Fru talman! Olle Thorell har frågat mig hur jag och regeringen motiverar beslutet att omstrukturera och förstatliga biståndssystemet. Till att börja med kan man tyvärr konstatera att Olle Thorells fråga bygger på en total missuppfattning. Ingenstans i vare sig regeringens reformagenda eller i något annat av de styrande dokument som är vägledande för biståndspolitiken kan man läsa om något förstatligande av civilsamhällesbiståndet.

Jag har även fått frågan om vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta för att säkerställa att övergången till det nya systemet sker med hänsyn tagen till de skadeverkningar det kan innebära för de organisationer och människor som i dag har nytta av det av civilsamhället förmedlade svenska biståndet.

Att bara vissa organisationer får möjlighet att söka pengar ur strategier och i praktiken genom sin status som strategisk partnerorganisation, SPO, garanteras pengar ur civilsamhällesstrategin innebär låg konkurrens och minskade möjligheter för organisationer som inte har en på förhand privilegierad ställning. Att Sida i dag inte beaktar annat än SPO:ernas ansökningar kan i förlängningen leda till att man helt enkelt inte väljer ut de ansökningar som har störst potential gentemot biståndets mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen beslutade den 29 februari att ge Sida i uppdrag att analysera och inkomma med förslag på alternativ modell för tilldelning av det bistånd som i dag förmedlas genom SPO:erna. I uppdraget ingår också att bland annat ta fram en konsekvensanalys. Uppdraget syftar till att stärka det svenska civilsamhällets roll och mervärde i utvecklingssamarbetet och öka transparensen, öppenheten och effektiviteten. I uppdraget ingår också att analysera förutsättningarna för ett mer öppet, transparent och inkluderande ansökningsförfarande. Det är min och regeringens bedömning att detta skulle kunna bidra till att minska administrativa kostnader och transaktionsled i svensk biståndsverksamhet, vilket i så fall är i linje med regeringens biståndspolitiska prioriteringar.

Att uppdraget till Sida och en alternativ modell för ansökan och tilldelning av biståndet skulle skada bilden av Sverige som pålitlig och långsiktig partner är ett påstående helt utan belägg. Tvärtom skapas goda förutsättningar för det breda, svenska civilsamhället att i ökad utsträckning nå ut till lokala organisationer i partnerländer. Regeringen ser också att en alternativ hantering skulle kunna leda till att ansökan om medel sker på mer lika villkor för alla civilsamhällesorganisationer samt öka insynen i beslutsfattandet. Det är en viktig prioritering för regeringen.

Olle Thorell lyfter också fram det han beskriver som hot om uppsägning av avtal. Avtalen med de strategiska partnerorganisationerna hanteras av Sida. Frågor som rör hanteringen av avtalen ber jag därför att få hänvisa till myndigheten.

Civilsamhället har och kommer att fortsätta ha en helt central roll som självständig kraft i genomförandet av svenskt bistånd. Detta står på inget sätt i motsats till idén om att kunna förbättra rådande system för medelstilldelning inom biståndet. Transparens, effektivitet och möjlighet till extern granskning är förutsättningar för att svenska skattebetalare även fortsättningsvis ska vara beredda att finansiera ett generöst bistånd.

Regeringen kommer nu att invänta resultatet av det samlade uppdraget som ska tas fram under våren och sedan bereda en ny modell för tilldelning av medel inom ramen för civilsamhällesstrategin från 2025 och framåt. Självklart kommer den nya modellen att tas fram med ambitionen att undvika skadlig ovisshet och att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i det viktiga arbete som det svenska civilsamhället utför tillsammans med lokala partner.

Fru talman! Jag tackar Johan Forssell, som jag hade en debatt med om dessa frågor för exakt en vecka sedan. Under den debatten fick jag dock inte svar på mina frågor, och det finns fortfarande väldigt många frågor att få svar på. Både Lotta Johnsson Fornarve och Olle Thorell har ställt relevanta frågor i dag om den oro som civilsamhället känner just nu.

