Herr ålderspresident! Mathias Tegnér har frågat mig hur Europa och Sverige påverkas av regeringens nedskärning av biståndet till Guatemala, till exempel vad gäller den organiserade brottsligheten, och vilka initiativ jag som statsråd har för avsikt att ta inom mitt ansvarsområde med anledning av detta.

Sedan denna regering tillträdde har behovet av stöd till Ukraina ökat. Regeringen har därför varit tydlig med att stödet till Ukraina måste fortsätta att vara prioriterat.

Vad gäller Guatemala framgår det av regleringsbrevet till Sida för budgetåret 2023 att anslagsposten uppgår till 90 miljoner kronor för innevarande år. Av en minskad volym för en enskild landstrategi följer att biståndsverksamheten i landet behöver anpassas till de nya förutsättningarna. Sida har inlett ett sådant anpassningsarbete utifrån nämnda regleringsbrev. I regleringsbrevet framgår också att regeringen, i samband med framtagandet av reformagendan för biståndet, ska pröva om strategin i Guatemala ska avslutas eller fortlöpa, samt huruvida prioriterade delar ska tas om hand inom ramen för andra strategier. Arbetet med detta pågår.

Jag vill också påpeka att verksamhet i andra strategier kommer Guatemala till del. Exempelvis finns det projekt inom såväl den regionala strategin för Latinamerika som strategin för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer som berör landet. Svenskt bistånd utgör ett viktigt verktyg i arbetet mot den oroande demokratiska tillbakagången, och den typen av demokratiarbete är därför en tydlig prioritering inom biståndspolitiken.

Sverige har genom biståndet till Guatemala bland annat sökt att bidra till att stärka landets kapacitet att motverka korruption och straffrihet samt öka respekten för rättsstatens principer. Trots mångåriga insatser kan vi emellertid konstatera att utvecklingen inom dessa områden inte har gått i rätt riktning. Efter att Guatemalas tidigare regering beslutade att avsluta mandatet för den internationella kommissionen mot straffrihet, CICIG, år 2019 har den negativa utvecklingen snarare accelererats. Den svenska regeringen bedömer att det i dag finns små möjligheter för det svenska biståndet att påverka den utvecklingen.

Herr ålderspresident! Jag vill tacka för interpellationen; jag glömde det i mitt förra anförande.

Det stämmer att vi i regeringen har förändrat svensk biståndspolitik. Vi kommer inte längre att fokusera på utbetalningsmålet som gällt tidigare utan kommer i stället att fokusera på kvalitet och effektivitet och inte minst transparens. Det är en förändring som vi har gjort och som jag noterar att även Socialdemokraterna ställer sig bakom, möjligen inte i sin retorik men åtminstone i sin egen budgetmotion. Där har även Socialdemokraterna i år valt att lämna enprocentsmålet.

Jag kan också konstatera att vad gäller det fortsatta anslaget för just Guatemala följer det den anslagsnivå som den tidigare socialdemokratiska regeringen införde efter de limiter som togs fram. Inte heller i den delen finns det alltså någon större skillnad mellan hur den här regeringen och den tidigare regeringen har agerat. Skillnaden är möjligen att våra förändringar av biståndspolitiken har analyserats mer än den tidigare regeringens. Den tidigare regeringen införde på mycket kort tid väldigt kraftiga limiter.

Jag ska också påpeka, herr ålderspresident, att precis som i många andra länder i regionen finns det i Guatemala stora utmaningar med omfattande narkotikasmuggling och förekomst av organiserad brottslighet. Där är vi ense. Interpol uppskattar att omkring 90 procent av allt kokain som når den nordamerikanska marknaden som slutdestination smugglas genom Guatemala.

Jag tycker dock att man också ska framhålla att av den totala mängd narkotika som transporteras genom Guatemala når en väldigt liten del Europa och Sverige. De huvudsakliga smuggelvägarna till Europa går från producentländerna - Colombia, Peru och Bolivia - via andra länder än de centralamerikanska länderna.

Kopplingen till Sverige när det gäller just den narkotikarelaterade brottslighet som verkar i Guatemala är således inte särskilt stark. Vi bedömer, precis som jag utgår från att den tidigare socialdemokratiska regeringen gjorde när den införde kraftiga limiter på samma nivå som gäller för Guatemala nu, att den inte kommer att påverka Sverige eller säkerheten i Sverige i någon större utsträckning.

Med det sagt ser vi naturligtvis allvarligt på den organiserade brottslighetens utbredning, både i Sverige och i utlandet, och vi kommer även framöver att arbeta väldigt hårt för att få bukt med den.

För motverka den behöver också grundorsakerna hanteras, inte minst i Guatemala. Det är vår uppfattning att de utmaningar vi ser kopplade till den organiserade brottsligheten inte kan adresseras enbart genom bistånd. Det måste göras genom en lång rad olika insatser, där biståndet är en viktig del men fortfarande bara en del av flera.

Mot bakgrund av de samband som finns med bakomliggande faktorer - fattigdom, brist på möjligheter, korruption och en svag rättsstat - måste vi arbeta mer med till exempel integrationen av bistånd och handel. På så vis skapar vi också ökade möjligheter för länder att göra samma välståndsresa som vi har gjort. Bistånd kan vara effektivt för att bekämpa fattigdom, men för att bygga en väg till välstånd måste vi på ett helt annat sätt än tidigare koppla ihop det området med handel, företagande och investeringar - något som ofta lyfts fram av mottagarländerna själva.

