Eric Palmqvist (SD) svarade Monica Haider i en replik om Regional utvecklingspolitik i debatten ”Protokoll 2025/26:78 Onsdagen den 25 februari” den 25 feb 2026.
Monica HaiderS· i en replikRiksrevisionen är ett väldigt viktigt organ som vi har till vårt förfogande när det handlar om att analysera olika verksamheter. Jag kan instämma i en hel del som Riksrevisionen kommer fram till, men givetvis inte allt.…Fru talman! Sverige ska hålla ihop. Det är ett politiskt ansvar. Den regionala utvecklingspolitiken handlar ytterst om människors vardag. Det handlar om möjligheten att ha ett arbete, att kunna starta och driva företag, att barnen har en skola i närheten och att det finns vård, skola, omsorg, apotek, drivmedel och en livsmedelsbutik – helt enkelt att kunna bo och verka i hela Sverige.
Vi står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 12.
Fru talman! Sverige håller på att glida isär. Klyftorna ökar mellan storstäder och mindre orter och mellan expansiva regioner och kommuner som kämpar för att både klara välfärd och lokalt näringsliv. Klyftorna mellan människor ökar också.
I dag är 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträdde. Konkurserna och varslen har ökat, och i detta försämrar regeringen akassan. Folk blir helt enkelt fattigare. Vi behöver en ny politik för att skapa nya jobb och välfärd. Sverige behöver en ny riktning.
Fru talman! Den politik vi förordar syftar till att hela Sverige ska leva och växa och att den utvecklingskraft som finns runt om i landet ska stärkas och tas till vara. Klyftorna mellan människor och mellan stad och landsbygd ska minska.
För att möta vår tids samhällsutmaningar behöver varje landsända få möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. För att Sverige ska kunna leda den gröna industriella omställningen och skapa nya jobb anser vi att den regionala utvecklingspolitiken behöver stå i samklang med många andra politikområden. Inte minst är en fungerande arbetskrafts- och kompetensförsörjning en viktig del i en kraftfull regional tillväxtpolitik, men också bostadsbyggande och digitalisering.
Vi vill att små och medelstora företag ska få bättre stöd att utvecklas och nå nya marknader genom att vi bland annat utvecklar det regionala exportfrämjandet. Vi vill se regelförenklingar och högkostnadsskydd för sjuklön, och vi vill också se över de långa betaltiderna.
Vi vill att regeringen ska fortsätta omlokaliseringen av myndigheter från storstäderna för att öka effektiviteten, ta vara på kompetensen i hela landet och bidra till den regionala utvecklingen.
Fru talman! Vi vet att mindre och glesbefolkade kommuner står inför särskilda strukturella utmaningar. Det är demografiska förändringar, kompetensbrist, långa avstånd och sårbar service. Därför vill vi stärka det statliga stödet till näringslivsutveckling i små och glest befolkade kommuner för att kunna driva strategiskt utvecklingsarbete. Det handlar om riktade insatser för företagande, innovation och kompetensförsörjning.
Alltför ofta utformas lagar och regelverk med ett storstadsperspektiv som norm. Konsekvenserna för landsbygden analyseras i efterhand, om alls. Vi menar att ett tydligare landsbygdsperspektiv måste in tidigare i lagstiftningsprocessen. Det handlar om rättvisa och om att beslut som fattas här i kammaren inte systematiskt ska slå hårdare mot människor i gles- och landsbygdsområden.
Fru talman! Kommersiell och offentlig service är grundläggande. Tillgång till service är en förutsättning för regional utveckling. Utan livsmedelsbutik, drivmedelsstation eller apotek minskar attraktiviteten snabbt.
Även om regeringen pekar på befintliga stöd ser vi hur butiker kämpar med små marginaler och höga kostnader. Vi vill säkerställa att stödsystemen är tillräckliga, träffsäkra och långsiktiga. Vi menar att det behövs åtgärder för att förenkla för nya matbutiker att etableras. Ofta är en matbutik på landet inte bara en matbutik utan en mötesplats för hela bygden. Där kan finnas kafé, bibliotek, drivmedelstation, laddpunkt med mera. Det är helt enkelt en plats att mötas. Detta vet jag av egen erfarenhet från där jag bor.
