Kristina Axén Olin (M) svarade Niels Paarup-Petersen i en replik om Utbildning och universitetsforskning i debatten ”Protokoll 2025/26:52 Måndagen den 15 december” den 15 dec 2025.
Niels Paarup-PetersenC· i en replikJag ska förtydliga mig gällande de riktade statsbidragen. De söks ju väldigt sällan av små huvudmän och små skolor. Det vet vi. Det är väldigt tydligt. Alla statsbidrag söks i absolut största omfattning av stora skolor…Fru talman! I förra veckan besökte jag tre skolor. Jag besökte S:t Eriks katolska skola, jag besökte Estniska skolan och jag besökte Viktor Rydbergs gymnasium vid Odenplan.
Det är tre fantastiska skolor med lugn och ro, trygg miljö och trevliga elever, tre skolor som har helt olika profil men ändå har några ingredienser som förenar dem. Det är bland annat duktiga rektorer som har arbetat länge på skolorna, duktiga lärare som också har jobbat länge på skolorna och en klar idé om varför just den skolan finns.
Vi har många bra skolor och duktiga lärare och rektorer runt om i Sverige. Ändå var det 19 664 elever som lämnade grundskolan i juni utan behörighet att gå vidare till gymnasiet, och som alla vet har vi i dag inte en arbetsmarknad för elever som inte har mer än grundskola bakom sig. Det är en tragedi. De eleverna började inte dagen efter valet 2022, utan de eleverna började under den tid då Socialdemokraterna styrde skolpolitiken i åtta år.
Det är nästan ännu värre på gymnasiet. Av de elever som började på gymnasiet för fem år sedan har var femte elev ännu inte tagit en gymnasieexamen. Var femte elev på gymnasiet tar inte examen eller hoppar av. De eleverna började när Anna Ekström eller Lina Axelsson Kihlblom var minister, så det är inte heller den moderatledda regeringen tillsammans med Sverigedemokraternas fel. Men det är en tragedi för hela vårt samhälle att så många barn och unga inte klarar skolan.
Vi som är lärare och skolledare eller jobbar med skolpolitik vet vilka problemen är.
Vi har för hög omsättning på rektorer i Sverige. Vi har mycket högre omsättning än snittet i OECD. I Sverige stannar en rektor i snitt i tre år. Det är alldeles för kort tid.
Vi vet också hur klassrumssituationen ser ut. I ett klassrum i dag har man sju åtta elever som inte har svenska som modersmål eller talar svenska hemma. Man har i snitt tre elever som har en neuropsykiatrisk diagnos och i snitt två elever som är särskilt begåvade och blir understimulerade om de inte får gå vidare. Det är nästan omöjligt att ha den sammansättningen i ett klassrum och tro att alla ska lyckas bra.
Vi ser också att sju av tio elever säger att det är stökigt. Sex av tio elever blir mobbade i skolan eller känner sig kränkta. Fyra av tio barn svarar i Friends rapport som kom för någon vecka sedan att de inte tycker om att gå till skolan.
Till det ser vi en ökning av hakkors på bänkar och en antisemitism som är helt oacceptabel.
Vi vet alltså vilka problemen är.
Vi har pratat mycket här om lärarutbildningen. Faktum är att om alla som varit lärare valde att komma tillbaka och jobba i skolan som lärare skulle vi inte ha någon lärarbrist alls. Men lärare försvinner från skolan för att det är så stökigt.
Jag kan beklaga att Socialdemokraterna, som ändå styrde här i åtta år, inte gjorde något åt problemen. Det är ju inget av detta som har dykt upp efter 2022 års val, utan allt det här har pågått länge.
Jag är stolt och glad över att höra till en regering som försöker besluta om reformer som kommer att göra skillnad. Men det går tyvärr inte att över en natt ändra en process som har pågått i decennier.
Som flera talare har sagt är detta en historiskt stor budget, och vi har fattat flera beslut. Även om en del från oppositionen inte vill kännas vid dem har vi redan fattat beslut här i riksdagen om propositioner om tioårig grundskola och mer matematik och svenska.
Vi har gjort en historisk satsning på läromedel. Vi lägger nästan en halv miljard varje år på läromedel till skolor och har som mål att alla barn ska ha minst en bok i varje ämne. Vi har lagt 430 miljoner årligen på bemannade skolbibliotek, som det blev lag på i somras. Vi har som sagt lagt 550 miljoner per år för inköp av läromedel och lärarhandledningar. Vi har lagt 480 miljoner per år för inköp av skönlitteratur i förskolan, förskoleklass och lågstadiet.
