Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler och mer jämställda och att de erbjuds tidigare under arbetslösheten. Vidare har han frågat mig om jag avser att verka för att utbildningsutbudet blir bättre än i dag för att möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur. Slutligen har han frågat mig om jag avser att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång.

Sverige står inför en lågkonjunktur, och arbetslösheten förväntas öka framöver. Samtidigt har många arbetsgivare fortsatt svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens, vilket inte är något nytt problem. Redan när regeringen tillträdde var arbetslösheten hög och bristen på arbetskraft rekordstor på flera områden på arbetsmarknaden. Utbildning är en viktig del i att komma till rätta med detta.

Det reguljära utbildningssystemet utgör stommen när det gäller utbildningen av arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildningen är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen och ett av många verktyg hos Arbetsförmedlingen för att möta arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov. Arbetsmarknadsutbildning ska också underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete.

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter (A2022/01638). En del i detta är att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, vilket regeringen också bedömer att det finns ekonomiskt utrymme att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Gällande insatser tidigt under inskrivningstiden finns kommande år ett ökat utrymme för Arbetsförmedlingen att anvisa till arbetsmarknadspolitiska program utanför ramprogrammen jämfört med 2022. Utvärderingar visar att arbetsmarknadsutbildning bidrar till att fler arbetslösa kommer i arbete, och detta gäller särskilt arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är Arbetsförmedlingen som bedömer och beslutar om vilka som ska anvisas till insatsen.

Alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen ska ges förutsättningar att ta del av stöd och insatser på lika villkor. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering. Arbetsförmedlingen har vidare interna mål om att öka jämställdheten och jämlikheten i användningen av insatser, bland annat att andelen nya beslut om arbetsmarknadsutbildning som går till kvinnor ska öka. Myndigheten arbetar aktivt med frågan, och jag kommer att fortsätta följa detta arbete.

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen som mål att prioritera arbetet med personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa i syfte att dessa personer ska övergå till arbete eller utbildning (A2022/01638). Det finns möjlighet för arbetslösa att studera inom det reguljära utbildningsväsendet med aktivitetsstöd i upp till ett år. Möjligheten gäller studier vid komvux, universitet eller högskola, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Möjligheten att studera med aktivitetsstöd breddades till en större målgrupp 2020. Fler kvinnor än män tar del av studier med aktivitetsstöd.

När det gäller upphandling har Arbetsförmedlingen under 2022 fått till stånd ett antal avtal om arbetsmarknadsutbildningar som myndigheten bedömer möjliggör ett ökat antal deltagare. Det finns även andra delar i detta arbete som är viktiga, bland annat att ledtiderna mellan upphandling och anvisning inte är omotiverat långa och att myndigheten på ett effektivt sätt kan hitta lämpliga deltagare. Det pågår ett internt arbete hos Arbetsförmedlingen i syfte att effektivisera arbetet med arbetsmarknadsutbildningarna. Arbetsförmedlingen ansvarar för upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningarna, bland annat utifrån behov på arbetsmarknaden och befintlig upphandlingslagstiftning.

Den 1 juli i år träder ändringar av skollagen (2010:800) i kraft som bland annat handlar om att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och komvux.

Regeringen avser att noga följa Arbetsförmedlingens arbete med arbetsmarknadsutbildningarna liksom den bredare kompetensförsörjningen bland annat utifrån de uppdrag myndigheten har.

Fru talman! Under de senaste åtta åren har, som Serkan Köse mycket riktigt påpekade, antalet utbildningsplatser för vuxna ökat med motsvarande 160 000 studenter, inom folkbildningen, vuxenutbildningen, akademin och yrkeshögskolan. De sista fyra av dessa åtta år har denna utbyggnad skett tillsammans med Liberalerna. En del av detta har handlat om möjligheten att anvisa till studier i det reguljära utbildningssystemet, vilket har sin grund i ett behov av utbildning som arbetsmarknaden efterfrågar - ett behov som även arbetsmarknadsutbildning skulle kunna fylla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är det, för mig som huvudsakligen är utbildningspolitiker, tragiskt att höra att Liberalerna inte bara har övergivit linjen att utbyggnaden av de reguljära utbildningsplatserna för vuxna ska fortgå utan därtill skär ned stort på arbetsmarknadsutbildningen.

