Vasiliki Tsouplaki (V) svarade Peter Ollén i en replik om Tillgång till kultur i debatten ”Protokoll 2025/26:78 Onsdagen den 25 februari” den 25 feb 2026.
Peter OllénM· i sitt anförandeJag skulle vilja börja med att rikta ett tack till Catarina för det långa framförandet i början och för att du därmed beskrev kulturen. Vi sitter ju här hela dagen och debatterar någonting, men du påminde också om vad…Fru talman! Jag skulle vilja börja med att rikta ett tack till Catarina för det långa framförandet i början och för att du därmed beskrev kulturen. Vi sitter ju här hela dagen och debatterar någonting, men du påminde också om vad det är vi diskuterar. Det var väldigt fint.
Fru talman! Sommaren 2024 tog vi här i kammaren beslut om en svensk strategi för de kulturella och kreativa näringarna. Nu skulle det synliggöras hur värdefulla de är för Sverige.
I fjol togs, under Johanna Nylanders ledning, den första statistiken för branscherna fram: 230 000 anställda och 650 miljarder i omsättning. Det är alltså fråga om en mycket stor export i en bransch som inte har fått samma juridiska omvårdnad som mycket annat.
I svensk lagstiftning gäller fortfarande att häleri bara gäller fysiska produkter. Alltför lite kan göras när sökmotorerna säljer sponsrade länkar till kopior av möbler, lampor och klockor. Det är en typ av häleri – förmedling av stulen immaterialrätt och stöld från kreativa, skapande människor. Tullen har en praxis att inte åtgärda kopior om inköpsvärdet ligger under 5 000 kronor. Då pratar jag inte om vad originalet kostar utan om vad som har betalats för kopian. Svensk immaterialrätt måste skärpas.
Ett område där regeringen har engagerat sig gäller ip-tv-utredningen. Den kom i höstas, och i slutet av januari gick remisstiden ut. Jag hade ett möte med representanter för Mastercard i förra veckan, och de sa sig vara helt nöjda med utredningen och bedömde att om dess förslag kommer att genomföras kommer Mastercard att kunna agera mot betalningsströmmarna som går till dem som säljer stulna filmer och sportinslag. Förhoppningsvis tillförs nästan en och en halv miljard till sport- och filmbranschen när lagstiftningen är på plats och polis och åklagare har börjat tillämpa den.
Inom området scenkonst vill jag gärna lyfta fram cirkusen. Våra cirkusar turnerar runt i hela landet och når längre ut än någon annan scenkonstform. De spelar varje kväll från slutet av april och in i september. Bara på midsommarafton gör de uppehåll. Eftersom de inte söker bidrag, trots låg lönsamhet, glöms de ofta bort i kommunernas besöksstatistik. Det är synd. I stället tycker jag att kommunerna borde välkomna cirkusen med öppna armar och gärna bjuda på både platshyra, el och vatten.
Vasiliki Tsouplaki tog upp de funktionsvarierade. Vi har länge pratat om att göra teatrar och andra anläggningar tillgängliga för besökare med olika funktionsvariationer. Nu ska de igång med paralympics, och där ser vi utövare. På samma sätt har vi i Skåne, som jag och Ewa Pihl Krabbe från Socialdemokraterna kommer ifrån, sett hur man arbetar med att få funktionsvarierade att arbeta på scenen. Den 17 mars anordnar vi ett seminarium i riksdagen där vi speciellt vill lyfta fram funktionsvarierade som agerar på scen.
Här i Sveriges riksdag har vi tagit fram lägesrapporten om dataspelsbranschen – denna bransch som omsätter nästan dubbelt så mycket som film- och musikbranschen tillsammans. Även dataspelsbranschen blir lätt osynlig i kulturella sammanhang eftersom den inte söker bidrag. Branschen behöver inte heller bidrag, men den är beroende av välutbildad personal på hög teknisk nivå. Den behöver stöd för sin framgångsrika export. Majoriteten av de små utvecklarna behöver kluster att sitta i där de även guidas i hur man driver företag och arbete framåt. När staten vårdar dataspelsbranschen vårdar vi en bransch som har alla förutsättningar att kunna dubbleras inom en inte alltför fjärran framtid.
Fru talman! För de kulturella och kreativa näringarna har AI redan en viktig roll, och den kommer att bli ännu viktigare. För spelbranschen handlar det om att snabbare få fram nya spel. För musiken är AI en hjälp, och filmmakarna sparar mycket när de kan lägga till sådant som saknas vid klippningen i stället för att på nytt samla skådespelare och filmteam för kompletterande tagningar.
I fredags presenterade statsminister Ulf Kristersson en strategi för hur allt från skola till innovation behöver präglas av AI. Ambitionen är att Sverige ska bli en av världens tio främsta AI-nationer. Senast 2030 ska en färdig AI-verkstad finnas för svensk offentlig sektor, och skolan ska ge elever i de högre årskurserna kunskaper och förståelse för både risker och möjligheter med AI. Vidare ska yrkeshögskolan och universiteten erbjuda kortare utbildningar som möter arbetsmarknadens behov.
Låt oss tillsammans arbeta för att synliggöra hela den växande kulturella och kreativa näringen, både för att det gör Sverige andligt rikare och för att det är en bra affär!
