TREDJE VICE TALMANNEN höll ett anförande om Utbildning och universitetsforskning i debatten ”Protokoll 2025/26:52 Måndagen den 15 december” den 15 dec 2025.
Jag påminner igen om tilltalet i kammaren. När det blir kamratligt blir det mycket ”du” som kommer in i tilltalet.
Fru talman! Det är lätt hänt, fru talman, att det blir så. Vi gör vårt bästa i kammaren.
Jag förstår hur Niels Paarup-Petersen menar. Men man pekar starkt på att vi har problem med inlärning av läsning. Vi har stora elevgrupper som har problem med att läsa. Det får stora konsekvenser senare i livet.
Då tror jag att det är viktigt att man sätter detta på pränt och säger: Det här är en vetenskapligt beprövad metod som fungerar. Det har fungerat tidigare, och det har fungerat i de länder där man har haft det. Det är ett väldigt enkelt sätt att lära sig läsa på.
Jag tror att det är värt att man gör det, och jag tycker att det ska vara lika i hela landet. Annars är risken att vi får andra lösningar som inte leder till något resultat. Då har vi också elever som drabbas för att de bor i fel kommun. Jag tycker själv att det skulle vara allvarligt.
Det är bättre att ha detaljstyrning där det krävs detaljstyrning. Sedan ska jag vara den första att skriva under på att man inte ska ha detaljstyrning på precis allt, utan professionen måste också kunna ha fria ramar för sin undervisning. Så måste det vara. Men i vissa frågor är det viktigt att ha detaljstyrning.
Jag tänker ta upp en annan sak. Ledamoten sa att det är flera reformer som inte kommer till stånd. Det är inte riktigt rätt. Vi har en del utredningar som har fått förlängd tid. Vi räknar med att de kommer till hösten. Det har kommit delbetänkanden som kommer att leda fram till ett lagförslag, men i andra delar blir det inte förrän till hösten.
Det är inte så hemskt många reformer som står i Tidöavtalet som inte kommer till stånd. Det är kanske två.
Fru talman! Nu kommer jag inte få svar, så det är lite elakt att ställa en fråga. Frågan om gemensamt skolval vet vi är en reform. Sedan är det en del andra som har tagits upp. Nu sa du att det nog kommer att bli två. Du kan väl viska till mig sedan vilka två det är. Jag tror att många är nyfikna.
Vi är helt överens om att vi har ett stort problem med elever som inte kan läsa och inte lär sig läsa. Vi har också ett jättestort problem med politiker som kommer med ovetenskapliga förslag. Det är därför jag helst inte vill att vi här i riksdagen ska bestämma vad vetenskap är.
Vi kan absolut detaljstyra vetenskap från statlig nivå men inte från kammaren. Vi kan inte skriva i en lag att något är korrekt vetenskap. Vetenskap utvecklas. Det är essensen av vad vetenskap är. Den utvecklas, förändras och utbyggs över tid.
Att då skriva i en lag att något är en sann vetenskap är en jätteutmaning. Om man kommer fram till att en annan metod är bättre; ska vi då ändra lagen innan den får användas? Förstår ledamoten problemet?
Det är utmaningen. Det är därför som jag vill att det ska vara profession och myndigheter som bestämmer. Det kan ändras väldigt snabbt. Det kan inte vara ett enskilt parti som här inne i kammaren hindrar att vetenskapen kan bli av. Vetenskapen är samma oavsett vilken by och stad du är i, men organisationen är det inte.
Det är därför som vi kan styra vissa saker, precis som ledamoten var inne på. Men det är inte riksdagen som definierar vad som är sann vetenskap. Det kommer det aldrig att bli, och det bör det inte vara.
Det är därför som sådana saker som till exempel phonics, ljudningsmetoden, inte får definieras i lag. Gör ett regleringsbrev till Skolverket som säger: Ni ska se till att det blir jättetydligt vilka metoder som används till detta. De som inte följer det bör, och så vidare. Det är vi verkligen för. Det är inget problem. Men vi vill inte att det definieras i lag.
