Riksflödet
Logga in
Svarade Kerstin Lundgren i en replik ·

Utrikesministern Maria Malmer Stenergard (M) om Utrikespolitisk debatt

Utrikesministern Maria Malmer Stenergard (M) svarade Kerstin Lundgren i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2025/26:73 Onsdagen den 18 februari” den 18 feb 2026.

Kerstin LundgrenC· i en replikTack, utrikesministern, för en utrikesdeklaration som vi naturligtvis kan instämma i på många punkter. Det gäller till exempel stödet för Ukraina. Vi ser gärna mer av det än vad regeringen gör, men vi pressar. Det gäller…
DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Jag tackar så mycket för gåvan.

Regeringen har gjort det man sa att man skulle göra. Vi har tagit Sverige in i Nato. Vi har ökat stödet till Ukraina, och vi har stärkt de säkerhetspolitiska samarbetena i vårt närområde. Allt det handlar om att vårt fokus är svenskars och Sveriges säkerhet. Här står vi i mycket tydlig kontrast till Vänsterpartiet och stora delar av Socialdemokraternas regeringsunderlag. Vänsterpartiet vill ju inte ens vara med i Nato. Vänsterpartiet vill att vi ska lämna DCA-avtalet. Och när världen verkligen behöver mer samarbete mellan likasinnade vill Vänsterpartiet klippa banden till viktiga länder i Sydamerika. Så arbetar inte den här regeringen. Det är noterbart att jag inte fick något svar i den delen.

(Applåder)

Herr talman! Tack, utrikesministern, för en utrikesdeklaration som vi naturligtvis kan instämma i på många punkter. Det gäller till exempel stödet för Ukraina. Vi ser gärna mer av det än vad regeringen gör, men vi pressar. Det gäller också trycket mot Ryssland. Mer finns att göra. Det handlar självklart om stödet för Danmark och Grönland och svensk hållning där.

Att Dawit Isaak, Ahmadreza Djalali och Gui Minhai måste släppas är en väldigt uttalad åsikt från riksdagen och från Centerpartiet. Jag skulle önska att också den demokratikämpe som alldeles nyligen dömdes i Hongkong, Jimmy Lai, hade uppmärksammats. Det är en av de personer som står upp mot kommunistpartiets regelverk i Kina. Journalister och politiska fångar finns i många länder, inte minst i Kina.

Utrikespolitik handlar om att välja – helt rätt. Vi beklagar att regeringen har valt att se globala syd som relativt ointressant. Det handlar om att man kliver tillbaka till närområdet och lämnar till exempel det viktiga Afrika, som kommer att avgöra hur vi klarar att forma en ny ordning.

Herr talman! Sedan gäller det klimatet. Detta med Arktis och säkerhet är väldigt tydligt. Regeringen ser det mer som en hanteringsfråga i relation till Kina. Det känns inte som den mest naturliga samarbetsparten när man ska resonera kring detta.

Jag undrar: Hur ser regeringen på klimatfrågorna och säkerhet?

Herr talman! Det var lite av en exposé. Det var inte helt lätt att veta var ledamoten skulle landa detta.

Vi kan börja med Jimmy Lai. Jag nämnde ett antal svenska medborgare. Men naturligtvis är situationen för rättigheter i Kina väldigt allvarlig, vilket jag också lyfte med min kinesiska motpart under min resa till Peking i höstas. I samband med att straffet för Jimmy Lai och hans före detta kollegor fastställdes har regeringen genom EU, och likt en rad likasinnade länder, gjort uttalanden som fördömer den här domen. Sverige har också uttalat sig om fallet inom ramen för mediefrihetskoalitionen samt tillsammans med andra EU-länder närvarat vid rättegången.

Det globala syd – det är inte alltid ett så populärt uttryckssätt men ett väldigt viktigt område – är verkligen prioriterat av den här regeringen. Vi ser en enorm utveckling i Afrika, och Sverige har engagerat sig på många olika sätt när det gäller att knyta närmare band med afrikanska länder. Jag var själv ganska nyligen tillsammans med de nordiska ministrarna i Zimbabwe för ett möte mellan Norden och Afrikanska unionen. Det är inte så många som har den typen av möten, och det är extremt uppskattat när det gäller att knyta närmare band. Jag har också rest till Sydamerika och träffat många av mina sydamerikanska kollegor, för det är ytterligare ett område som vi behöver knyta närmare band med.

