David Perez (SD) svarade Ingela Nylund Watz i en replik om Samhällsekonomi och finansförvaltning i debatten ”Protokoll 2025/26:54 Onsdagen den 17 december” den 17 dec 2025.
Ingela Nylund WatzS· i en replikTack för det inledande anförandet, David Perez! Jag skulle vilja fråga vad medborgarna i Arvika, Ånge, Tranås, Enköping, Falkenberg, Lysekil, Mariestad, Brandbergen i Haninge, Bollnäs, Filipstad, Kungälv, Landskrona,…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till finansutskottets förslag i betänkandet gällande utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.
Den budget som regeringen nu presenterar stakar ut kursen för att skapa mer tillväxt och ta oss ur lågkonjunkturen. Vi har lämnat den högräntemiljö som pressat både företag och hushåll bakom oss. De lån som varit i princip räntefria är ett minne blott.
I vårt närområde har vi ett krig som har varat alldeles för länge, men regeringen och Sverige har tydligt visat att Ukraina inte står ensamt. Ukrainas kamp är nämligen även Europas kamp. Låt oss hoppas att fredsförhandlingarna når framgångar!
Under förra årets debatt om samhällsekonomi tog jag upp att en av våra viktiga handelspartner, Tyskland, ännu inte har fått fart på sin ekonomi. Det är något som tyvärr spiller över på oss här i Sverige. Mycket lite har förändrats. Dyra elpriser gör det svårt för företag att expandera och konkurrera, något vi faktiskt kan känna igen här i Sverige. EU behöver skärpa sig och underlätta för både innovation och företagande. Vår allierade på andra sidan Atlanten bedriver ett handelskrig som gynnar de stora på bekostnad av de små.
De goda nyheterna är att svenska företag står förhållandevis starka under dessa förhållanden, vilket påvisar en resiliens som kommer att göra att vi får fart på ekonomin under nästa år – inte minst därför att Tidöpartiernas budget kommer att hjälpa till med just det. Om prognoserna ligger fast kommer tillväxten att landa på cirka 3 procent, enligt LO:s beräkningar.
Den höga inflationen och sedermera räntan har gjort att överskuldsättning har blivit ett verkligt problem, speciellt för hushållen. Därför har regeringen bland annat skärpt reglerna för ränte- och kostnadstak och samtidigt begränsat avdragsrätten för lån utan säkerhet. Under nästa år kommer regeringen också att sänka amorteringskravet för att färre hushåll ska tvingas ta dyra lån utan säkerhet.
Bidragsbrottsligheten fortsätter att vara ett problem. Bidragsfusk från utlandet och den grova organiserade brottsligheten riktar in sig på det allmänna och måste till varje pris bekämpas.
Utbetalningsmyndighetens arbete rullar på, och under förra året upptäcktes felaktiga utbetalningar till ett värde av 3,5 miljarder kronor. Det är 300 miljoner mer än året innan. Tittar man i stället på antalet lagföringsbeslut där bidragsbrott har varit huvudbrott ser man att dessa har ökat från 289 år 2016 till 1 875 år 2024.
Man kan ju undra hur det kommer sig att den här sortens kriminalitet har ökat så dramatiskt, och jag tycker att det är en fråga som ni som lyssnar på debatten hemma i soffan kan ställa er.
Vi hade förhoppningar om att Utbetalningsmyndigheten skulle kunna växla upp sitt arbete med hjälp av bland annat ett transaktionskonto, men remissinstanserna påvisade alltför stora risker kopplade till detta samtidigt som nyttan skulle utebli. I stället ska myndigheten rikta in sig på det analytiska arbetet med att upptäcka och synliggöra felaktiga utbetalningar.
Herr talman! Den stora vattendelaren inom utgiftsområdet är hur arbetet med Statens servicecenter ska fortsätta. Den splittrade oppositionen föreslår, högt räknat, 50 miljoner mer än regeringen. Det är mycket pengar, men det motsvarar en anslagsökning på bara 5 procent jämfört med det regeringen föreslår.
När jag så sent som i går talade med det ansvariga statsrådet Erik Slottner om detta fick jag veta att målbilden är att det ska finnas minst ett kontor i varje så kallad funktionell analysregion, vilket motsvarar 71 kontor. Samtidigt kommer myndigheten att bli mobil och på så sätt öka tillgängligheten runt om i landet, inte minst på landsbygden.
Avslutningsvis, herr talman: Vi närmar oss ett val. Ni som lyssnar på debatten kommer att ha chansen att gå till valurnan nästa år.
Framför mig finns en opposition som är oförmögen att komma överens ens om det utgiftsområde vi nu debatterar. Det är en opposition som inte är överens om att våra rekordlåga drivmedelspriser är bra för landet och som, med minsta marginal i denna kammare, avvecklade Ringhals i förtid. Det är ett beslut som vi kommer att minnas nu i vinter och som vi kommer att göra allt för att förändra. Kärnkraft behövs för företagens och vår framtida tillväxt. Tänk på det i september!
Med det vill jag rikta ett stort tack till utskottets tjänstemän och Riksdagsförvaltningen samt önska talmannen en riktigt god jul.
(Applåder)
Herr talman! Tack för det inledande anförandet, David Perez!