Vi har gett folkbiblioteken 40 miljoner för läsfrämjande arbete.
Säg alltså inte att vi inte har gjort något hittills, för det har vi! Men vi är inte nöjda med det, fru talman. Vi går vidare.
Vi har aviserat pengar i budgeten för 2026, som vi beslutar om i morgon, för att lärare ska få mer tid för för- och efterarbete.
Vi lägger 1,8 miljarder ytterligare till skolor med stora problem.
Vi förstärker elevhälsan med 200 miljoner för fler skolsköterskor, skolläkare och skolkuratorer.
Vi ger en halv miljard till förskolan för kvalitetshöjningar, det vill säga mindre barngrupper och personalutbildning.
Vi tar fram nya läroplaner som ska bygga på vetenskaplig grund och vara väl underbyggda.
Vi inför också ett likvärdigt betygssystem och centralt rättade slutprov som ska motverka betygsinflationen.
Vi lägger 300 miljoner nästa år för ytterligare säkerhetshöjande åtgärder.
Vi lägger 50 miljoner ytterligare på skolsociala team som kan jobba med barn som har särskilda behov av det.
Vi lägger ytterligare 120 miljoner på trygghet och studiero och möjligheter för skolor att få lugn och ro och motverka mobbning och annat.
Fru talman! Jag skulle kunna fortsätta läsa listor, och jag kanske får anledning att återkomma. Men vi gör saker för att vända den här trenden. Så länge det är 19 664 elever som inte klarar grundskolan kommer vi att fortsätta med fler reformer, för i Moderaternas Sverige ska alla barn klara skolan.
(Applåder)
Fru talman! Underbart att ledamoten Axén Olin har varit på Viktor Rydbergs gymnasium! Det är en bra skola – jag skulle själv ha varit där men fick ställa in, så jag ska besöka den en annan gång.
Som ledamoten korrekt säger är det mycket viktigt att man har bra lärare, att de stannar kvar etcetera. Det är ju lite lättare när man har en skola mitt i Stockholms centrum, mitt i en storstad. Det är lite lättare än när man har den ute på landsbygden.
I dagsläget är lärarna inte där ute på landsbygdsskolorna, och regeringen vill ha färre lärare. Man vill genomföra en förändring av lärarutbildningen som gör att det är tusen färre lärare varje år som kommer ut. Det betyder färre lärare.
Man kan titta på satsningen på böcker som nämndes. Landsbygdsskolorna får inte del av den, för de är små, så böckerna kommer inte dit.
Man kan titta på satsningen på akutskolor. De kommer inte till landsbygden. Pajala kan inte starta en akutskola. Det är liksom inte sannolikt.
När ska regeringen börja satsa också på landsbygdsskolorna, som ser till att hela Sverige kan leva? Det gör man inte i verkligheten i dagsläget.
Återigen: Jag tycker att det är bra att vi bygger de här diskussionerna på fakta i grunden. Jag tror att ledamoten sa att de som nu har lämnat skolan började under Socialdemokraternas styre.
(KRISTINA AXÉN OLIN (M): Exakt.)
Exakt! Vi tar 2022, 2023 och 2024 och drar av tio år från dem. Vilka år var det? Det var 2012, 2013 och 2014. Vid skolstarterna då, vem var det som styrde? Det var ju Alliansen. Det kan man ändå säga. Alla de elever som hittills har gått ut, förutom i år, har alltså startat under Alliansen med Alliansens politik – och såklart den som varit tidigare. Det här är ju långsiktiga strukturer. Det är primärt Liberalernas politik som har styrt nästan hela tiden. Men de eleverna startade faktiskt inte under Socialdemokraterna. Det är de som går ut de kommande åren som startade under Socialdemokraterna.
Fru talman! Det var inte helt lätt att förstå vad frågan var, men vi har helt klart problem med glesbygdsskolor och rekrytering av både lärare och barn numera. Det är ett alldeles särskilt problem.
Däremot har de absolut samma möjligheter att få de bidrag som vi har avsatt för läromedel. Den frågan från Niels Paarup-Petersen förstår jag faktiskt inte, alltså varför man inte skulle köpa läroböcker till barnen bara för att man bor i glesbygd. Det är klart att man ska göra det.