Men det handlar också om offentlig service. Statens närvaro har under lång tid centraliserats, fram till dess att regeringen Löfven ändrade kurs och fattade beslut om att decentralisera Myndighetssverige. Nya myndigheter skulle placeras utanför storstadsområden. Man skulle också återuppta den systematiska uppföljningen av myndigheters lokalisering.
Myndigheter har centraliserats och återflyttats till Stockholm under denna regering. Det påverkar trygghet, tillit och tillgång till stöd.
Staten måste vara närvarande i hela landet – inte bara digitalt utan även fysiskt. Det är en fråga om legitimitet och sammanhållning. När service försvinner försvagas hela bygden. Tillgången till kommersiell och offentlig service är avgörande för regional utveckling.
Under denna mandatperiod har vi sett hur statliga servicekontor har lagts ned. På andra orter har öppettiderna kraftigt begränsats. För den person som saknar digital vana, har en funktionsnedsättning eller behöver personlig vägledning innebär detta en mycket konkret försämring. Det räcker inte att säga att service finns digitalt.
I många mindre kommuner är det redan långt till närmaste myndighetskontor. När öppettiderna dessutom krymper urholkas tilliten till staten. Det påverkar företagare som behöver stöd, äldre som behöver hjälp och nyanlända som ska in i samhället.
En stat som drar sig tillbaka från landsbygden riskerar att skapa ett Alag och ett B-lag när det gäller tillgång till service. Det är inte acceptabelt. Servicekontoren måste bli fler, inte färre.
Det behövs stabilare villkor för lokal utveckling.
Regeringen har nu äntligen fattat beslut om ersättning till kommuner för vindkraftsutbyggnad. Det är bra att den frågan äntligen har fått en lösning. Lokalsamhällen som bidrar till energiomställningen ska också få del av fördelarna.
Men regional utveckling handlar om mer än enskilda beslut. Det krävs en sammanhållen politik där staten, regionerna och kommunerna drar åt samma håll.
Vi socialdemokrater vill stärka näringslivsutveckling i mindre och glesbefolkade kommuner. Vi vill se en tydligare statlig närvaro i hela landet, fungerande service med rimliga öppettider och omlokalisering av statliga myndigheter.
Fru talman! Sveriges konkurrenskraft bygger på hela landet: industrin, skogsbruket, småföretagen och innovationsmiljöerna. Allt detta finns inte bara i storstäderna.
Vi behöver en ny politik för att skapa nya jobb och välfärd. Sverige behöver en ny riktning.
(Applåder)
Fru talman! Jag har några frågor till ledamoten Haider.
Mycket av det som ledamoten Haider anförde kan jag instämma i. Så långt är allt bra. Men några av de saker som hon tog upp i det replikskifte vi hade tidigare och i sitt anförande nyss får mig ändå att haja till. Det rör frågor där ledamoten talar emot Riksrevisionen.
I vårt replikskifte gällde det transportbidraget, som Riksrevisionen har riktat ganska hård kritik mot. Jag delar inte allt i den kritiken, men likväl finns kritiken där. Sedan har Riksrevisionen granskat stöden till kommersiell service och säger att de är effektiva och tillräckliga. Ledamoten verkar inte dela den bilden.
När det gäller utlokaliseringen av statliga myndigheter, något som jag själv tycker är positivt, har Riksrevisionen gjort en granskning och kommit med ganska djupa problembeskrivningar.
Min fråga till ledamoten är: Hur ser Socialdemokraterna och ledamoten på Riksrevisionen som institution och på de slutsatser som Riksrevisionen delar med sig av till oss riksdagsledamöter?
Fru talman! Riksrevisionen är ett väldigt viktigt organ som vi har till vårt förfogande när det handlar om att analysera olika verksamheter. Jag kan instämma i en hel del som Riksrevisionen kommer fram till, men givetvis inte allt.
