Maria Stockhaus (M) svarade Linus Lakso i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2025/26:53 Tisdagen den 16 december” den 16 dec 2025.
Linus LaksoMP· i en replikTack för svaren så långt, Maria Stockhaus! Jag blev dock inte riktigt klok på vilka satsningar på hållbart flygbränsle som görs. Det får Maria Stockhaus gärna förtydliga i nästa svar. Sedan håller jag med om att mer hade…Fru talman! Svensk infrastruktur är ryggraden i vårt land. När vägar och järnvägar fungerar och flygplatser och hamnar är tillgängliga fungerar hela Sverige. Människor kommer till jobbet i tid, företag kan växa och vår konkurrenskraft stärks.
När infrastrukturen brister får det stora konsekvenser för hela samhället. Varje stopp på Malmbanan kostar LKAB 100 miljoner kronor per dag. Pendlare fryser på perronger, och man vågar inte lita på att man ska komma till jobbet i tid när tågen står stilla på grund av att underhållet inte har skötts.
Detta är den verklighet som vi ärvde efter den socialdemokratiskt styrda regeringen, som bland annat lät underhållsskulden växa okontrollerat för att kunna fokusera på att klippa band i valrörelsen. Den förra regeringen lät underhållsskulden för järnväg och vägar växa till över 100 miljarder kronor mellan 2014 och 2022. De prioriterade bort det som verkligen behövdes. Nu städar vi upp efter dem, och det gör vi med historiska satsningar.
Fru talman! Regeringen föreslår 106,7 miljarder kronor till kommunikationer och infrastruktur 2026. Det är en kraftfull ökning som visar att vi menar allvar med att se till att det som vi redan har på plats fungerar.
Under hösten har vi moderater i trafikutskottet besökt flera platser i landet. Det är tydligt att regeringens satsning på underhåll verkligen gör skillnad. Flera av dem som vi har mött, som jobbar med att planera och genomföra underhållsåtgärder, vittnar om att de nu tack vare regeringens satsning på underhåll kan genomföra förebyggande underhåll och inte bara rycka ut när problem och skador redan har uppstått. Under nästa planperiod kommer vi att nolla underhållsskulden på väg helt, och på järnvägssidan tillför vi resurser motsvarande den högsta nivå som Trafikverket säger sig kunna klara av och fortfarande ha trafik igång.
Detta innebär inte att vi är nöjda med hur Trafikverket genomför underhåll på järnväg. De har i uppdrag att effektivisera och utveckla sin upphandling så att det går att genomföra mer underhåll utan att behöva stänga anläggningen. Beställningen av nya underhållståg är ett steg i rätt riktning. Trafikverket säger själva att med den ökade takten på järnvägsunderhåll kommer hela underhållsskulden på järnväg att vara borta 2050. Men redan nu har punktligheten förbättrats, vilket är glädjande för många resenärer.
Vi satsar 41 miljarder kronor på utveckling av ny infrastruktur och 40,3 miljarder på underhåll nästa år. Riksdagen beslutade i december 2024 om en långsiktig ekonomisk ram på 1 171 miljarder för infrastruktursatsningar under perioden 2026–2037. Detta ger förutsägbarhet och möjlighet att planera långsiktigt. Det är så man bygger ett land.
Fru talman! En stor skillnad mellan den här regeringen och den förra är synen på flyget. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill dra ned på flygstödet med flera hundra miljoner. De säger att flygresorna behöver minska och kallar det problematiskt att regeringen arbetar för fler direktlinjer till och från Arlanda under den pågående klimatkrisen. Vi ser också att flyget släpper ut. Vi vill att flyget ska ställa om. Vi vill dra ned på utsläppen men inte på resandet.
Vad är alternativet – att folk från Norrland inte ska kunna flyga till Stockholm och att företag ska flytta sina huvudkontor utomlands? När företag själva får lista viktiga faktorer för etablering och tillväxt är fler direktlinjer ut i världen något som hamnar högt på listan.
Vi tror på flyget och vill att det ska ställa om, inte läggas ned. Vi satsar 10 miljoner kronor per år för att möjliggöra nya internationella direktlinjer till Sverige och Arlanda, och nästa år startar fem nya flyglinjer från Arlanda. Det är så man skapar jobb och tillväxt.
Flyget är nödvändigt för tillgängligheten inom Sverige och mellan Sverige och andra länder. Vi fortsätter att stödja de regionala flygplatserna för att säkra en god tillgänglighet i hela landet.
Fru talman! Låt mig tala om något som ofta glöms bort, även om Thomas Morell förtjänstfullt tog upp det i sitt anförande. Det handlar om sjöfarten. 95 procent av allt det vi importerar och exporterar går någonstans i fraktkedjan via sjöfart. Nästan 70 000 båtar anländer varje år till svenska hamnar, och 164 miljoner ton varor lastas. Ändå har svensk sjöfart länge tyngts av högre avgifter och mer byråkrati än andra länders sjöfart.