Det är inte bara de 17 strategiska partnerorganisationerna som känner oro, utan det gör även de som är medlemmar i dessa organisationer. Vi ska komma ihåg att SPO:erna utgör paraplyorganisationer som i sin tur har flera hundra medlemmar, och de har i sin tur tusentals lokala partner. Alla dessa drabbas nu av att avtalen sägs upp.

I den förra interpellationsdebatt som jag hade med Johan Forssell, fru talman, sa statsrådet att inga avtal har sagts upp. Det där är inte sant. De strategiska partnerorganisationerna har varit tvungna att säga upp ungefär 1 700 avtal på grund av beslut som är fattade av Johan Forssell och hans kollegor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns ett påstående som upprepas inte bara av Johan Forssell utan också av samtliga regeringspartier, nämligen om hur många led biståndspengar förmedlas i. Det sägs att de förmedlas i sju led, men jag har fortfarande inte fått något exempel på vilka projekt, belopp eller organisationer det skulle röra sig om. Jag skulle gärna vilja ha konkretion och exempel på när det har vidareförmedlats i sju led.

Om biståndspengar verkligen förmedlas i sju led skulle det självfallet påverka transparensen och möjligheten att göra ordentliga kontroller. Det vore såklart ett problem. Men jag har varit engagerad i biståndsprojekt i tio år, fru talman, och jag har aldrig varit med om att man har vidareförmedlat biståndspengar i sju led. Inte heller Sida har hittat fog för detta påstående. Det tycks bara komma från Johan Forssell och hans kollegor.

Om man bygger sin politik på sådana argument och påståenden måste man ha fog för dem, annars blir det en orättvis svartmålning av civilsamhället. Å ena sidan säger man att civilsamhället är otroligt viktigt och kommer att utgöra en avgörande roll i Sveriges biståndspolitik. Å andra sidan säger man att de måste lära sig att klara sig själva och inte leva på skattemedel.

Jag tycker att det här är anmärkningsvärda uttalanden, fru talman. Sådana uttalanden ger inga lugnande besked om framtiden för civilsamhället i biståndspolitiken.

Fru talman! Insyn och transparens är otroligt viktigt. Jag håller med statsrådet om att vi behöver öka transparensen och se till att komma åt de fall där korruption förekommer och där skattemedel används på ett felaktigt sätt. Jag förstår dock inte riktigt hur transparensen och insynen ökar i biståndsprojekt genom att man fattar förhastade beslut utan några som helst konsekvensanalyser.

Kanske gick man för fort fram, och kanske var Sida för snabb med att tolka regeringens beslut. Men regeringen är ändå ansvarig för den politik som faller ut. Det som har hänt är att avtalen har sagts upp, och det ökar inte transparensen eller insynen. Vad som nu händer är att avtal ganska snabbt behöver sägas upp, och det är att slösa med skattemedel, Johan Forssell.

Jag skulle vilja ha lite konkretion om i vilka projekt som biståndspengar har vidareförmedlats i sju led.

Fru talman! Vad roligt med debatt! Det här ska vi göra oftare, tycker jag. Det kommer att behövas, eftersom statsrådet uppenbarligen har en så helt annorlunda bild av verkligheten och försöker fortsätta med detta gaslightande, nu genom att sätta fokus på en intern revisionsrapport som visar på risker för jävsproblematik. Det är alltså inte fråga om konkreta exempel där det har funnits jäv och beslut har fattats på fel sätt, utan om risker. Det är klart att det finns risker för jäv i en myndighet som sysslar med bistånd. Det är klart att man anställer människor som har jobbat i annan biståndsverksamhet någon annan gång i en annan organisation. Det är väl en styrka? Det är väl inget fel? Eller hur vill statsrådet att Sida ska hitta kompetent personal? Ska de födas på Sida för att inte befläckas av samarbete med civilsamhället?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte enskilda handläggare på Sida som fattar beslut, utan det är kommittéer där man lägger fram förslag. Det finns också rutiner på Sida för att ta hand om jävsproblematik - samma rutiner som finns inom all statlig verksamhet. Om till exempel en landshövding får för sig att sätta upp en lapp i receptionen och annonsera ut ett jobb som man sedan ger en kompis finns det rutiner för hur man hanterar detta. Det finns visselblåsarfunktioner och granskande journalister som skriver, och det är jättebra. Så ska det fungera i statliga myndigheter, även på Sida.