Man kan summera detta med Serkan Köses uppgifter, som jag utgår från är korrekta. Jag tyckte att Serkan sa 829 miljoner i minskade anslag till arbetsmarknadsutbildning under nästa år. Därtill kommer de folkbildningsnedskärningar på 492 miljoner som ligger i årets budget, vuxminskningar på 1,25 miljarder samt minskningar på akademin med 86 miljoner och på yrkeshögskolan med 104 miljoner. Aggregerat handlar detta om en herrans massa utbildningsplatser. Jag vet inte hur många platser det kan handla om i arbetsmarknadsutbildningen, men om man adderar de andra fyra formerna handlar det om i runda slängar 30 000 färre platser 2023 än 2022.

Johan Pehrson är fortfarande svaret skyldig. Jag försökte ställa denna fråga i en tidigare interpellationsdebatt i kväll, och jag tycker att den förtjänar att upprepas utan att för den skull kapa Serkan Köses fråga om arbetsmarknadsutbildningar. Johan Pehrson säger sig hela tiden vilja satsa på utbildning och säger att utbildning är vägen till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Ändå agerar han i rakt motsatt riktning när han ska göra saker. När kommer Johan Pehrson att börja göra det han säger?

Fru talman! Tack, statsrådet, för debatten! Låt mig börja med diskussionen om att Arbetsförmedlingen har skickat tillbaka pengar. Jag håller med - Arbetsförmedlingen ska inte skicka tillbaka pengar, utan pengarna ska användas till det de är avsatta för. Men låt oss konstatera att man behöver titta på varför Arbetsförmedlingen skickar tillbaka pengar. Det kan handla om att man inte har gjort av med dem på programinsatser. Man kanske inte har betalat ut så mycket i a-kassa som man hade räknat med. Jag vill också påminna Johan Pehrson om att när han satt i regering mellan 2006 och 2014 skickade Arbetsförmedlingen varje år tillbaka pengar. Under finanskrisen 2008 skickade Arbetsförmedlingen tillbaka 16 miljarder. Detta är alltså inget nytt. Om vi ska problematisera denna diskussion tror jag att vi behöver titta på orsakerna till att detta sker.

Statsrådet pratar om yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar och att alla platser kanske inte har fyllts. Låt oss konstatera att arbetsmarknadsutbildningen har varit den svenska arbetsmarknadspolitikens flaggskepp. Tack vare de förhållandevis korta yrkesutbildningarna och kurserna har tusentals arbetslösa rustats för att jobba som kockar, busschaufförer, maskinförare och undersköterskor. Och låt oss titta på utvärderingarna, som visar att utbildningarna har lett till lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och bestående ökade arbetsinkomster.

Arbetsförmedlingen skriver också i sin årsredovisning för 2022 att behovet av arbetsmarknadsutbildning är större för arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. När man tittar på antalet deltagare kan man också konstatera att det har minskat under 2022 jämfört med 2021; detta står också i Arbetsförmedlingens årsredovisning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kopplat till den första diskussionen om Liberalernas syn på utbyggd arbetsmarknadsutbildning är min fråga: Står statsrådet bakom det Liberalerna har skrivit i sin egen motion 2022? Anser statsrådet att de drygt 800 miljoner kronorna ska försvinna i nästkommande budget, som det står i Liberalernas budgetmotion?

En annan viktig fråga i denna interpellationsdebatt är att vi har strukturella problem med arbetsmarknadsutbildningen som behöver diskuteras, vilket statsrådet inte nämnde mycket om.

Det handlar om jämställdhetsperspektivet. Det vi ser i dag är att det är fler män än kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Vi kan också se att de flesta utbildningar är riktade mot traditionellt mansdominerade yrken. Kvinnor är å andra sidan överrepresenterade inom vårdyrken och inom kommunalt yrkesvux, som utbildningsdeltagare i större utsträckning betalar själva.

Samhället bekostar med andra ord mäns omställning i högre grad än kvinnors. I Arbetsförmedlingens årsredovisning står faktiskt att man har misslyckats med att öka andelen kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Man skriver att 68 procent av dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning är män.

Om Arbetsförmedlingen ska lyckas med att få fler kvinnor att söka arbetsmarknadsutbildning krävs det mer resurser till Arbetsförmedlingen. Men i stället har Johan Pehrson valt att skära ned på förvaltningsanslaget till Arbetsförmedlingen. Det skedde 2019, 2021 och nu 2023.

Arbetsmarknadsutbildning är en personalintensiv och väldigt komplex insats. Jag skulle gärna vilja höra statsrådet problematisera lite mer när det gäller vilka åtgärder han tänker vidta för att se till att arbetsmarknadsutbildningarna blir mer jämställda.