Fru talman! Ulrika Westerlund har frågat mig hur regeringen arbetar med att få på plats en ny könstillhörighetslag som uppfyller kraven på självbestämmande. Vidare har Ulrika Westerlund frågat mig hur regeringen följer upp Socialstyrelsens arbete med att göra vården till nationell högspecialiserad vård. Interpellanten har också frågat om det finns planer på andra åtgärder för att säkra tillgången till vård inom rimlig tid och inte riskera att ytterligare öka den psykiska ohälsan hos människor som väntar på vård. Slutligen har Ulrika Westerlund frågat mig om det finns några planer på att utreda ett förbud mot medicinskt icke nödvändiga ingrepp på personer med intersexvariation som inte samtyckt till ingreppen.

Fru talman! Arbetet med att få på plats en ny könstillhörighetslag som i högre grad än den nuvarande lagstiftningen uppfyller krav på självbestämmande har kommit långt. Dåvarande regeringen beslutade i juli 2022 om lagrådsremissen Förbättrade möjligheter att ändra kön. I lagrådsremissen föreslås att två nya lagar - lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och lagen om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen - ska ersätta lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Även följdändringar i andra lagar föreslås. Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen.

Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Sådana ingrepp ska dock, på samma sätt som enligt nuvarande ordning, föregås av en utredning inom hälso- och sjukvården och kunna utföras på personer som har fyllt 18 år. I lagrådsremissen föreslås även att en person som har fyllt 16 år ska få det kön som framgår av folkbokföringen ändrat efter en förenklad prövning av könsidentiteten. En ansökan för ett barn görs av barnets vårdnadshavare med barnets skriftliga samtycke. Ett övergripande mål är att förfarandet för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen förenklas.

Angående frågan om nationell högspecialiserad vård är det Socialstyrelsen som leder arbetet med att koncentrera vård på nationell nivå. Kriterier för bedömning av myndighetens resultat i arbetet med den högspecialiserade vården är att den ska ha en rättssäker och effektiv samt transparent och tillitsbaserad arbets- och beslutsprocess. Socialstyrelsen beskriver detta arbete årligen i sin årsredovisning. På eget initiativ har Socialstyrelsen utrett och beslutat att vårdområdet könsdysfori ska bli nationell högspecialiserad vård. Socialstyrelsen följer upp nationell högspecialiserad vård och publicerar nya resultat en gång per år. Regeringen tar del av dessa resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillgången till vård och behandling är huvudsakligen regionernas ansvar. Jag kommer som hälso- och sjukvårdsminister att verka för att Sveriges hälso- och sjukvård ska vara likvärdig och tillhandahållas på lika villkor för hela befolkningen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet med hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Väntetiderna och vårdköerna i Sverige behöver kortas och tillgängligheten till vård förbättras för att fler patienter ska få vård i rätt tid. Tillgängligheten handlar därutöver även om geografisk närhet, öppettider, nyttjande av digital vård och digitala lösningar för kontakter med vården.

Regeringen avsätter 3 miljarder kronor årligen i syfte att öka tillgängligheten och korta väntetiderna inom hälso- och sjukvården. Under åren 2023-2025 satsas dessutom 2 miljarder kronor per år på fler vårdplatser. Från och med nästa år satsar regeringen också 100 miljoner kronor årligen för en nationell statlig vårdförmedling för att väntande patienter snabbare ska kunna erbjudas vård i annan region där kapacitet finns. På så sätt används hela hälso- och sjukvårdssystemets samlade kapacitet mer effektivt.

I betänkandet Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92) föreslogs bland annat att Socialstyrelsen skulle ges ett uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd för vårdområdet. Socialstyrelsen har därefter på uppdrag av regeringen tagit fram ett kunskapsstöd till hälso- och sjukvårdens professioner om vård och behandling vid intersexuella tillstånd. Resultatet från rapporten har varit vägledande vid framtagandet av kunskapsstödet.

