Fru talman! Eva Lindh har frågat finansministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige befinner sig i ett läge där hushållens, företagens och kommunsektorns ekonomi pressas hårt. Med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen är inriktningen på budgeten svagt åtstramande. Finanspolitiken behöver vara väl avvägd för att få ned inflationen och för att hantera nedgången i ekonomin. Genom att följa det finanspolitiska ramverket säkerställs att det finns handlingsutrymme vid ett försämrat ekonomiskt läge. Regeringen prövar samtliga reformförslag mot det ekonomiska utrymmet och det finanspolitiska ramverket. Ordning och reda i de offentliga finanserna är en prioriterad uppgift.

Eva Lindh påstår att den budget som regeringen och Sverigedemokraterna presenterat inte innebär några ökade statsbidrag till välfärden och att detta medför att välfärden riskerar att försämras. Detta stämmer inte. I budgetpropositionen för 2023 satsas cirka en tredjedel av reformutrymmet på kommunsektorn.

Det generella statsbidraget höjs med 6 miljarder kronor från och med i år, i jämförelse med den nivå som tidigare har aviserats. Åren 2021 och 2022 fanns en tillfällig höjning av det generella statsbidraget på 10 respektive 5 miljarder kronor. Den tillfälliga höjningen var ett sätt att lindra effekter av pandemin och var aldrig tänkt som permanent höjning av det generella statsbidraget. Vidare avsätter regeringen omkring 6 miljarder kronor i riktade statsbidrag för 2023, bland annat 2 miljarder kronor till regionerna för en prestationsbaserad ersättning i syfte att öka antalet vårdplatser samt en förstärkt satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa med 1,7 miljarder kronor.

Jag är medveten om att kommuner och regioner, trots de medel som regeringen och Sverigedemokraterna nu på olika sätt tillför, ändå står inför en ekonomiskt utmanande period under kommande år. Hur kommuner och regioner kan hantera ekonomisk turbulens och samtidigt arbeta för en långsiktigt hållbar ekonomi diskuteras löpande i regeringen men också i kommuner och regioner. Frågan är svår och viktig. Det kommer att behövas en kombination av åtgärder för att värna och stärka välfärden.

Mer pengar kommer inte att lösa alla problem som kommunsektorn står inför. Kommuner och regioner behöver fortsätta arbeta innovativt, effektivisera sin verksamhet och utveckla den efter nya förutsättningar. Inte minst finns en potential i nya digitala lösningar. Staten har ett ansvar för att ge bästa möjliga förutsättningar för detta.

Det osäkra ekonomiska läget gör att det finns risk för att den ekonomiska nedgången blir djupare än enligt prognosen i budgetpropositionen för 2023. Regeringen följer därför utvecklingen mycket noga.

Fru talman! Jag vill börja att säga tack till ministern för att han är här. Men jag kommer nu att säga något som många kanske inte tror att man som socialdemokrat skulle säga här, nämligen att jag saknar den moderata finansministern. Jag uppskattar henne! Vi har suttit tillsammans i många år i finansutskottet. När vi ska debattera en sådan viktig fråga som välfärdens finansiering hade jag hoppats att hon skulle vara på plats. Men jag förstår att det inom regeringen har skett olika arbetsfördelningar som gör att civilministern är den som ska svara.

För oss socialdemokrater är en fungerande välfärd kärnan i det starka samhället. Det handlar om så många viktiga frågor som är betydande för oss: trygghet, en god äldreomsorg, att se till att människor får en jämlik vård, en bra skola och bra förutsättningar att klara sig i livet. Därför är det för oss alltid viktigt att prioritera välfärden, och det har vi gjort i varje givet läge då vi har lämnat fram en budget.

I den senaste budgeten, som den nya regeringen lade fram, satsade man väldigt många miljarder på att sänka skatten för de allra rikaste. Dubbelt så mycket av reformutrymmet, skulle man kunna hävda, satsades på sänkt skatt i stället för på kommuner och regioner. Vi satsade dubbelt så mycket på att se till att kommuner och regioner har de resurser som de behöver. De behöver ännu mer än det som vi lade fram, men det var en bra start.

Jag har fastnat för en mening i ministerns svar där han säger att kommunerna inte kommer att lösa alla problem bara genom att få pengar. Det kan man kanske hålla med om, men min fråga till ministern är: Vad säger det till den personal som just nu går på knäna där ute? Är svaret att de ska få arbeta mer innovativt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig zooma ut från detta: Många gånger när man ska hitta nya arbetssätt för att klara ekonomin och annat och bli mer produktiv brukar man skicka in mer medel tills det nya sätter sig och man kan hämta hem det, om vi nu ska prata i de termerna. Men här har man inte skickat in nya medel utan snarare underfinansierat hela systemet. Svaret från ministern är att pengar inte kommer att lösa detta utan att den som jobbar mer effektivt och mer innovativt kommer att kunna hantera detta.

