring barns bästa kommer att vara ytterligare en del som jag hoppas att i närtid kunna presentera i den här kammaren.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.