Herr talman! Gustaf Lantz har frågat mig om jag och regeringen avser att lägga fram ett förslag till riksdagen om att tidigare orosanmälningar gällande barn ska göras sökbara inom socialtjänsten. Gustaf Lantz har också frågat mig när en sådan lagändring i så fall kan finnas på plats.

En av socialnämndens viktigaste uppgifter är att se till att barn som befinner sig i en utsatt situation får det stöd och skydd som de behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om socialnämnden efter en orosanmälan beslutar att inte inleda en utredning är det inte givet var beslutet ska dokumenteras, utan det är en fråga som nämnden själv får ta ställning till.

Av Socialstyrelsens allmänna råd på området följer att om den enskilde redan har en personakt hos socialnämnden bör beslutet att inte inleda en utredning antingen dokumenteras i personakten eller antecknas på eller i anslutning till den inkomna eller upprättade handling som låg till grund för nämndens förhandsbedömning. Om den enskilde inte redan har en personakt bör beslutet att inte inleda en utredning antecknas på eller i anslutning till den inkomna eller upprättade handling som låg till grund för nämndens förhandsbedömning.

Som Gustaf Lantz uppmärksammar bereds Socialstyrelsens författningsförslag i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara - Rättsliga förutsättningar för personuppgiftsbehandling för närvarande inom Regeringskansliet.

Det är angeläget att frågor om barnakter och gallring av vissa handlingar som rör barn ses över i ett sammanhang och att närliggande förslag hålls samman så långt det är möjligt för att regelverket ska fungera ändamålsenligt och effektivt.

Utredningen om utbyte och inhämtning av uppgifter i socialtjänsten för att förebygga brott och öka skyddet för barn (S 2022:A) har därför dels haft i uppdrag att bland annat ta ställning till om gallringsbestämmelserna i fråga om barnakter bör ändras, dels på mitt initiativ haft ett utvidgat uppdrag. Utredaren skulle även bland annat redogöra för, och analysera, de författningsförslag som Socialstyrelsen föreslår i rapporten och väga de förslag som lämnas i rapporten mot andra möjligheter att göra orosanmälningar gällande barn sökbara.

Det är i nuläget för tidigt att uttala sig om när och om lagändringar kan finnas på plats. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 8 maj 2023, och Regeringskansliet bereder nu ärendet vidare.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för det genuina engagemang som finns runt utsatta barn! Jag uppskattar verkligen att hela tiden möta detta också i socialutskottet när jag nu möter utskottet från andra sidan bordet.

Det kortfattade svaret på detta är att om vi hade haft en moderatledd regering och jag hade haft möjligheten att vara barnrättsminister tidigare hade prioriteringen sett helt annorlunda ut. Den energi som ledamoten beskriver att undertecknad drevs av i opposition rotade sig nämligen i en stor frustration över den tidigare regeringens brist på prioriteringar.

När vi kom till Regeringskansliet den 18 oktober låg vissa saker färdiga att köras fram som lagrådsremiss. Det gällde till exempel danstillståndet, en viktig del i sig. Men det gjorde inte de här frågorna. Under flera års tid har vi sett hur barns rättigheter och möjligheter har lagts åt sidan av den tidigare regeringen. Detta är förklaringen till att detta inte har skett tidigare, och det är också förklaringen till att den här regeringen nu sätter barns rättigheter och möjligheter i förarsätet.

Jag håller med om att barn är det viktigaste vi har. Det håller hela regeringen med om. Det kommer aldrig att vara uttjatat, och det kommer fortsatt att vara föremål inte bara för mitt eget intensiva engagemang utan för hela regeringens. Det finns en stor sårbarhet runt barns rättigheter i det här landet, och jag vill lyfta upp en del av det arbete som kommer att resultera i en proposition. Det handlar om att sätta barns rättigheter först, det vill säga att barns rätt ska gå före föräldrars. Barn har alltid rätt till föräldrar, men föräldrar har faktiskt inte alltid rätt till sina barn. Delen som handlar om barnen som egna rättighetsbärare kommer att bli viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialnämnden utgör det yttersta skyddsnätet för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Nämnden har också del i ett omfattande ansvar för barn och unga och ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Skyddet för dessa barn behöver alltid säkerställas och tryggas på olika sätt. Just att identifiera och uppmärksamma barn så tidigt som möjligt för att förebygga att de far illa skapar förutsättningar för en trygg och säker uppväxt för barn.

En av socialnämndens viktigaste uppgifter är att se till att barn som befinner sig i en utsatt situation får det stöd och skydd som de behöver. En förutsättning för att kunna lösa den uppgiften är förstås att socialnämnden har möjlighet att få relevanta uppgifter om barnet samt att utreda barnets situation och behov av hjälp och stöd. Då är det viktigt att anmälningsskyldiga personer anmäler när de får kännedom om eller misstänker att barn far illa eller kan fara illa. Det är också viktigt att det finns relevant information i dessa anmälningar. Även allmänheten bör anmäla missförhållanden till socialnämnden.