Vad Johan Forssell försöker göra är att avleda uppmärksamheten från detta städande av vitrinskåpet. Det är klart att det behöver städas. Vi behöver putsa glasen, kanske ställa dem i en annan ordning, flytta in fler glas och ta bort andra. Men ni har tagit fram röjsågen och släggan och försöker städa med dem, och det är helt fel.

Jag vill bemöta den del av svaret som handlar om att Sverigebilden förstörs av det här. Ministern fortsätter sitt gaslightande och säger att det inte finns några som helst belägg för detta. Jo, det finns det visst. Titta här vad jag har hittat - ett brev! Det kanske inte Johan Forssell har hittat i sin inbox, men det är ett brev till OECD-Dac med kopia till statsrådet Forssell och generaldirektör Granit på Sida från 340 organisationer i 60 länder - oroliga civilsamhällesorganisationer som för fram kritik mot den här omläggningen av civilsamhällesbiståndet och beskriver de risker som finns. 340 organisationer - det är väl belägg om något! De står listade i alfabetisk ordning från ACT Alliance Global till Zambia Youth Federation. Det är bara att läsa innantill, ministern, om man vill ha belägg för denna kritik. Och det är klart att det här skadar Sverigebilden.

Statsrådet säger att vi hittar på, att avtal inte har sagts upp och att vi eldar på oro. Det är helt fel. Faktum är att avtal har sagts upp och personal sparkats. Människor i extrem utsatthet är lämnade åt sitt öde. Det är att göra skada. En av de grundläggande principerna i biståndsarbete är: Do no harm. Stop doing harm, Johan Forssell! Lämna den här vägen mot förstatligande! Se till att skriva ett nytt regleringsbrev till Sida där man låter de här avtalen löpa ut!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska reda ut några saker angående det som har sagts här.

Vi är en regering som inte vill göra som man alltid har gjort. Vi är en regering som utmanar gamla sanningar. Grunden för det är att vi tycker att biståndet är så oerhört viktigt. Det finns potential att göra väldigt mycket mer än tidigare genom att hitta nya synergier och nya samarbeten, göra förändringar, fokusera på de områden där Sverige har ett mervärde och alltid ställa viktiga men ibland svåra frågor om effektivitet, transparens och öppenhet.

När man gör den här typen av förändringar är det klart att det kan väcka frågor. Ibland kan det till och med väcka oro. Jag har förståelse för det. Men vi måste som politiska beslutsfattare alltid ställa oss frågan hur vi använder skattebetalarnas pengar på mest effektiva sätt och hur vi uppnår bästa resultat. Det måste vara det vägledande perspektivet.

Processen är väldigt öppen och transparent. Vi beskrev redan i fjol att vi skulle se över vidareförmedlingen. Vi har gett ett uppdrag till Sida med tydliga datumförsedda stationer för när rapporter ska inkomma, och vi kommer att ha ett nytt system efter årsskiftet. Det är det, fru talman, som mina motdebattörer i interpellationsdebatten glömmer bort eller inte berättar - det kommer ett nytt system med ny medelstilldelning till civilsamhället, och man kommer att kunna göra ansökningar. Det är klart att transparensen kommer att vara större. Kanske kommer även konkurrensen att vara större, och det är i grund och botten väldigt bra att vi ser till att det är de mest effektiva projekten som får stöd.