Det jag menade, Niels Paarup-Petersen, är att vi kommer att besluta om en ny lärarutbildning, där det behövs mycket mer pedagogik och didaktik och mycket mer praktik, för att säga några saker. Vi borde också diskutera mycket mer om hur vi stärker rektorerna och rektorsutbildningen på olika sätt. I grund och botten är rektorerna otroligt viktiga. Precis som jag sa tidigare är det i alla fall enligt min uppfattning och erfarenhet egentligen viktigare vem som är rektor i en skola än vem som är huvudman.
Det finns många fler saker vi måste göra, men om vi får lugn och ro i skolan och lärare får arbeta med det de vill arbeta för och det de brinner för och som gjorde att de valde att bli lärare och vi kan få lärarna att komma tillbaka till skolan – om de får arbetsro och får göra det de vill göra och är utbildade för – kommer vi inte att ha någon lärarbrist. Jag är övertygad om att en del av dem bor i glesbygd också.
Fru talman! Jag ska förtydliga mig gällande de riktade statsbidragen. De söks ju väldigt sällan av små huvudmän och små skolor. Det vet vi. Det är väldigt tydligt. Alla statsbidrag söks i absolut största omfattning av stora skolor och stora kommuner.
Det är ju detta som är problemet: Tidö har ett extremt storstadsperspektiv i all sin politik på hela skolområdet, och det är ju för att det är Liberalerna som styr den. Det är så det ser ut. De har bara representation i storstäder, och det är så det nästan alltid ser ut.
Moderaterna har ibland haft lite samma struktur, och ibland är man lite bättre på att se hela landet. Vi vet dock att det är en utmaning för de flesta partier.
Vi är överens om en del här, nämligen att den vetenskapliga grunden ska vara basen. Jag skulle därför jättegärna vilja veta av Moderaternas talesperson i skolfrågor vad den vetenskapliga grunden är för att ta bort SVA, alltså svenska som andraspråk. Jag har inte sett att det finns vetenskapliga belägg för detta.
Jag vill också gärna veta vad den vetenskapliga grunden är för diskussionen om skoluniform och för att man vill ta bort elevinflytandet, för allt jag hört när jag pratat med dem som faktiskt kan skolvetenskap, pedagogisk vetenskap, kognitiv vetenskap etcetera visar på motsatsen. Jag utgår dock från att det finns tydliga vetenskapliga belägg för de här förslagen, så därför skulle jag uppskatta att få veta vilka dessa är.
Vi är överens om det här med att lärarna ska arbeta med det som de faktiskt vill. Det är också därför vi inte vill lägga oss i det som sker inne i klassrummet. Det är också därför vi inte tycker att politiken ska avgöra vilka metoder som ska användas, utan det ska professionen göra tillsammans med forskningen. Det ska inte tas beslut om detta i riksdagen eller av regeringen, såsom Tidöpartierna vill. Det ska beslutas av professionen och vetenskapen – inte i riksdagen.
Vi skulle aldrig komma på att inom vårdområdet definiera i riksdagen hur man ska operera eller vilka behandlingar man ska ge. Hur kan vi komma på att göra detta inom skolområdet? Det som underminerar lärarnas profession och rektorernas profession är att regeringarna är så otroligt pillfingriga gång på gång. Det är dags att dra sig tillbaka och låta professionen styra.
Fru talman! Jag håller helt med Niels Paarup-Petersen. Vi ska inte lägga oss i hur man undervisar inne i klassrummet eller vara inne och pilla, som Niels uttryckte saken. Jag hoppas att vi nu ska kunna vända detta och se till att allt som lärs ut i skolan faktiskt vilar på vetenskaplig grund, är beprövat och kommer från en enig forskarkår. Vi ska få ordning på den delen också. Vi ska absolut inte sitta och bestämma sådana saker här i riksdagen. Niels Paarup-Petersen verkar ha missförstått vårt förslag, jag vet inte varför.
Jag uppfattade inte någon mer fråga, men i så fall kanske jag får återkomma senare, för Niels pratar så fort att jag inte riktigt hinner hänga med. Men jag tror att det är viktigt med professionen.
Jo, när det gäller det som handlade om glesbygdsskolor är detta ett problem. Å andra sidan ligger alla glesbygdsskolor i en kommun eller i en region, så man borde rimligen kunna hjälpas åt för att söka statsbidrag på ett bättre sätt. Jag tar med mig detta och ska fundera på vad vi kan göra. Självklart ska det vara samma kvalitet i glesbygd som i storstaden även om det finns särskilda utmaningar.
Jag vill också passa på att poängtera att en majoritet av de 19 664 elever som i somras lämnade grundskolan utan behörighet faktiskt var svenskfödda barn – bara så att vi inte glömmer bort det.