Det är tråkigt att det regeringsunderlag som vi ser på vänstersidan inte vill knyta de närmare banden. Mer frihandel och mer samarbete är nämligen precis det vi behöver.

När det gäller Kina sa jag mycket tydligt att det finns områden där vi kan samarbeta och andra områden där vi är väldigt försiktiga. Men det var inte klimatet jag framför allt pratade om, utan jag nämnde det som hastigast. Däremot sa jag att vi är en av de största givarna av klimatbistånd. Vi vet att klimatfrågan är global. Därför måste vi arbeta med andra länder, även i globala syd, för att minska klimatutsläppen. Och det är en mycket viktig prioritering för regeringen.

(Applåder)

Herr talman! Jag håller med om att utrikesministern nämnde klimatet som hastigast. Det är naturligtvis inte ett tecken på just en viktig prioritering.

Det är väl uppenbart att klimatet är en säkerhetspolitiskt oerhört viktig fråga. Om man jobbar med svensk säkerhet och med säkerhet globalt är klimatfrågorna en central fråga som borde prioriteras. Det är bra med stöd till den gröna fonden, men det räcker inte. Regeringen måste sätta en tydlig klimatpolitisk agenda – den har man inte redovisat.

Herr talman! Jag måste få ge en kommentar om Mercosuravtalet. Centerpartiet står tydligt upp för frihandel. Det är en jätteviktig del, och det är bra att vi har nått det avtalet. Blanda inte ihop äpplen och päron här, kära utrikesministern, utan håll ordning själv på detta!

Herr talman! Vi har en mycket tydlig klimatagenda, och vi ser det som många tyvärr inte ser, det vill säga att frågan är global. Om man verkligen tror att klimathotet är på riktigt måste det viktigaste vara att få ned utsläppen så mycket man bara kan för varje satsad krona. Det är också därför som Sverige är en av världens mest generösa givare när det gäller internationell klimatfinansiering. Och det är därför som det inte är vår viktigaste budgetförhandlingsfråga att få igenom en elcykelpremie, som det var för Centerpartiet under den tidigare regeringen.

Jag tror Centerpartiet när de säger att de är för frihandel; det vet jag att de är. Men problemet är ju att man riskerar att gå in i väggen eftersom man förväntas samarbeta med Vänsterpartiet om vänstersidan skulle vinna valet.

(Applåder)

Herr talman! Regeringens utrikesdeklaration följer ett väldigt tydligt mönster. Man beskriver ett omvärldsläge som i princip rakt av motsvarar den omvärldsbevakning som vi dagligen får i medierna. Avsaknaden av analyser är stor, vilket innebär att det blir omöjligt att försöka förstå vad Sverige vill uppnå med sin utrikespolitik och varför. Pusselbitarna finns dock i utrikesdeklarationen utan att utrikesministern lyckas bygga ihop dem till en sammanhängande bild.

Utrikesministern säger att en värld där den starkes rätt går före folkrätten och där stormakter gör som de vill inte är den världsordning vi vill se. Hon nämner bland annat Kina och dess möjliggörande av Rysslands krig i Ukraina. Trots den totala bristen på ordet diplomati i sitt anförande kommer hon ändå fram till slutsatsen att vi tillsammans med likasinnade länder i bland annat Afrika som bryr sig om och upprätthåller gemensamma institutioner och spelregler kan skapa en kraft som förenar – och mycket gott så.

Sverige har långa och goda relationer till det lilla västafrikanska landet Liberia, där svenska företag på 60- och 70-talen bröt järn i världens största järngruva. Liberia är ett av världens absolut fattigaste länder och har trots blodiga inbördeskrig under 90-talet lyckats välja Afrikas första kvinnliga statsöverhuvud och därefter fredligt och demokratiskt bytt regering tre gånger.

Det är ett land som tydligare än något annat afrikanskt land tar ställning för Ukraina och ett land som sedan den 1 januari sitter i FN:s säkerhetsråd. Liberia är helt enkelt det likasinnade landet i Afrika som vi kan alliera oss med och som vi även ur svensk säkerhetssynpunkt borde nyttja våra goda relationer med för att kunna sätta press på Ryssland.