Vid en bedömning av barnets behov av skydd eller stöd är det viktigt att socialnämnden kan ta del av tidigare orosanmälningar och vilka överväganden och bedömningar som då gjordes. Tidigare inkomna orosanmälningar och nämndens tidigare ställningstagande kan vara avgörande.

Jag konstaterar att denna viktiga utredning har presenterats den 8 maj och att jag i mycket nära närtid kommer att kunna återkomma i denna fråga.

Herr talman! Jag är också övertygad om att väljarna belönar det som faktiskt görs, och det kommer att hända oerhört mycket på det här området som berör utsatta barn och unga. Det kommer nog faktiskt att hända mer än under de tidigare åtta åren, men det får vi avgöra när vi kommer lite längre fram.

Ibland känns det dock som om det under varje sten jag lyfter på finns saker som man har underlåtit att göra under de senaste åtta åren. Utredningen om den nya socialtjänstlag som kommer att bli ett så viktigt verktyg i att möta barn och unga tidigt och att jobba förebyggande kom ju redan 2020 men togs inte vidare. Nu gör den här regeringen det.

För att gå tillbaka till orosanmälningarna är det ett stort problem att man i dag, 2023, inte kan följa dem. Det är också någonting som många av de socialtjänstmedarbetare som jag möter beskriver, och i den utredning som den förra regeringen tillsatte hade man ju i uppdrag att bland annat ta ställning till om gallringsbestämmelser i fråga om barnakter bör ändras.

Jag ansåg dock att det är angeläget att se över frågorna kring hur vi hanterar både barnakter och gallring av vissa handlingar som rör barn i ett och samma sammanhang och att närliggande förslag hålls samman så länge det är möjligt för att regelverket ska fungera på ett effektivt sätt. Av den anledningen beslutade jag att ge utredaren ett utvidgat uppdrag, vilket innebär - och det är viktigt - att utredaren också ska redogöra för och analysera de författningsförslag som Socialstyrelsen redovisar i rapporten och väga förslagen som lämnas i rapporten mot andra möjligheter just när det gäller att göra orosanmälningar gällande barn sökbara.

I dag finns flera problem med den här situationen. Bland annat kan familjer, föräldrar, som märker att socialtjänsten har börjat visa intresse, välja att flytta och byta kommun. Vi kan också se att desinformationskampanjen får allt allvarligare innebörd för vår svenska socialtjänst. Vi vet att SSR:s egen undersökning bland sina medlemmar hösten 2021, innan desinformationskampanjen hade tagit ordentlig fart, visade att hela 7 procent av socialsekreterarna anonymt uppgav att de inte fattat relevanta beslut om bland annat omhändertagande av barn därför att de var oroliga för hot och våld. Det här innebär att vi i än högre utsträckning måste säkerställa skyddet för dessa barn och unga.

Det är så här, mina vänner, det ser ut på många socialförvaltningar. Det är i en sådan här pärm som jag håller i min hand som man förvarar orosanmälningar i kronologisk ordning, om det inte finns en personakt för det enskilda barnet. Det är klart att det inte är ett tryggt och säkert system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Användandet av en sådan här pärm var inte heller något som uppkom 2023. Så har situationen sett ut under många år, samtidigt som både desinformationskampanjen och omsättningen på socialsekreterare har blivit allt större. Denna insats hade kunnat göras mycket tidigare, men nu kommer det att hända saker.

Herr talman! Jag pratar inte gärna om de föregående åtta åren, men arbetet måste göras utifrån att vi kan se att det finns brister som behöver åtgärdas. Det gäller tyvärr också den utredning som innefattar socialtjänstlagen. I de direktiv den tidigare socialministern Hallengren gav utredaren Margareta Winberg framgick att förslagen inte fick vara kostnadsdrivande. Då förstår de allra flesta att utredningen inte blir heltäckande.

Det fanns alltså inte en utredning som i grunden innebar att det skulle gå att skriva en färdig proposition eller lagrådsremiss på. Vi gör nu en hel del förbättringsarbeten, och vi vet att socialtjänsterna i Sverige kommer att tacka för dem. Det finns höga förväntningar på innehållet.

Jag gör detta arbete i en bred dialog med bland annat SSR, Sveriges socialchefer, Vision, SKR och många andra intressenter i lagstiftningen. Min intention är att när vi väl implementerar den nya socialtjänstlagen ska det ske kraftfullt. Då ska det bli ett paradigmskifte från en reaktiv lagstiftning till en proaktiv, och då behövs redskap för att se tidigare orosanmälningar för barn. Vi behöver alla de tekniska möjligheter som i dag finns men som inte fanns för ett tiotal år sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan glädjande meddela ledamoten att i en snar närtid kommer vi att gå vidare med utredningen, offentliggöra den och skicka den på remiss.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.