Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att förändra 51-procentsregeln i Sverige och om jag och regeringen kommer att verka för att Riksidrottsförbundet ska ändra sina stadgar.

De korta svaren är nej och nej. Låt mig dock lägga ut texten något och börja med att tydliggöra att ideella föreningar, vilket alla landets idrottsföreningar under Riksidrottsförbundet är, inte har några ägare. I en ideell förening är man medlem.

På riksidrottsmötet 1999 beslutades att idrottslig verksamhet får bedrivas av så kallade idrottsaktiebolag om det aktuella specialidrottsförbundets stadgar medger det. En idrottsförening kan då upplåta rättigheten att delta i förbundets tävlingsverksamhet till ett sådant bolag. Den upplåtande idrottsföreningen måste ha röstmajoritet på bolagsstämman. Det är så den så kallade 51-procentsregeln är utformad.

Att vi i Sverige har en fri och självständig idrottsrörelse är en utgångspunkt i den statliga idrottspolitiken och en självklarhet för regeringen. Att idrotten är fri och självständig vilar på föreningsfriheten och på att det är medlemmarna som i föreningsdemokratisk ordning har makt över en förenings verksamhet och styrning. Frågan om 51-procentsregeln ägs av idrottsrörelsen, och det finns enligt regeringen inte några skäl att agera eller argumentera för att regeln ändras.

Fru talman! Tack, Lars Isacsson, för en god redogörelse för något som är väldigt vackert, nämligen föreningsdemokrati och möjligheten att organisera sig kring gemensamma intressen och en sådan glädjefylld aktivitet som idrott.

Lars Isacsson redogjorde förtjänstfullt för medlemsengagemang och vad det kan innebära inom idrotten. Men i min bok är det väldigt tydligt att om idrottsrörelsen skulle vilja ändra på saker och ting har de den möjligheten, men det skulle naturligtvis påverka hur statens relation till idrottsrörelsen ser ut på olika sätt. Jag tycker och har varit tydlig med att detta är en fråga som ägs till hundra procent av idrottsrörelsen. Det är regeringens uppfattning som jag redogör för här. Det finns inga ambitioner att överpröva idrottsrörelsen när det gäller regeln.

Nu till Lars Isacssons övriga frågor. De var många, och jag ber om ursäkt om jag missar någon. Regeringen har ambitioner på idrottsområdet, inte minst när det gäller bredden och alla barn som har trillat ur idrottsföreningar under pandemin. Hur kan vi stötta och hjälpa dem så att de hittar en väg tillbaka? Hur kan vi se till att fler kommer i åtnjutande av föreningsidrott?

Vi satsar 100 miljoner kronor särskilt på föreningsidrott i utsatta områden, för att skapa möjlighet till en bredd av idrotter, där föreningsidrotten ibland är svagare och ibland finns på plats men kan behöva extra stöttning. Detta vill regeringen ge.

Vi arbetar just nu också med ett fritidskort för att öronmärka medel för barns och ungas fritidsaktiviteter och möjligheter att delta i en idrottsklubb, särskilt när de återfinns i socioekonomiskt utsatta sammanhang och uppfattar att de egna träningsavgifterna eller medlemsavgifterna konkurrerar med familjens hushållsekonomi och att de därför slutar. Det är denna situation vi vill undvika. Vi vill se till att fler barn kan komma med och känner att det finns stöd för att de ska kunna röra sig och att de därmed också får tillgång till fler närvarande vuxna i sitt liv och en aktiv meningsfull fritid men också en bättre grund för jämlik hälsa.

Regeringen tycker att det är angeläget att se på förutsättningarna för elitverksamhet. Hur ser det ut för våra stora sporter? Fotboll och hockey har nämnts, men det vi kommer fram till är naturligtvis relevant också för andra idrotter. Hur ser det ut med förutsättningarna för talangutveckling? Detta ägs till stor del av idrottsrörelsen själv, men där kan såklart regeringen se om det finns något vi kan stötta med som är rimligt att göra.