Som medlem i säkerhetsrådet har Liberia allt det som statsrådet efterlyser. Men vad gör regeringen? Man väljer att avsluta det bilaterala stödet till Liberia, man lägger ned Folke Bernadotteakademins otroligt viktiga fredsarbete och man lägger ned Sveriges ambassad i landet. Jag får inte ihop logiken i detta och hoppas att utrikesministern kan klargöra hur man har tänkt – om man över huvud taget har tänkt.

Herr talman! Flera afrikanska länder hör i dag till världens snabbast växande ekonomier samtidigt som många aktörer också tävlar om inflytande i Afrika. Detta har naturligtvis stora konsekvenser för både Sverige och Europa. Vi har ett gemensamt intresse av att tillsammans med afrikanska stater underlätta handel, främja fred och säkerhet och inte minst upprätthålla internationell rätt. Därför har regeringen både värnat och utvecklat relationerna med afrikanska länder under de senaste åren.

Vi har fördjupat samarbetet med Nigeria, som är Afrikas folkrikaste land och en av kontinentens största ekonomier. Förra året öppnade Business Sweden kontor i Nigerias största stad Lagos. Vi har öppnat ny ambassad i Dakar, vilket stärker vår närvaro i franskspråkiga Västafrika och blir en knutpunkt för Sveriges engagemang i Sahelregionen. Vi har dessutom ett omfattande bilateralt och regionalt engagemang på Afrikas horn: i Sudan, Etiopien, Kenya och Somalia.

Sverige har ett starkt varumärke i Afrika och en god grund att också bygga relationer på. Det märks när vi nu i allt högre grad går från relationer med afrikanska länder baserade på bistånd till relationer baserade på handel. Det är en utveckling som den här regeringen verkligen välkomnar. Vi har en bred ambassadnärvaro och som sagt ett brett samarbete med afrikanska länder.

Det syns att vi i år leder arbetet i den internationella kontaktgruppen för Storasjöregionen, för att nämna någonting, och vi lägger som sagt större vikt vid samarbete kring handel än vid bistånd.

I omläggningen av biståndet har vi varit tvungna att prioritera, och då har vi prioriterat Ukraina eftersom det är vår främsta utrikespolitiska prioritering. Vi har då också behövt prioritera om resurser, men precis som jag sa till min utrikesministerkollega från Liberia när vi nyligen pratades vid är våra relationer med Liberia viktigare än någonsin.

Herr talman! Jag hade tänkt skifta fokus och börja prata om ett annat ord som inte finns i utrikesdeklarationen, nämligen ordet ockupation. Med tanke på det svar jag fick av utrikesministern väljer jag dock att stanna kvar vid den här frågan.

Statsrådet sa i slutet att vi har starkare relationer än någonsin med Liberia, men ändå väljer ni att lägga ned ambassaden. Jag får inte ihop logiken. Sedan den 1 januari sitter Liberia i FN:s säkerhetsråd. Vi har historiskt sett jättegoda relationer med Liberia, inte bara när det gäller bistånd. Vi har handlat med detta land, och vi har till och med tömt det på resurser. Sverige har berikat sig på det här landet.

Nu sitter Liberia i FN:s säkerhetsråd. De röstade för första gången på väldigt länge emot USA i generalförsamlingen förra året när det handlade om en resolution mot Ryssland, för Ukraina. De röstade tillsammans med EU-länderna. Det är en stark allierad även om det är ett ekonomiskt väldigt svagt land.

Man väljer att lägga ned ambassaden. Jag får inte ihop logiken.

Herr talman! Tack, Jacob Risberg, för att du nämnde just FN:s säkerhetsråd, där Sverige har valt att sekondera en person för att stötta Liberia i just detta. Det var också någonting vi diskuterade i mitt samtal med utrikesministern.

Jacob Risberg har här droppat några ord som han säger sig sakna i utrikesdeklarationen. Ett exempel är ordet diplomati. Jag tycker att det här blir talande på något vis. Jag talade ju till exempel om alla de svenska medborgare som har suttit fängslade runt om i världen och som vi har lyckats få hem. Det arbetet har naturligtvis genomförts genom diplomati.

Vi behöver dock inte alltid skrika om ord, eftersom vi visar så tydliga resultat. Det är ju samma sak som tjafset med en feministisk utrikespolitik. Vi har lett UN Women och verkligen förändrat agendan. Vi gör skillnad för kvinnor och flickor runt om i världen.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.