Jag tycker synd om personalen där ute, och jag ger civilministern möjlighet att svara dem som just nu går på knäna: Tycker ministern att det är tillräckligt med resurser och att de behöver jobba mer effektivt, eller kommer det att tillskjutas mer medel framöver?

Fru talman! Det har uppskattats att Kristdemokraterna ofta uttrycker ett engagemang för välfärden och för den viktiga svenska välfärdsmodellen, men det som betyder något är vad som händer och vad man gör. Engagemang måste ombildas till handlingskraft.

Politik gör skillnad. När vi socialdemokrater ledde regeringen anställdes 100 000 fler i välfärden. Det gör skillnad att man omprioriterar och gör sitt engagemang till kraft och handling. Det som vi nu ser är att hälften av kommunerna och 17 av 21 regioner räknar med att gå med underskott under året. De kanske inte höjer skatten eller planerar att göra det därför att de vet att utmaningarna under det kommande året 2024 blir ännu större.

Vi oroar oss, och har fog för att oroa oss, för välfärdens utveckling i framtiden. Det som kommuner och regioner står inför nu är att de får otillräckliga resurser och inte får mer detta år än vad de fick tidigare. Därtill kommer den höga inflationen, och detta tillsammans med de högre räntorna drabbar dem precis som oss alla i hela samhället. Detta innebär ännu större kostnader och utgifter utöver vad de hade redan tidigare, alltså det som vi såg innan. Det är klart att detta oroar.

Jag var kommunalråd i Linköping förra gången den borgerliga regeringen styrde. Jag känner igen detta. Den dåvarande regeringen valde att sänka skatterna i stället för att höja statsbidragen till kommunerna. Då såg vi att de anställda fick betala priset och att välfärden krackelerade. Nu upprepar sig historien, och vi är oroliga för att just detta ska hända ännu en gång.

Vi har hört ett antal gånger att pengar inte är allt, men personal måste kunna anställas. För detta behövs resurser. Det krävs mer personal ute i välfärden. Det handlar, bara för att ta ett exempel, om att allt fler blir äldre, vilket är jättebra. Den svenska välfärden har gjort att vi lever längre och har bättre hälsa. Men människor blir äldre och behöver äldreomsorg, och då måste det anställas personal inom äldreomsorgen. Där behövs fler arbetskamrater som kan hjälpa till att ge den goda omsorg som vi vill att man ska klara av att ge. Personalen behöver också ha en god arbetsmiljö där man trivs och kan ägna sig åt rätt saker och där man väljer att stanna kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som sagt: Pengar spelar roll. Politik gör skillnad. När vården, skolan och omsorgen inte får tillräckliga resurser innebär det nedskärningar i välfärden. Jag väntar fortfarande på att det engagemang som Kristdemokraterna ofta visar för välfärden ska göra skillnad i budgeten och i prioriteringarna framöver.

Fru talman! Jag delar bedömningen att mer pengar behövs till välfärden och att mer pengar behövs till kommuner och regioner. Det är också därför som regeringen tillför mer resurser och lägger en tredjedel av vårt reformutrymme just på kommunsektorn. Jag vill verkligen få detta sagt. Det ges nämligen en annan bild av mina socialdemokratiska motdebattörer under denna debatt.

Jag är också orolig för framtiden. Jag har flera gånger i denna talarstol sagt att jag också känner en oro för kommunsektorns framtida utmaningar att upprätthålla välfärden, kanske inte främst för ekonomin som jag tror att vi kommer att lösa tillsammans eftersom Sverige har starka statsfinanser. Och vi har lagt fram en ansvarsfull budget så att vi kommer att kunna möta upp behov som kan uppstå. Men jag känner en stor oro för kompetensbrist och kompetensförsörjning och för att behovet av ny arbetskraft ökar så mycket samt hur vi ska få unga människor att vilja utbilda sig inom dessa sektorer. Det är kanske den största utmaningen som kommunerna står inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan vill jag säga till Eva Lindh att Alliansens resurser till kommunsektorn ökade. Kommunerna hade bra ekonomi under alliansåren. Kommunsektorns ekonomi ökade, inte främst på grund av ökade statsbidrag utan för att ekonomin växte, för att fler människor kom i arbete och för att skatteunderlaget till kommunerna växte. De viktigaste förutsättningarna för kommunerna är att skatteunderlaget ökar, att antalet arbetade timmar blir större och att sjukskrivningarna minskar. Detta är viktiga frågor för kommunerna, och detta hände just under alliansåren.

