Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

9 maj 2023 • ärendedebatt

Hushållningen med mark- och vattenområden

Protokoll 2022/23:105 Tisdagen den 9 maj
2 anföranden0 replikerÄrendet
Anförande 53

Fru talman! I dag ska vi debattera hushållningen med mark- och vattenområden, och jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! De flesta av oss tar nog för givet att vatten ska komma ur kranen. Det tror jag är ganska okontroversiellt. Men vi vet att det i dag finns stora brister i kommunerna. Jag vet inte den exakta siffran, och det finns lite olika uppgifter, men jag har sett uppgifter om att underhållsskulden är på uppemot 800 miljarder för det kommunala va-nätet. Andra siffror visar att det är 500 miljarder. Men som ni hör är det väldigt höga siffror.

Varför har det blivit så här? Det kan vara så enkelt, fru talman, att väljarna i valrörelse efter valrörelse frågar efter fotbollshallar, hockeyhallar och andra saker och att de kanske glömmer bort va-frågorna. Men vi som är intresserade av va-frågorna vet natu…

Visa hela anförandet

Fru talman! I dag ska vi debattera hushållningen med mark- och vattenområden, och jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! De flesta av oss tar nog för givet att vatten ska komma ur kranen. Det tror jag är ganska okontroversiellt. Men vi vet att det i dag finns stora brister i kommunerna. Jag vet inte den exakta siffran, och det finns lite olika uppgifter, men jag har sett uppgifter om att underhållsskulden är på uppemot 800 miljarder för det kommunala va-nätet. Andra siffror visar att det är 500 miljarder. Men som ni hör är det väldigt höga siffror.

Varför har det blivit så här? Det kan vara så enkelt, fru talman, att väljarna i valrörelse efter valrörelse frågar efter fotbollshallar, hockeyhallar och andra saker och att de kanske glömmer bort va-frågorna. Men vi som är intresserade av va-frågorna vet naturligtvis hur viktiga de är. Man kan varje dag runt om i Sverige se att det blir avbrott i de kommunala näten och att det får oerhört stora konsekvenser.

Fru talman! Vad händer när en kommun slarvar med va-nätet? Vad händer när en kommun drar ned på underhållet och inte byter ut en pump som ska pumpa bort vatten i en viadukt vid ett stort regn? Detta exempel finns. Gävle är ett sådant exempel, där det fick förödande konsekvenser när man först tog bort det förebyggande underhållet - och jag råkar veta vilken entreprenör det var som hade hand om det förebyggande underhållet i Gävle. Av besparingsskäl tog man bort det och sa: När det blir stopp i avloppet ska vi åka dit och spola bort det.

Hushållningen med mark- och vattenområden

Det var flera som hade larmat om en trasig pump i en viadukt. Så kom regnet. Ni såg tv-bilderna från Gävle; viadukten var vattenfylld. Hade det blivit mindre skador om den trasiga pumpen hade bytts ut innan regnet kom?

Vägtrumman i Hemlingby hade man larmat om i flera år: Om det blir en översvämning i Hemlingbybäcken kommer det att få närmast katastrofala följder! Man hade bett kommunen att rensa vägtrumman och sagt att den var för liten. Det som hände var att det blev en gigantisk damm. Det här fick alltså förödande konsekvenser.

Moderaterna tror på kommunalt självstyre. Det är viktiga fundamenta. Men jag tror, inte minst med tanke på Gävles exempel, att vi måste ställa hårdare krav på kommunerna. När en kommun missköter det kommunala va-nätet så till den milda grad att det blir som det blev i Gävle måste sannolikt staten ha någon form av sanktionsmöjligheter, vilket vi har på andra samhällsområden.

I betänkandet framgår det att regeringen den 18 augusti 2022 tillsatte en utredning med anledning av behovet av att se över regelverk och ansvarsfördelning. Jag tror att det är jätteviktigt.

När det gäller enskilda avlopp har vi också en problematik ute i Sveriges 290 kommuner. Det finns människor som har väl fungerande eget avlopp, till exempel i ett fritidshus, men ändå plötsligt ska tvingas ansluta sin fastighet till ett kommunalt va-nät. Många känner sig totalt rättslösa, eftersom detta får allvarliga ekonomiska konsekvenser för ägaren. Vi sa från riksdagen vid ett flertal tillfällen att vi inte var nöjda med den tidigare regeringen. Vi tycker att man ska få lösa det här själv. När frågan behandlades den senaste gången tyckte den dåvarande socialdemokratiska regeringen att man hade löst detta genom att fixa så att en kommun kan göra undantag. Det tyckte inte vi i riksdagen var tillräckligt. Jag får hoppas att den nya regeringen tar tag i den här frågan också, för den är oerhört viktig.

Riksintressen står det väldigt mycket om i betänkandet. En väldigt stor del av Sverige utgörs i dag av riksintressen, vilket hindrar samhällsomvandlingen. Jag vet att våra nya ansvariga ministrar är på tårna och jobbar med den frågan.

Mer vatten till folket! Se till att avloppen fungerar! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anförande 54

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. Vi står dock förstås bakom alla våra reservationer.