Regeringen har agerat och förändrat en hel del förutsättningar för svensk sjöfart. Den 1 juli togs stämpelskatten för nya fartyg bort. Vi gör det enklare att hyra in och hyra ut huvudsakligen obemannade fartyg. Vi arbetar vidare med att förändra tonnageskattesystemet. Det har gett resultat: Rederier flaggar nu om sina skepp till svensk flagg. Senast i förra veckan flaggade Stena Line in ett fartyg. Där är man också väldigt tydlig med att det är regeringens politik och förändrade förutsättningar för svensk sjöfart som gör att man flaggar in.
Detta är viktigt inte bara för svensk sjöfart generellt utan också för vår nationella säkerhet och för vår förmåga att hantera kriser. Det är en ansvarsfull politik att värna svensk sjöfart på riktigt.
Fru talman! Det är naturligt med tanke på hur budgeten är fördelad att tåg, flyg, sjöfart och vägtrafik tar stort utrymme i vår budgetdebatt. Men budgeten på vårt område innehåller också digitaliserings- och postfrågor. Tack vare bredbandsstödet har de allra flesta hushåll i Sverige i dag tillgång till 5G. Regeringen har också påbörjat arbetet med att implementera de förslag som AI-kommissionen kommer med. Efter nyår kommer det en AI-strategi. AI har potential att öka effektiviteten och kvaliteten, inte minst i offentlig sektor. Möjligheterna är stora, och regeringen är angelägen om att utvecklingen fortsätter samtidigt som vi hanterar de risker som finns med AI.
Fru talman! Jag har naturligtvis läst oppositionens olika budgetförslag inför den här debatten och kan konstatera att det är en långt ifrån samlad opposition. Det spretar ordentligt. Socialdemokraterna har väldigt små förändringar i förhållande till regeringens budget. Centerpartiet vill satsa på vägar och tillväxt, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet kraftigt vill öka underhållsskulden på svenska vägar, som i dag har potthål och köer, och bara satsa på cykel och järnväg.
Deras budgetförslag skiljer sig åt med tiotals miljarder per år. Miljöpartiet vill öka anslaget med 39,5 miljarder kronor på ett år. Vänsterpartiet vill ha en Sverigebiljett för 2,5 miljarder. Miljöpartiet vill ha ett Sverigekort för 11,1 miljarder. Det är samma idé men väldigt olika kostnader.
Inte ens oppositionen kan komma överens om vad deras egen politik ska kosta. Hur ska de få ihop det hela, och hur ska de kunna komma överens när de ser så olika framför allt på hur de olika trafikslagen ska hanteras?
Fru talman! Regeringens budgetförslag för utgiftsområde 22 är balanserat, genomförbart och ansvarsfullt. Vi satsar rekordmycket på infrastruktur, men vi gör det på ett sätt som fungerar. Vi ser till att alla fyra trafikslag – väg, järnväg, flyg och sjöfart – får möjlighet att utvecklas i Sverige. Vi ser till hela Sverige, inte bara till storstäderna. Vi prioriterar jobb, tillväxt och tillgänglighet.
Hela Sverige ska fungera. Det är därför jag vill yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för anförandet! Jag har några frågor. När det gäller flyget är jag inte alls orolig för att komma överens med Centerpartiet. Tvärtom är det ju vi som gör stora satsningar på inte minst hållbart flygbränsle.
Ska vi kunna flyga hållbart i framtiden är det en nyckelfaktor att faktiskt producera hållbart flygbränsle. Vilka volymer man kan producera på ett hållbart sätt får framtiden utvisa, men ett som är säkert är att man behöver satsa. Jag undrar helt enkelt vilka satsningar Tidöregeringen gör för att få igång produktionen av mer hållbart flygbränsle och sjöbränsle.
Sedan vill jag korrigera en sak när det gäller vägunderhållet. Jag vet inte hur Maria Stockhaus har läst vår budget, men det hon säger är helt enkelt inte sant. Vi lägger precis lika mycket på underhåll av vägar som regeringen gör. Vi tycker ju att de vägar vi har ska vara väl underhållna. Det är de fossila bränslena vi ska komma bort ifrån när det gäller vägtrafiken.
Sedan var det väldigt mycket skryt om järnvägsunderhållet. Då kan vi titta på lite siffror och jämföra med föregående regering. Vi höjde underhållet med 100 procent under förra mandatperioden. Det var en dubblering. Det är också den dubbleringen som ligger till grund för det som Maria Stockhaus med flera nu skryter om, alltså att vi får mer underhåll på järnvägen just nu. Regeringens plan, som man pratar om, är nämligen inte beslutad än. Tvärtom tog man i början av den här mandatperioden bort underhåll från järnvägen.
Vi kan konstatera att 85 procent av underhållsskulden kommer att vara kvar till 2037. Är Maria Stockhaus nöjd med det, med tanke på hur det ser ut på svensk järnväg i dag?