Kunskapsstödet riktar sig primärt till hälso- och sjukvårdspersonal som möter personer med DSD, differences in sex development, i sitt arbete, antingen regelbundet inom de specialiserade teamen eller mer sällan inom primärvården. Eftersom DSD och variationer i könskarakteristika är okänt för många är en förhoppning att kunskapsstödet även ska bidra till ökad kunskap hos allmänheten. Regeringen anser att Socialstyrelsen i samråd med expertis inom vårdprofessionerna är bäst lämpad att bedöma vilka underlag som behövs.

Såväl hälso- och sjukvårdslagen som patientlagen slår fast att samtycke krävs för all behandling inom hälso- och sjukvården. Behandlingen ska även utgå från ett medicinskt behov. Om det finns behov av medicinskt ingripande på ett barn som på grund av sin unga ålder inte kan samtycka fattas beslutet av föräldern eller vårdnadshavaren i enlighet med svensk lagstiftning, inklusive FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller även i fråga om medicinska ingrepp på personer som föds med intersexvariationer.

Fru talman! Till ledamoten vill jag säga att jag inte heller hann med hela mitt svar. Tiden går lite för fort ibland.

Vi kan börja med de frågor som ledamoten Ulrika Westerlund lyfter. Det är ändå så att det är mer självbestämmande i den senaste lagrådsremissen än i befintlig lag. Sedan har ledamoten lyft fram den lagrådsremiss som var däremellan. Då förstår jag synpunkten, och jag lyssnar på vad ledamoten säger.

Regeringen gör som vanligt. Vi bearbetar de synpunkter som har kommit in. Jag kan inte säga något om vad det kommande förslaget blir, men jag lyssnar på vad ledamoten säger och ska på bästa sätt se till att vi kommer vidare.

Inte minst har detta tagit förfärligt lång tid - jättemånga år. Jag vill nog säga att debatten har böljat fram och tillbaka. Ibland har den gått väldigt snabbt åt ett håll, och sedan har den gått väldigt snabbt åt ett annat håll. Det är klart att det gör att många aktörer blir osäkra. Det kan också innebära att den som är patient inte alltid möts av personal som känner trygghet i vad de ska göra. Debatten böljar ju fram och tillbaka.

Därför tänker jag att Socialstyrelsens arbete med riktlinjer och tydlighet om högspecialiserad vård är en bra vägledning för all personal. När jag söker vård och vill ha hjälp ska jag kunna känna att all personal är välinformerad och kan ge mig den bästa vården.

Däremot har vi den ordningen att politiken inte bestämmer vilka medicinska bedömningar man gör, utan det är Socialstyrelsen som bestämmer hur man jobbar med högspecialiserad vård. Vi - det är det tråkiga uttrycket - följer vad de rapporterar. Det är klart att vi inte kan ha synpunkter på innehållet i en medicinsk bedömning av hur man jobbar med vården - jag vet att ledamoten inte efterfrågar det. Men det vi kan ha synpunkter på är takten i arbetet och hur man kommer fram till en bra lösning. Vi får säkert återkomma till dessa delar när nästa rapport om högspecialiserad vård kommer.

Sedan ska vi skicka med att socialutskottet tidigare har riktat kritik mot tidigare regeringar för att man har gått lite för snabbt fram med högspecialiserad vård. Man har jobbat med lite för många områden, och det har kanske utarmat vården lokalt när man inte har säkrat att akutsjukhusen har den kompetens som krävs utan det har blivit väldigt mycket högspecialiserad vård. Jag vill skicka med ledamoten att jag också i det perspektivet kommer att titta på frågan om högspecialiserad vård, så att vi använder den där kunskapen behövs men inte på fler områden än nödvändigt. Just det område som ledamoten lyfter är ett av de områden där det är viktigt att vi har den bästa kompetensen, så att det kan bli en jämlik vård för alla människor.