Jag skulle vilja fråga vad medborgarna i Arvika, Ånge, Tranås, Enköping, Falkenberg, Lysekil, Mariestad, Brandbergen i Haninge, Bollnäs, Filipstad, Kungälv, Landskrona, Lindesberg, Motala, Trelleborg, Växjö, Åmål, Ludvika, Östhammar, Norrköping, Sandviken, Simrishamn och Piteå har gemensamt. Jag tror att ledamoten Perez vet vad jag åsyftar, för alla dessa medborgare bor i kommuner där den statliga närvaron nu försämras successivt i och med att regeringens politik tvingar Statens servicecenter att avveckla servicen där.
I några fall har nedläggningsbesluten återtagits efter kraftig opinion från lokalsamhällena, men regeringens färdriktning ligger fast: Staten lämnar stora delar av landet därhän och försämrar servicen för hundratusentals medborgare runt om i vårt land. För att uppnå en besparing på sammanlagt 150 miljoner kronor i statens budget är SD och regeringen beredda att vända de här orterna ryggen. Invånarna får i stället glädja sig åt att de genom detta bidrar till att möjliggöra historiska skattesänkningar för landets mest välbeställda.
Min fråga till David Perez är: Hur kom ni fram till att det här var en god idé?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Det är inte första gången som jag får den här frågan och som vi debatterar det här ämnet, men faktum är ju att man skulle kunna idka lite självkritik när det kommer till Statens servicecenter. Är det så att myndigheten har bedrivit fullgod service runt om i landet, eller har det funnits saker som faktiskt kan göras bättre?
Det är ju det som regeringen föreslår. Vi bör släppa den klåfingrighet som har funnits angående vilka platser dessa kontor ska finnas på.
Ledamoten nämnde två orter, Östhammar och Enköping, som tillhör mitt län. Jag kan säga att myndigheten inte har lyckats bedriva sin verksamhet på ett gott sätt där. Det har varit väldigt dyra lokaler på ganska dåliga platser, om jag får vara ärlig.
Tanken är, som jag sa i mitt anförande, att tänka om här. När Socialdemokraterna skär ned i en verksamhet – till exempel folktandvården – och gör den mobil är det faktiskt en satsning, kan jag dra mig till minnes. Jag tänker likadant här, för det vi vill göra är att öka tillgängligheten genom att göra myndigheten mobil och ta bort fasta kontor så att vi kan serva fler på landsbygden. Det är det som är syftet.
Det sker absolut en besparing, men den är på 5 procent. Givet att det ekonomiska läget är tufft och att vi i stället satsar på sänkta drivmedelspriser, sänkt elskatt och sänkt skatt för vanligt folk tycker jag att detta är en rimlig prioritering.
Herr talman! Vi vet ju ungefär hur befolkningsstrukturen ser ut på de här orterna. Här bor förhållandevis många äldre. På flera av dessa orter bor ganska många nyinflyttade som kommer från andra länder och som har ett starkt behov av service, vilket de har kunnat få.
Jag kan ha förståelse för att ledamoten tycker att man hela tiden måste arbeta med effektivisering och anpassa sitt lokalbehov och annat. Det hör till traditionellt förvaltningsarbete, och det är inget konstigt med detta. Det kan man göra även om man går in i en fas där man utvecklar och bygger ut verksamheten.
Jag tycker att det är märkligt att Sverigedemokraterna, som säger sig stå för utvecklingen på landsbygden och inte minst för att de äldre ska ha ett drägligt liv, är beredda att medverka till denna besparing i en budget som för 2025 omslöt 60 miljarder och för 2026 omsluter 80 miljarder. Det är märkligt att Sverigedemokraterna tycker att det är så viktigt att försämra servicen runt om i vårt land, minska tilliten och öka avståndet mellan staten och medborgarna för 150 miljoner i en så här stor budget. Varför är det en bra idé att dra isär Sverige?
Herr talman! Jag tackar återigen Ingela Nylund Watz för frågan.
Jag skulle vilja säga att mitt svar kvarstår. I grund och botten handlar det här om prioriteringar. Sverigedemokraterna och Tidöpartierna gör andra prioriteringar än vad Socialdemokraterna gör. Det är fullt gott så.
Socialdemokraterna prioriterar bland annat höjt bistånd; det gör inte vi. Socialdemokraterna prioriterar att lägga ned kärnkraft; det gör inte vi. Socialdemokraterna prioriterar att höja drivmedelspriserna; det gör inte vi.
I grund och botten handlar politik om att man vill olika saker. Vi vill göra det enklare för vanligt folk och öka tillgängligheten.
De här myndigheterna ska vara högst tillgängliga digitalt. Nu kan ju inte alla vara närvarande i de digitala miljöerna; detta gäller bland annat folk med funktionsvariationer. Det är där det mobila alternativet ska kunna komma in och ha en avgörande verksamhet för Statens servicecenter.
Myndigheterna ska alltså inte bara öka sin närvaro genom digitala tjänster, utan de ska också öka sin närvaro genom mobila tjänster.
Ledamoten nämnde Östhammar och Enköping som två exempel. Jag kan upplysa henne om att varken nyanlända eller äldre bor på de här orterna i någon högre grad. Enköping är Uppsala läns näst största tätort, och även Östhammar är en väldigt stor tätort. Det bor till största delen svenskar på dessa platser, som är välfungerande samhällen. Jag skulle vilja be ledamoten att tänka till lite innan hon räknar upp exempel som faktiskt inte är applicerbara.