Fru talman! Jag har tittat på tidigare debatter och försökt förstå vad som har sagts i det här betänkandet. Den dominerande frågan har varit småskalig vattenkraft. Jag vet inte alls hur det har varit tidigare i utskottet och i motsvarande betänkanden, men om jag har räknat rätt finns det minst tre tillkännagivanden från förra mandatperioden. Därför roade jag mig med att kolla vad som hänt med de tillkännagivandena nu när vi fått en ny regering. Döm om min förvåning när jag inte hittar något som gjorts på detta område!

I skrivelsen 2022/23:75 finns förstås ett svar. Det står att tillkännagivandena blev tillgodosedda av den förra regeringen, inte av den här regeringen. Det som kvarstår är, som vi alla redan vet - vi har pratat om det tidigare - att vi behöve…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. Vi står dock förstås bakom alla våra reservationer.

Fru talman! Jag har tittat på tidigare debatter och försökt förstå vad som har sagts i det här betänkandet. Den dominerande frågan har varit småskalig vattenkraft. Jag vet inte alls hur det har varit tidigare i utskottet och i motsvarande betänkanden, men om jag har räknat rätt finns det minst tre tillkännagivanden från förra mandatperioden. Därför roade jag mig med att kolla vad som hänt med de tillkännagivandena nu när vi fått en ny regering. Döm om min förvåning när jag inte hittar något som gjorts på detta område!

I skrivelsen 2022/23:75 finns förstås ett svar. Det står att tillkännagivandena blev tillgodosedda av den förra regeringen, inte av den här regeringen. Det som kvarstår är, som vi alla redan vet - vi har pratat om det tidigare - att vi behöver en analys av vad ett förändrat miljötillstånd innebär för den svenska vattenkraften.

Nu ser jag fram emot att den 29 september få ta del av den analys som Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag att göra. Jag uppfattar från tidigare debatter att det finns en stor majoritet i denna kammare för att den småskaliga vattenkraften ska ha en viktig roll för att tillgodose även framtida energibehov. Jag uppfattar också, fru talman, att det finns en stor majoritet för att värna miljön. Jag är inte längre säker på det till hundra procent, men det är bra att det görs en analys.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Fru talman! Jag vill påminna kammaren och alla de andra som lyssnar på den här debatten om att det bara är 10 procent av de svenska vattendragen som är opåverkade av människan. Den vandrande fisken har det väldigt svårt i dessa vattendrag. För inte så länge sedan, fru talman, läste jag en skrämmande artikel där det står att den vandrade fisken har minskat med 90 procent i Europa. Är det en sådan värld vi vill lämna till våra barn och barnbarn?

Jag är helt på det klara med att vi behöver mer energi, men vi behöver också mer vatten och mat. Därför måste vi som politiker vara försiktiga med vilka beslut vi fattar. De kan nämligen innebära katastrofer i framtiden. Vi måste kunna förena energibehov med matbehov och en värld som inte är smutsig. Framtida generationer ska inte lida av våra misstag.

Fru talman! Riksintressen är en annan fråga som behandlas i det här betänkandet. När riksintressesystemet infördes var avsikten att endast få och unika områden skulle komma i fråga. Boverket har med andra berörda myndigheter genomfört en översyn av riksintressena. Översynen visar att myndigheterna har gjort insatser för att förtydliga kriterierna för vilka områden som ska anses vara av riksintresse. Enligt rapporten har samtliga deltagande myndigheter bedömt att det måste göras en översyn. Fyra av fem myndigheter bedömer dessutom att deras samlade riksintresseanspråk inte i alla delar motsvarar kriterierna. Det är orimligt.

Vi socialdemokrater anser att det nu är hög tid att gå vidare med arbetet att se över vilka områden som ska vara av riksintresse, med ambitionen att minska antalet. Vi får inte glömma att andra intressen har tillkommit. Vi behöver bygga mer bostäder, och vi måste ha mer mat. Då har riksintressena blivit en bromskloss som vi måste titta över - inte för att jag tror att denna regering kommer att bygga mer bostäder, men med tanke på opinionsläget just nu är det jättebra om en översyn görs, så att en socialdemokratisk regering senast 2026 kan få fart på bostadsbyggandet.

Fru talman! Jag noterar i dag att Sverigedemokraterna också är irriterade på regeringen i just frågan om riksintressen. Jag välkomnar Sverigedemokraterna att rösta på vår reservation 1. Tyvärr är det säkert bara fråga om skriverier, för jag noterar att de inte ens röstar på sina motioner om det finns risk för regeringen att förlora omröstningen. Allt prat om att de är irriterade över att det inte händer något med bostadsfrågorna är just prat och inget annat.

Fru talman! Till sist måste jag säga att mycket av de här frågorna regleras i EU. EU har blivit en viktig del i omställningen vi ska göra för en bättre värld. När nationella församlingar backar in i framtiden ställer EU krav på sina medlemsländer att göra rätt i frågor som rör klimat, vatten och mänskliga rättigheter. Därför vill jag i dag, den 9 maj, hylla EU, som varje år den 9 maj firar arbetet för fred och sammanhållning i Europa.

(forts.)