Detta med transportbidraget är ganska intressant. Det verkar nästan som om ledamoten Erik Palmqvist nu är kritisk till det. I många debatter, också tillbaka i tiden, har han varit väldigt tydlig med att det är viktigt för transportföretagen i norra Sverige. Det verkar inte som att ledamoten längre håller med om det.
Jag är absolut inte kritisk till stödet till kommersiell service. Jag tycker att det är bra att regeringen har höjt stödet till kommersiell service. Det är väldigt viktigt. Jag skulle påstå att vi är väldigt överens om det.
Vad gäller Riksrevisionens rapport om statliga myndigheter var den faktiskt ganska tvetydig. Efter ett tag när myndigheterna väl etablerat sig på nya platser har det visat sig att det fungerar väldigt väl. Det är väldigt bra att man får akademikerjobb i fler regioner än storstadsregionerna. Vi ser själva att till exempel Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som finns i Växjö, har betytt väldigt mycket för Växjö eller för hela Region Kronoberg.
Det är viktigt att vi har statliga myndigheter i hela landet.
Fru talman! Tack, ledamoten Haider, för svaren!
Jag delar inte heller alltid hela slutsatserna från Riksrevisionen, men det är ändå intressant att vi under dagens debatt har stött på tre områden där man inte fullt ut verkar dela Riksrevisionens synpunkter.
Jag tänkte uppehålla mig lite vid Statens servicecenter, som ledamoten också nämnde.
Att regeringen gör en besparing på ungefär 150 miljoner på en myndighet som har ungefär 1 miljard i årlig budget kan kanske ses som rimligt givet att trycket väsentligt har gått ned på många av kontoren. De beskriver själva situationen: En del har väldigt låg beläggning. Det har blivit en it-mognad, och appar och liknande har tagit över mycket.
Jag ska göra en jämförelse. År 2012 hade myndigheten 230 anställda. Elva år senare hade man 1 600 anställda. Någonstans skaver det i mig. Det blir lite av det socialistiska Myndighetssverige där man låter myndigheter bara växa och växa. Man har liksom aldrig ett krav på att de ska effektivisera.
Någonstans måste man faktiskt kunna säga: Om ni har kontor som inte är så besökta kanske man ska slå ihop dem, använda mobila enheter, hyra in sig någon annanstans och liknande.
Det kallas effektivisering. Jag vet att det kanske smärtar ledamotens parti att höra det ordet, men det är någonting som vi tycker är fullt rimligt. Statlig närvaro, ja, men det ska vara effektivare.
Fru talman! Vad gäller Statens servicecenter är det en större organisation än servicekontoren. Det är inte riktigt rimligt att prata om den totala budgeten för Statens servicecenter, som gör väldigt mycket mer än att ha kontor ute i landet.
Regeringen Löfven hade en plan för hur man skulle bygga ut servicekontoren i hela landet för att förbättra tillgängligheten på olika myndigheter. Det var inte så att man inte hyrde in sig någonstans. I Älmhult, där jag själv bor, hyr man in sig på ett kontor, gamla Gotthardskontoret. Det är inte så att man har egna lokaler. Det har aldrig varit en diskussion.
Det konstiga med de här besparingarna, på 150 miljoner, är bland annat att man kunde säga upp en lokal bara för att hyreskontraktet skulle gå ut. Det hade ingen betydelse alls om kontoret behövdes eller inte. Det var ingen fråga. Regeringen bestämde sig för att man skulle spara 150 miljoner på servicekontoren. Var god verkställ! Då var ledningen givetvis tvungen att göra det för att klara sin budget.
Man hade inte en susning om det var bra eller dåligt eller om det var lite folk på just de kontoren. Man har dessutom försämrat öppettiderna, så det är väldigt svårt för människor att veta när servicekontoren är öppna och inte.
Jag har ingenting emot att det är mobilt eller att man hyr in sig hos kommunen. Men det är väldigt viktigt att de statliga myndigheterna finns tillgängliga ute i landet. Det trodde jag faktiskt att jag och Eric Palmqvist var väldigt överens om, men det är vi tydligen inte, och det smärtar mig verkligen.