Fru talman! Tidöregeringen satsar också på att få igång produktion av hållbart flygbränsle i Sverige, men det spelar inte så stor roll om det inte finns några flygplatser kvar att flyga till. I och med att ni drar in stödet till de regionala flygplatserna är den risken ganska uppenbar. Det finns alltså en risk för att det inte kommer att finnas någon möjlighet att flyga inrikes i Sverige, för flygplatserna dit flygen skulle gå finns inte kvar längre. Dem har man inte råd att ha kvar.
När det gäller järnvägsunderhållet är det viktigaste, som Tidöregeringen verkligen har satt fokus på till skillnad från den förra regeringen, att försöka förändra hur Trafikverket jobbar med underhåll. Det framgår väldigt tydligt av Riksrevisionens olika rapporter att det finns stora brister.
Det gjordes en utredning för tio år sedan av Gunnar Alexandersson. Där föreslogs ett helt paket med åtgärder för att få fart på underhållet av svensk järnväg. Inget av detta blev verklighet, för den förra regeringen snöade in på att man skulle återta underhållet i egen regi. Det var bara det som var viktigt, och det fanns inte ens med i utredningen. Därför lade man utredningens förslag i en byrålåda, vilket är väldigt tråkigt. Annars hade vi kunnat ha en annan situation när det gäller hur Trafikverket jobbar med upphandlingar och hur man främjar innovationer när det gäller underhåll.
Om vi ska arbeta in underhållsskulden för järnvägen snabbare är detta en av nycklarna. DN gjorde en uträkning där man kom fram till att det skulle ta ungefär 250 år att arbeta in underhållsskulden för järnvägen. Men nu är bedömningen att man kan få bort det mesta till 2050. Regeringens politik har gjort en ganska stor skillnad. Vi har kunnat snabba upp arbetet.
Sedan är vi inte nöjda med det. Vi vill gärna att det går ännu fortare och kommer att fortsätta ha en diskussion och en press på Trafikverket att utveckla sina metoder, så att vi får ett effektivare järnvägsunderhåll.
Fru talman! Tack för svaren så långt, Maria Stockhaus! Jag blev dock inte riktigt klok på vilka satsningar på hållbart flygbränsle som görs. Det får Maria Stockhaus gärna förtydliga i nästa svar.
Sedan håller jag med om att mer hade kunnat göras tidigare. Vi hade gärna varit mer offensiva både vad gäller underhållet och vad gäller att bygga ut järnvägen för att få en tillräcklig kapacitet.
Faktum är dock att den här regeringen endast skjuter problemet på framtiden. Ynka 15 procent kommer att återtas till 2037.
Då blir frågan: Hur har man då tänkt hinna återta resterande 85 procent när det gäller underhållet till 2050 – det är alltså ungefär samma tidsperiod? Man påstår ju att det inte är möjligt att återta mer än 15 procent till 2037.
Nu säger i och för sig Trafikverket redan att det är fel. Det går att återta snabbare, precis som Miljöpartiet också har sagt. Det är klart att det är möjligt om man trycker på. Men det saknas pengar i den här regeringens plan. Känns det då inte lite som ett misstag att ha skjutit till för lite pengar? Det blir min följdfråga.
Återigen: Jag vill gärna veta hur satsningen på hållbart flygbränsle ser ut eftersom vi mest har fått ta emot besked om planerade satsningar som inte görs i Sverige. I Ö-vik har man skjutit planer på framtiden. I Långsele hade ett stort företag planer på att investera i produktion av hållbart sjöbränsle och flygbränsle. I Skellefteå är stora satsningar på gång. Men jag har pratat med både Skellefteå Kraft och de investerare som ligger bakom detta, och de är väldigt oroliga för regeringens totala handfallenhet och efterlyser handlingskraft.
Min fråga kvarstår alltså.
Fru talman! Det är viktigt att man lyssnar på den expertmyndighet man har och att man samtidigt styr den och ställer höga krav på att den förändrar sitt arbetssätt. Det är viktigt när det gäller järnvägsunderhållet. Att göra som Miljöpartiet gör – slänga en massa pengar på Trafikverket som de säger att de inte har möjlighet att göra av med – är liksom ett spel för gallerierna.
Alternativet är naturligtvis – och detta kanske Miljöpartiet vill, fru talman – att man stänger anläggningar så att folk inte kan åka tåg alls och sedan lägger alla de här pengarna där. Det är den enda möjligheten med de metoder vi har i dag.
Det är viktigt att man ser till att Trafikverket utvecklar sina metoder så att vi kan få ut mer. Det handlar om att få ut mer underhåll för de pengar vi faktiskt satsar, och där finns det mycket kvar att göra.
När det gäller de satsningar som Linus Lakso lyfte upp handlar det mycket om elektrobränslen, som fortfarande är ganska omogna. Vi vet liksom inte vart detta tar vägen och hur marknaden ser ut för just elektrobränslen. Som läget är just nu blir de också väldigt, väldigt dyra.
Det som är intressant att titta på är hur vi får biobränslen. Det finns raffinaderier på gång i Sverige och även raffinaderier som är beredda att ställa om till produktion av hållbart flygbränsle och sådant som kan användas även i sjöfart.