Sedan gäller det kötiderna. Det är alldeles bedrövligt. Jag tror att många har väntat länge innan de väl söker vård, och när det väl är dags är det jättelånga kötider. Tyvärr är det en situation som dessa människor delar med många andra. Det är ett stort beting som jag och många andra sjukvårdspolitiker har framför oss: att se till att korta kötiderna, att se till att man får den vård och behandling man behöver men också att se till att arbetsmiljön förbättras. Förbättrar vi inte arbetsmiljön för personalen kommer vi inte att kunna korta några kötider eller väntetider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill avslutningsvis säga att regeringen kommer att återkomma när det gäller lagen. Jag kan inte uttala mig om den än, för den är inte färdigberedd. Men jag lyssnar gärna på vad ledamoten Ulrika Westerlund säger utifrån den kunskap och erfarenhet som ledamoten har. Jag tar med mig det i arbetet.

Fru talman! Tack, ledamoten, för kompletterande kunskaper och erfarenheter!

Socialutskottet fick information från den då ansvariga statssekreteraren i våras om det arbete som pågick. Just den del som handlar om att andra personer än de som har könsdysfori skulle begagna sig av lagen var en stor del av den information vi fick då, så jag kan bekräfta att det var en stor fråga som den förra regeringen beaktade i arbetet. Den nuvarande regeringen kommer att återkomma när vi har mer, men jag tackar för de medskick och tankar som ledamoten lämnar.

När det gäller intersexvariationer är det lite ovanligt att vi tycker att Malta har bra lagstiftning inom området, men det kan hända någon gång. Malta har inte alltid en rättsordning inom detta område som vi tycker är bra att använda, men låt så vara. Det är ändå en ganska svår fråga. Min utgångspunkt när det gäller små barn är att föräldrarna gör det allra bästa de kan för sitt barn, och sedan görs en medicinsk bedömning av vad som behöver göras. Det är en väldigt svår situation, tänker jag, som föräldrar står inför när de får den bästa medicinska kompetens som finns. Detta är svåra frågor.

Jag vill vara tydlig med att regeringen inte har några förslag på området, men jag lyssnar på vad ledamoten säger. Det är klart att det finns all anledning för varje regering att följa upp vad som händer inom området och se vilka bedömningar som behöver göras framöver.

Jag vill tacka ledamoten för att ha tillfört ämnet många goda och intressanta tankar som jag behöver få fundera vidare på.

Fru talman! Jag vill återigen tacka ledamoten för goda tankar och gott samtal.

Självklart lyssnar vi ständigt på Socialstyrelsen i alla frågor som de har ansvar för, inte minst när det gäller att följa upp den högspecialiserade vården.

Utifrån vad jag nämnde är det alldeles självklart att vi behöver samla kompetens så att det säkerställs att personer får det bästa omhändertagandet och den senaste kunskapen och att det blir på bästa sätt när de kommer någonstans med ett behov.

Ibland kan dock högspecialiserad vård innebära att andra delar av samhället utarmas. Därför är det viktigt att det avvägs vad man ger sig in i. Nu har Socialstyrelsen bestämt att man ska göra det på just detta område, och då är det viktigt att det leder till beslut. Ännu viktigare är att man sedan följer upp att det blir så, och jag har redan en diskussion med Socialstyrelsen om att vi behöver följa upp den kunskapsstyrning vi har.

Vi har en benägenhet att fatta beslut om vår högspecialiserade vård och om nationella riktlinjer av olika slag, men vi har ingen form för att följa upp att det blir så. Varje patient måste ju veta att vi, om vi har sagt att någon har den bästa vården eller att vården ska se ut på ett visst sätt, också följer upp att det blir så.

Jag tar med mig flera delar. Det gäller vikten av att slutföra den högspecialiserade vården så att man kommer till ett avslut och vet vad som gäller. Jag tar också med mig det jag själv har lyft upp, nämligen att vi måste följa upp så att patienter har fortsatt hög tillit till vården så att det inte blir så att vi utlovar något och det sedan inte händer någonting.

En viktig fråga för mig att återkomma till kommer att vara att kunskapsstyrningen blir på riktigt och att den når hela landet och hela befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.