Vi kommer att behöva se på anläggningsfrågan på olika sätt. Vi vet att den är angelägen. Hur kan vi få träningstider för både killar och tjejer? Detta spelar naturligtvis roll för hur vi klarar möjligheten till högstaligor och elitverksamhet i Sverige. Finns det annat vi kan titta på? Finns det skatteregler? Finns det andra typer av regelverk som vi behöver se över på något sätt? Detta är frågor som också kan komma att belysas i ett sådant projekt.

Jag återkommer gärna till riksdagen och den offentliga diskussionen om detta på olika sätt framöver och ser fram emot Lars Isacssons och andras inspel i ett sådant arbete.

Fru talman! Om man tittar på regeringens och Sverigedemokraternas förslag till budget ser man att det inte är någon tvekan om att vi satsar på bredden. Det är satsningar på idrott i utsatta områden, på fritidskort och på bättre tillgång för äldre till idrott så att de på det sättet kan få bättre hälsa, större livskvalitet och mer välbefinnande också uppåt i åren. Idrott är faktiskt något man kan hålla på med hela livet. Jag tycker att det är bra och angelägna satsningar som regeringen vill göra.

Låt oss återkomma till om det finns något ytterligare vi kan göra för att stärka möjligheterna vad gäller konkurrenskraften för svensk idrott så att vi kan få fram de förebilder som spelar roll för att barnen och ungdomarna ska vilja fortsätta att satsa på sin idrott.

Jag delar Lars Isacssons syn att det utan en bra bredd är väldigt svårt att få en god elitverksamhet. Vi har i dag en situation där alltför få barn rör sig tillräckligt. Vi har sämre kondition men också sämre koordination än vad vi har haft tidigare, och där är det viktigt att se till att fysisk aktivitet skapas bland många. Där har vi mycket att göra.

Vi är också beredda att se över vad vi kan göra för att stärka konkurrenskraften i elitverksamheten i dag. Regeringen har till exempel intervenerat i ett mål i EU-domstolen gällande hur man ska se på inhemskt fostrade spelare. Är idrotten en arbetsmarknad precis som andra, eller finns det särskilda villkor som bör få gälla för idrottsrörelsen och idrottsklubbar? Det tycker vi. Det är ett sätt att försöka värna svensk talangutveckling och våra ligors möjlighet att konkurrera med klubbar ute i Europa.

Man kan naturligtvis, vilket regeringen också är beredd att göra, inventera olika områden och se vad vi kan göra ytterligare. Det låter som att Lars Isacsson inte har jättemycket emot detta, men det återstår väl att se här i den sista debattomgången.

Fru talman! Jag vill tacka Lars Isacsson för möjligheten att ytterligare en gång klargöra regeringens syn på 51-procentsregeln. Jag vill även lägga ut texten något om regeringens syn på breddidrott och elit.

Jag konstaterar av den lista som ledamoten Isacsson läste upp att både ledamoten och undertecknad har skäl att njuta lite extra när man hör detta. Det var både Avesta och Sollentuna.

(LARS ISACSSON (S): Och Skogsbo!)

Ja, Skogsbo fanns också på listan! Det är förstås helt underbart att vi har klubbar som förser oss med den här typen av underhållning och att det finns ideella ledare runt om i Sverige som bär upp detta. År efter år, dag ut och dag in, ägnar de delar av sin fritid åt att fostra inte bara spelare utan människor. De ger av sin tid och sin närvaro, och faktiskt också lite av sin kärlek, till de här grabbarna och tjejerna runt om i Sverige. Det är en oerhörd styrka för Sverige, och det är någonting fantastiskt och fenomenalt.

Regeringens uppfattning är att vi ska försöka stötta detta så gott vi kan. Vi ska ge förutsättningarna för både frihet och självständighet men också för att det ska finnas ett rimligt stöd från statens sida för att kunna göra detta på ett bra sätt. Där har vi inga åsiktsskillnader.

Lars Isacsson nämnde också frågan om VAR tidigare. Man kan ha många synpunkter på det, men jag tror att det är en fråga som man faktiskt ska lämna över till idrotten. Den ska själv besluta om sina regler och på vilket sätt de bäst kan övervakas till både spelares och publiks fromma.

Jag tackar så mycket för möjligheten att komma hit och prata om de här frågorna, som är väldigt viktiga för regeringen både när det gäller bredd och när det gäller vad vi kan göra för att stärka förutsättningarna för elitverksamhet i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.