(Applåder)
Fru talman! Jag tänkte ta tillfället i akt och prata med ledamoten om villkoren för det ideella kulturlivet. Trots att i princip alla arrangörer, ledare, kaffekokare och vaktmästare jobbar gratis för att ge invånare i hela landet tillgång till kultur kan det behövas ett visst ekonomiskt stöd, till exempel för att hyra lokaler, öppna bankkonto, betala el, betala upphovsrättsersättningar, gager och så vidare.
Ibland är det förstås möjligt att få täckning för en del av utgifterna genom biljettintäkter, men det gäller sällan på mindre orter. Det är ett bekymmer om vi vill ha kultur i hela landet och uppmuntra det ideella kulturlivet och det demokratiskt organiserade kulturlivet. Jag vet att Peter Ollén brinner för detta och att han är väl insatt i gällande förhållanden, till exempel situationen för musiklivet och amatörteatern.
Hinner ledamoten Peter Ollén få in ett extra tillskott i den sista vårändringsbudgeten så att vi kan få ordning på den, eller behövs ett maktskifte så att vi kan få en bättre ekonomi för det ideella kulturlivet?
Fru talman! Tack för de här viktiga frågorna, Vasiliki Tsouplaki!
Dilemmat var att mer än vart femte barn lämnade nionde klass utan att kunna läsa, skriva och räkna. Vi såg att det största hotet mot demokratin och mot barnen var att fortsätta låta barn gå ut skolan utan de grundläggande färdigheterna. Det har gjort att allt fokus och alla pengar har kanaliserats dit. 850 miljoner har gått till skolböcker, 460 årliga miljoner har gått till bemannade skolbibliotek och så vidare.
Detta har varit tufft för mycket av det ideella arbetet. Och jag tycker inte att vi har varit tillräckligt tydliga med att visa tacksamhet mot det ideella kulturlivet. De har dragit en stor del av lasset genom att de inte har blivit kompenserade för inflationen och i vissa fall till och med har fått minskade bidrag.
En annan sak som jag gärna hade lyckats leverera är just konton till ideella organisationer. Det är inte rimligt att det ska vara så svårt för en ideell organisation att öppna ett bankkonto. Jag hade hoppats att vi hade kunnat ha mer dialog med finansdelen om att det skulle rättas till. Men det har inte gjorts.
Fru talman! Tack för svaret, Peter Ollén!
Jag uppskattar att vi är överens om bekymret med bankkonton. Vi ser att det särskilt för barn- och ungdomsorganisationer är nästan omöjligt att få ordning på det. Där skulle vi säkert kunna göra gemensam sak. Vi har motionerat flera gånger om att bankerna behöver ta ett ansvar för att också civilsamhället ska kunna öppna bankkonton.
När det gäller regeringens prioriteringar uppfattar jag nog ändå att ganska små pengar i sammanhanget hade kunnat göra väldigt stor nytta för det ideella kulturlivet. Det handlar kanske snarare om någon sorts ideologiska låsningar mellan Tidöpartierna som gör att det inte har kommit till. Jag lyfte fram tidigare att det förra året handlade om 34 000 miljoner i skattesänkningar. Samtidigt fick till exempel ATR, som kämpar för att kunna behålla sin medlemstidning och sina anställda, en neddragning förra året på 130 000 – har jag för mig. Det är alltså väldigt små pengar i sammanhanget.
Man har framför allt prioriterat de här skattesänkningarna, inte läskunnighet. För att barn ska kunna tillgodogöra sig läskunskaper skulle vi kunna satsa mycket mer på skolan och på pedagoger som faktiskt ska stötta barnen i läsutvecklingen. Men väldigt mycket pengar har gått till böcker.
Det bär mig emot att säga att det kanske har varit lite för mycket som har gått till böcker, men det är kanske det som partierna har lyckats komma överens om. Men det man har gjort med de flera hundra miljonerna har egentligen inte byggt på någon undersökning av hur stort behovet är. Har du köpt klassuppsättningar med kurslitteratur ett år behöver du inte köpa samma böcker nästa år, till exempel.
Jag tror att man hade kunnat hämta hem en del här för att satsa där det faktiskt gör mer nytta: på pedagogerna, på fler biblioteksplatser på högskolan, på att få till de bemannade skolbiblioteken och på mer till det ideella kulturlivet.
Fru talman! Även om jag i det civila är förläggare och därmed älskar böcker måste jag erkänna att jag också har stött på flera bibliotekarier som har sagt: Nu har vi fått pengar, och det är väldigt bra. Det känns som att det har varit fullt finansierat och att man nu kan fokusera på andra områden.
Jag håller med när det gäller små pengar till organisationerna. Vi har inte gett andra direktiv, utan man har valt att göra andra prioriteringar för de bitarna när man har fördelat medlen hos Kulturrådet.
När det gäller skattesänkningen kommer vi aldrig att komma överens. Vår bild är att skattesänkningar är något som sätter igång ekonomin. Får man sedan en tillväxt på 3 procent om året kommer man på sikt att ha helt andra summor att fördela.
(Applåder)
(forts. § 20)