Jag vill avslutningsvis understryka att det finns många andra aktörer som arbetar med de här frågorna där Sverige har en viktig roll. Jag vill särskilt uppmärksamma det viktiga arbete som utförs av EU men också av relevanta FN-organ. Vi har till exempel ett omfattande stöd till kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Guatemala, som har ett strategiskt viktigt mandat. Vi har också ett omfattande kärnstöd till FN:s organ för narkotikakontroll och förebyggande av brott.

Herr ålderspresident! I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att regeringens biståndspolitik är fortsatt generös. Under åren 2023 till 2025 kommer biståndsramen att ligga på 56 miljarder kronor. Det gör att vi är ett av väldigt få länder i världen som når upp till FN:s nivå på 0,7 procent av bni.

Men det är också så att vi har en annan situation nu än tidigare. Vi har till exempel ett krig i Europa, och det är för regeringen en viktig prioritet att vara en väldigt långsiktig partner till Ukraina. Vi lever i en värld där vi inte har obegränsade resurser. Vi måste våga göra prioriteringar, och vi måste våga lägga betydligt mer fokus än tidigare på kvalitet och effektivitet och inte minst också transparens.

Det är lätt att säga att man inte behöver prioritera om man har hur mycket pengar som helst. Det är lite svårt att förstå inställningen från Socialdemokraterna, som å ena sidan säger sig vara för ett fortsatt enprocentsmål men å andra sidan väljer att budgetera med mindre än 1 procent. Det känns inte riktigt som att detta hänger ihop, och det måste det faktiskt göra, i alla fall om man vill axla ett regeringsansvar. Då måste det motsvaras av satsningar i en budget.

Jag vill ånyo påpeka att nivån för Guatemala följer på det som den tidigare regeringen gjorde kopplat till limiterna; det är inga stora förändringar. Så den fråga Mathias Tegnér ska ställa sig är kanske snarare vilken konsekvensanalys den tidigare regeringen gjorde när den valde att dra ned på biståndet till Guatemala. Det är faktiskt så det har sett ut.

Vår målsättning är att skapa förutsättningar för att länder och deras invånare ska kunna ta sig från fattigdom till välstånd genom just handel och en inkluderande ekonomisk utveckling. Jag vill ta tillfället i akt att peka på den synergi av goda effekter som kommer av integration mellan handel och bistånd. Dessa två saker måste vävas ihop; de ska inte separeras eller isoleras. Vi är övertygade om att fria och öppna marknader, med ett gott företagsklimat, rättsstat, tillväxt och företagande, är vägen för att fler länder ska kunna göra samma resa som vi i Sverige har gjort. Jag kan konstatera att detta, vart man än kommer i världen, ofta är det första som förs fram: att man vill se mer av utländska investeringar.

Vi kan också konstatera att väldigt många länder som under väldigt många år har fått väldigt stora summor i svenskt bistånd fortsätter att vara väldigt beroende av bistånd. Ibland kanske det alltså kan vara klokt att stanna upp och fundera lite på var vi är någonstans i dag. Vart har vi egentligen kommit efter alla dessa år? Finns det utrymme för att tänka om, förändra och förbättra?

Jag vill också understryka att det finns många andra vägar för det svenska biståndet att nå Guatemala än den bilaterala strategin. Guatemala är som en del av Centralamerika ett prioriterat delområde inom vår regionala strategi för utvecklingssamarbete i Latinamerika. Därtill kompletteras Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete också, som jag har sagt, av kärnstöd till relevanta FN-organ i landet. Stöd till Guatemala utgår också inom ramen för globala tematiska strategier, ovanpå de regionala, såsom strategin för arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer.

Herr ålderspresident! Vi har en budgetprocess som har sett likadan ut under lång tid. Den går till så att vi fattar ett beslut om en budget här i riksdagens kammare, och sedan är det upp till ansvariga myndigheter att se till att implementera den. Det är så vi arbetar, och det är ingen skillnad nu jämfört med tidigare. Det har varit så under både socialdemokratiska och borgerliga regeringar.

Jag tycker att det är viktigt att påpeka att det alltså inte har skett någon kraftig neddragning av stödet till Guatemala nu i förhållande till vad som gällde när vi kom in på Utrikesdepartementet. Det är samma siffror som har gällt efter limiterna.

Det har inte heller gjorts några stora förändringar av den övergripande biståndsramen jämfört med vad som gällde under Socialdemokraternas tid. Jag säger inte detta för att jag vill att det ska vara en tävling om vem som kan ge mest bistånd, men jag tycker att det ibland blir lite märkligt när man låtsas att man har mycket mer pengar än man har. Säger man att man står för något måste man också visa det i en budget - annars är det lätt att ställa ut olika löften.

Vi har en lite annan syn på biståndet. Vi ser det som ett viktigt verktyg som dock måste användas tillsammans med andra insatser, inte minst handel. Som jag har varit inne på, och som Guatemala är ett exempel på, har väldigt många länder fått väldigt mycket bistånd, men det är svårt att hitta de långsiktigt positiva effekterna. Uppenbarligen visar verkligheten att det inte räcker att bara fokusera på summor i biståndet, utan vi måste börja närma oss diskussionen om hur vi använder biståndsmedlen och vad vi får för dem.

En fråga är också var någonstans svenska biståndspengar gör störst effekt. Frågan är inte om man får något för 150 miljoner eller 90 miljoner i till exempel Guatemala utan om det inte i den situation vi har nu, med ett krig i Europa, är ganska rimligt att detta också avspeglas i vår egen svenska biståndsbudget.

Så har vi resonerat. Vi kommer säkert att få återkomma till denna diskussion. Jag vill tacka Mathias Tegnér för att han ställt denna interpellation.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.