Sarkis Khatchadourian (S) svarade Lars Beckman i en replik om Allmänpolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2026/27:7 Onsdagen den 14 oktober” den 14 okt 2026.
Lars BeckmanM· i en replikLedamoten har rätt. Jag valde bara två frågor som kostade över 100 miljarder. Jag hade kunnat stå och rabbla hur många som helst, men tiden räcker tyvärr inte till. Jag lägger dock till elförsörjningen. Hur ska vi kunna…Fru talman! Sverige är ett litet land men har en stor och respekterad exportindustri. Vårt välstånd har byggts av människor som utvecklar, tillverkar och säljer avancerade produkter till hela världen. Industrin har skapat jobb, ekonomisk tillväxt och resurser till vår gemensamma välfärd. Industrin skapar inte bara jobb i fabrikerna. Beräkningar visar att ett nytt jobb inom industrin kan ge ytterligare arbetstillfällen i andra delar av den svenska ekonomin.
Om vi på allvar vill bekämpa arbetslösheten måste vi också våga satsa på svensk exportindustri. Men konkurrensen om framtidens investeringar är stenhård, och den avgående Tidöregeringen har inte tagit uppgiften på allvar. Teknikföretagen har varnat för att politisk kortsiktighet bromsar investeringar. Klimatpolitiska rådet har kritiserat den förra mandatperiodens klimatpolitik och efterlyst långsiktiga förutsättningar för industrins omställning.
Fru talman! Vi behöver en offensiv politik som inte bara stimulerar investeringar utan också skapar efterfrågan på svenska produkter och tjänster. Socialdemokraterna gick därför till val på en tillväxtpakt mellan staten, näringslivet och facken. Det handlar om att stärka Industriklivet, återinföra gröna kreditgarantier, bygga ut den fossilfria elen och laddinfrastrukturen och använda offentlig upphandling för att skapa efterfrågan på nya produkter.
Exportindustrin behöver en stark hemmamarknad, både i Sverige och inom EU. När USA:s tullpolitik och kinesiska statssubventioner utmanar den europeiska industrin måste Sverige driva på för rättvisa konkurrensvillkor och en europeisk marknad för klimatsmart teknik.
Fru talman! Framtidens industri behöver också framtidens kompetens. Låt mig ta min hemkommun, Södertälje, som exempel. I Södertälje finns Scania och Astra Zeneca, två världsledande exportföretag som gör miljardinvesteringar i Sverige. Samtidigt har KTH beslutat att avveckla sitt campus och flytta ingenjörsutbildningarna från staden. Det är en beklaglig utveckling. Svensk exportindustri behöver en stark akademisk miljö med utbildning och forskning på plats nära industrin.
Frågan man bör ställa sig är: Hur kan en av Sveriges viktigaste exportstäder sakna akademisk närvaro? Jag vill att staten, lärosätena och industrin tillsammans tar ansvar för att stärka den högre utbildningen och forskningen på plats i Södertälje och andra exportstäder.
Fru talman! Sverige ska aldrig konkurrera med världens lägsta löner. Vi ska konkurrera med världens bästa teknik, kompetens och den starkaste innovationskraften. Vi ska investera i exportindustrin för att skapa fler jobb, minska arbetslösheten och stärka vår gemensamma välfärd. Sverige ska gå framåt och sitta i förarsätet, inte bli omkört.
(Applåder)
Fru talman! Ledamoten pratade om en offensiv, och jag måste hålla med. Jag har inte sett en sådan offensiv från det svenska näringslivet i en valrörelse sedan löntagarfondsstriden. Varför mobiliserade näringslivet så mycket – tyvärr lite för sent, tycker jag – de sista veckorna före valet?
Det var fullkomligt unikt, fru talman, att så många företrädare för det svenska näringslivet gick ut och talade om riskerna med en rödgrön regering. Orsaken är sannolikt att Socialdemokraterna med sina samarbetspartier vill höja kostnaderna för det svenska näringslivet med över 100 miljarder. Precis som en kollega talade om vill man i vissa partier både ha en arbetstidsförkortning och ett borttaget karensavdrag.
Frågan måste ställas: Hur blir jobben fler i Sverige, och hur stärker vi konkurrenskraften för det svenska näringslivet, om man höjer kostnaderna för svenska företag med över 100 miljarder?
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Ledamoten väljer ut saker och ting i sina repliker. De industriföretag som jag har pratat med är väldigt bekymrade över de nedskärningar i exempelvis Industriklivet som Tidöregeringen har ägnat sig åt och det kulturkrig som man för mot svenska exportföretag och svensk industri, som har satsat så otroligt många miljarder kronor på att skapa jobb och tillväxt i Sverige. Åt dessa företag väljer Tidöregeringen att vända ryggen.
Min fråga tillbaka till ledamoten är: Varför vill Tidöregeringen sätta käppar i hjulet för den gröna omställningen och de svenska industriföretagens möjligheter att ha arbetstillfällen i vårt land?
(Applåder)
Fru talman! Ledamoten har rätt. Jag valde bara två frågor som kostade över 100 miljarder. Jag hade kunnat stå och rabbla hur många som helst, men tiden räcker tyvärr inte till.
Jag lägger dock till elförsörjningen. Hur ska vi kunna ha en industri i Sverige om vi inte har en planerbar fossilfri energiproduktion? Socialdemokraterna vill ge makten över energipolitiken till Miljöpartiet. Drivmedel kommer att kosta 40 kronor per liter. Hur gynnar det svenskt näringsliv att göra transporterna dyrare?
Fru talman! En lögn blir inte sanning bara för att man upprepar den flera gånger. Vem pratar om 40 kronor per liter för diesel?
Ledamoten tog upp att vi röstade nej till ett förslag i finansutskottet. Det var ett förslag som inte ens gick att genomföra. Det var orealistiskt, datumet var fel och man behövde fråga EU. Det är magstarkt att stå här och prata om dieselpris när man själv lägger fram ett förslag som inte ens går att genomföra i praktiken.
(Applåder)