Här har vi dock ett ansvar. När organisationer hör om att 1 750 avtal har sagts upp förstår jag att de blir oroliga. Men det är ju fel! 1 750 avtal har inte sagts upp. Vad Sida har gjort är att avisera att man vid årsskiftet kommer att avsluta avtal och ingå nya avtal. Om Socialdemokraterna verkligen bryr sig om de här organisationerna, sprid då inte felaktigheter! Det skapar oro. Detta stämmer inte.

Det kan vara lockande att sitta på väldigt många stolar samtidigt. Ja, säger Olle Thorell, vi ska ta tag i problemen med bristande transparens och till och med risker för korruption och jäv. Men gör inga förändringar! Business as usual! Det ska få fortsätta rulla på. Alla stolar samtidigt!

Jag börjar bli ganska van vid det här. Vi har haft precis samma diskussion om enprocentsmålet. Regeringen gör fel som lämnar enprocentsmålet, har vi fått höra gång efter annan. Men vad hände när Socialdemokraterna presenterade sin budget? Står man kvar med något enprocentsmål? Nej, häromdagen tror jag inte att man nämnde det med ett enda ord i sin budget. Man följer ju med regeringen i den bana vi har gjort - det är någon miljard som skiljer.

Man kan inte sitta på alla stolar samtidigt. Det är möjligen en lyx man kan ha i opposition, men man kan inte styra ett land på det sättet. Då måste man börja ta ansvar och göra prioriteringar, och det är precis det vi gör nu. Vi försöker inte dölja de här problemen. Vi lyfter fram dem för att kunna hantera dem och se till att biståndet blir mer transparent och mer effektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! En sak vet jag: Om man gör som man alltid har gjort och inte tar tag i problemen, om det bara blir läpparnas bekännelser, kommer det att komma fler sådana här rapporter. Då kommer vi att få fler problem med bristande transparens och kanske till och med korruption. Och en sak, fru talman, vill jag att svenska skattebetalare ska veta: Deras pengar ska aldrig någonsin komma ens i närheten av korruption.

Fru talman! Vi befinner oss i början av en förändring som syftar till att öppna upp systemet och skapa en större transparens och också större möjligheter för granskning. De möjligheterna är i dag inte så fullgoda som vi önskar att de skulle kunna vara.

Men det handlar också om att säkerställa att det alltid är de bästa projekten, de som gör störst nytta, som får medelstilldelning och inte de som har varit tidigare och där saker och ting löper på. Det är klart att det skapar frågor. Därför har vi varit måna om att vara transparenta med processen. Vi befinner oss bara i början av den.

Jag fick en fråga här om varför vi inte gör en konsekvensanalys. Det är precis det vi gör. Det är precis därför vi ger uppdraget till Sida att inte bara en gång utan vid tre tillfällen redovisa konsekvenser. Mina vänner i Socialdemokraterna verkar inte riktigt ha förstått hur processen går till. Besluten är inte fattade än.

Det har i den delen inte sagts upp 1 750 avtal. Ett nytt system kommer att träda i kraft. Vi har redan från början varit måna om, och det har vi också sagt, att hela tiden säkerställa att det blir en så sömlös övergång som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Om man bara låter projekt "löpa på" kan man heller inte åtgärda de problem som finns. Då kommer vi inte att kunna åtgärda problem med bristande insyn och en transparens som är för dålig. Det finns till och med rapporter om bristande rutiner för att hantera korruption eller för den delen jävsproblematik.

Det går inte att hantera det om man bara låter saker och ting löpa på som de alltid har varit. Man måste som politisk beslutsfattare våga att inte sitta på alla stolar samtidigt utan göra vissa förändringar. Det är precis det vi nu gör.

Vi är en regering som tror på civilsamhället. Det är därför vi ökar anslagen till civilsamhällets organisationer. Samtidigt gör vi också förändringar för att öka just transparensen och öppenheten. Jag vill tacka deltagarna i interpellationsdebatten för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.