Socialdemokraterna får gärna berätta för undersköterskorna i äldreomsorgen att jobbskatteavdraget som gav honom eller henne ungefär 1 500 krnor mer i månaden att röra sig med aldrig skulle ha införts. Jag tror inte att undersköterskorna riktigt uppskattar ett sådant budskap. Och Socialdemokraterna har i sina budgetar inte föreslagit att något av de fem jobbskatteavdrag som den förra alliansregeringen införde ska tas bort. Jag tycker ändå att det är intressant med tanke på den retorik som förs fram här.

Pengar spelar stor roll - det visar också denna regering - men de spelar inte all roll. Jag tycker att det är viktigt att säga det ibland. Tror man att kommunsektorns utmaningar framöver ska kunna lösas enbart med ökade statsbidrag och framför allt om man förenklar detta tycker jag att man vilseleder medborgarna. Att jobba mer effektivt handlar inte om att man ska springa fortare i korridorerna och att man ska ge färre kramar, som det sägs ibland. Men det kan röra sig om digitalisering.

Jag återkommer ibland till min tid som äldreborgarråd, och jag tycker att man ibland får referera till det som man själv gjort i tidigare uppdrag. Vi försökte då med digitala verktyg frigöra tid inom äldreomsorgen. Det kunde handla om sådana enkla saker som att i stället för att utbildad personal skulle gå iväg till mataffären och köpa mat kunde man exempelvis göra onlinebeställningar av mat. Att man hade digitala nycklar i stället för fysiska nycklar sparade väldigt mycket tid inom äldreomsorgen. Att inte låta utbildad undersköterskepersonal städa eller stryka utan låta andra yrkesgrupper göra det är ett sätt att göra verksamheten både effektivare och mer optimerad.

Att få fler att jobba heltid är en annan viktig fråga för att klara kompetensförsörjningen framöver och skapa bättre arbetsmiljö. Att få människor att jobba längre, att orka och vilja jobba längre, är också ett annat sätt att få kommuner och regioner att kunna hantera utmaningen med personalbrist framöver.

Det finns alltså många andra frågor som vi också måste kunna diskutera. Jag tycker att det blir för snävt om vi bara diskuterar om ett statsbidrag ett enskilt år ska öka med 6 eller 12 miljarder kronor. Debatten blir fattig. Vi behöver komma djupare ned än så för att verkligen klara av välfärdens utmaningar.

Fru talman! Jag vill också tacka Eva Lindh och Adnan Dibrani för denna debatt som jag tycker har varit bra. Det går inte att ta miste på det engagemang som ändå finns för välfärden, vilket jag tycker är väldigt bra. Jag gläds över att så många partier som möjligt verkligen funderar på hur vi kan stärka välfärden framöver och hur människor som behöver samhällets stöd i olika faser av livet verkligen kan få omsorg och den värme som alla som jobbar med välfärd ger till både barn och äldre men också till människor som mitt i livet behöver välfärden.

Jag vill återigen, som jag har gjort i alla inlägg hittills, säga att det är därför som denna regering lägger mer pengar i statsbidrag till kommuner och regioner, såväl ökade generella statsbidrag som riktade statsbidrag.

Inom Socialdepartementet, där kristdemokraten Jakob Forssmed är departementschef, har flera riktade statsbidrag införts bland annat för att bryta ofrivillig ensamhet, för fler vårdplatser inom sjukvården, för en stärkt förlossningsvård och för kvinnors sjukvård. Och många andra satsningar har gjorts. Jag tycker alltså att det görs väldigt mycket.

Eva Lindh pekade på Äldreomsorgslyftet, som jag tycker har varit en väldigt bra satsning, även om det av olika anledningar har varit svårt att göra av med alla pengar i de olika kommunerna. Linköping var för övrigt en av de kommuner som var med i ett inslag på SVT för något år sedan och som hade stora problem att göra av med pengarna. Det var en treårig satsning. Det planerades att fasas ut även av den förra regeringen. Hur vi gör med äldreomsorgssatsningarna och andra kompetensutvecklingssatsningar när tiden för dem går ut får regeringen återkomma om i nästa budget. Vi hade mycket kort tid på oss att lägga fram en budget - från att denna regering tillträdde till att den skulle lägga fram en budgetproposition till riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Exakt hur vi fortsätter att fullfölja dessa satsningar får vi återkomma till. Men kompetensförsörjning och yrkesutbildningar kommer att vara helt avgörande för att klara välfärdens utmaningar framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.