Markus Selin (S) svarade Helena Bouveng i en replik om Försvar och samhällets krisberedskap i debatten ”Protokoll 2025/26:49 Onsdagen den 10 december” den 10 dec 2025.
Helena BouvengM· i en replikMig veterligen står Socialdemokraterna bakom att vi lånar upp de här 300 miljarderna till försvaret. Då ligger vi ändå 50 miljarder back. Det är lite spännande. Men det är inte bara ubåtar, nya regementen, brigader med…Herr talman! Vi debatterar i dag statens budget inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap – ett område som bär själva fundamentet för vår frihet, vår säkerhet och själva hållfastheten i vår demokrati.
Europa står inför sitt allvarligaste säkerhetspolitiska läge på decennier. Rysslands fortsatta krig mot Ukraina påminner oss dagligen om att freden aldrig kan tas för given.
Krigets krav ska nu vara dimensionerande för vårt totalförsvar. Därför ska Sverige fortsätta att bygga ett folkförsvar för de allvarligaste prövningarna. Vi ska ha ett totalförsvar som är starkt, modernt och uthålligt – av det svenska folket och för det svenska folket.
Totalförsvaret består av två lika viktiga delar: det militära försvaret och det civila försvaret. Ibland talar vi om dessa som två olika system, men i verkligheten är de en och samma helhet. Det militära försvaret kan aldrig bli starkare än det samhälle som står bakom det.
Uppgörelsen i somras mellan riksdagens alla åtta partier om att avsätta 300 miljarder kronor för en uppbyggnad av det svenska totalförsvaret är en bra grund att stå på, med inriktning på Natos nya mål om försvarsutgifter på 3,5 procent av bnp och därtill ett mål om 1,5 procent av bnp till försvarsrelaterade utgifter.
Det är i detta sammanhang vi nu ska se 2026 års budget för utgiftsområde 6, som vi i dag debatterar.
Vi socialdemokrater bifaller dagens anslag på drygt 225 miljarder kronor och härtill beställningsbemyndiganden på 341 miljarder kronor för åren som kommer. Av dessa 341 miljarder i beställningsbemyndiganden utgör omkring 85 procent anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar.
Herr talman! Försvarsmakten ska fortsätta att utveckla sin operativa förmåga. Sverige integreras nu i Natos försvarsplanering, och övningsverksamheten med våra allierade förstärks. Men personalförsörjningen är fortsatt ansträngd, materieltillgängligheten är otillräcklig och infrastrukturen behöver förstärkas. Lednings- och sambandsförmågan måste anpassas till Natos krav.
Vi konstaterar dessutom att uppbyggnaden av krigsorganisationen inte går så snabbt som det beslutades om i tidigare försvarsöverenskommelser.
Förmågan att med arméförband försvara vårt eget territorium men också agera i andra länder, framför allt i vårt närområde, måste öka. Detta kräver att uppbyggnaden av brigader måste fortsätta. Nuvarande beslut gäller fyra armébrigader fram till 2030, och redan nu kan vi socialdemokrater göra det tydligt här i kammaren att två ytterligare brigader måste byggas upp omedelbart efter 2030.
Vi vill från socialdemokratiskt håll också markera att vi vill utveckla nu gällande beslut om antalet värnpliktiga. I dag säger vi 10 000 värnpliktiga fram till 2030, men vi vill höja ribban ännu mer. Vi vill se 12 000 värnpliktiga 2030 och därtill ett mål på längre sikt om 20 000 i värnplikt.
Även ambitionen för andelen kvinnor i Försvarsmakten ligger för vår del fast. I dag ligger siffran på 25 procent. Vårt mål är att 40 procent av Försvarsmaktens anställda ska vara kvinnor. Så berikar vi vårt försvar, herr talman, och ser till att all möjlig kompetens kan tas till vara.
Herr talman! Kriget i Ukraina påverkar den globala efterfrågan på försvarsmateriel och nödvändigt stöd till Ukrainas frihetskamp. Vi socialdemokrater vill se investeringar som stärker svensk produktion av försvarsmateriel. Vi vill se konkurrenskraft och svenska jobb, inte ökade importberoenden.
Det militära försvaret och vår säkerhet vilar på att vi själva kan producera och vidmakthålla kritisk materiel. Med politisk vilja och politiskt stöd har ingenjörslandet Sverige här fortsatt mycket goda möjligheter. Försvarsindustrin har en avgörande roll för både svensk försvarsmakt och andra länder. Detta är ett kärnintresse, och både stridsflyget och vår ubåtskapacitet är så kallade väsentliga säkerhetsintressen där staten har ett särskilt ansvar.
I de allra flesta länder är kopplingen mellan försvarsindustrin och nationens eget intresse mycket tydlig. Statligt ägande och delägande är vanligt. Svenska staten måste vara beredd att engagera sig som ägare i försvarsindustriell verksamhet. Det kan handla om delägande i stora företag som är avgörande för svensk säkerhet, till exempel Saab, men också om ägararrangemang i mindre och nystartade företag som utvecklar nya och för framtiden strategiska produkter eller vapensystem.
Staten måste också ta ett större ansvar för en strategisk marknadsföring av svenska produkter på världsmarknaden. Större personella och ekonomiska resurser måste anslås hit, och vi socialdemokrater vill inrätta en ny svensk exportstödsmyndighet. I detta perspektiv får Sverige inte svikta när det gäller att svensk rådighet och design ska råda när det gäller beslutet om nästa generations stridsflygplan. På samma sätt bör ett beslut om att beställa ytterligare en ubåt förberedas. Ubåtsvapnet är centralt när det gäller sjökrigföring och underrättelse i Östersjön. Här har Sverige en unik kompetens och kapacitet.
Herr talman! Det civila försvaret är fortfarande vår största brist. Det säger jag med stor respekt för det omfattande arbete som pågår inom myndigheter, kommuner och regioner. Ett starkt totalförsvar är det som i kris ger samhällets riktiga kapacitet. Det handlar om Sveriges samlade mobiliseringsförmåga och uthållighet. Inom ramen för sommarens nämnda uppgörelse har 50 miljarder avsatts för uppbyggnad av det civila försvaret. Här handlar det om en helhet och förmågan att stå emot angrepp. Det handlar om vitala frivilliga försvarsorganisationer och om att upprätthålla en fungerande infrastruktur och elkraftsförsörjning. Det handlar om kapaciteter för livsmedels- och bränsleförsörjning samt dricksvatten, om att hantera bränder både i bebyggelse och i skog liksom försörjning av sjukvård och mediciner och förmåga att bedriva omfattande röjningsarbeten på ett uthålligt sätt.
Vissa steg har tagits med övningsverksamhet, förbättrade förmågor, införande av civilplikt, krigsplaceringar, förbättrad samordning med Försvarsmakten och så vidare. Den grundläggande principen är enkel: Ett starkt civilt försvar är själva förutsättningen för ett fungerande militärt försvar. Men resan tillbaka till ett robust civilt försvar är fortfarande lång. Exempelvis saknas även i dag nationella id-brickor som i kris eller krig kan vara avgörande för att snabbt kunna identifiera en skadad eller en död person. Detta bör åtgärdas med snabbhet.
Vi ser vidare att samverkan med näringslivet har ökat men fortfarande är otillräcklig. En ny myndighet bör också få i uppgift att svara för näringslivets integration i totalförsvaret. Detta är en mycket stor uppgift som handlar om hur produktionsresurser ska kunna tas i anspråk under kris och krig. Arbetet hittills står inte i proportion till vad som behöver göras.
Herr talman! Krisberedskap handlar om förmågan att värna liv, hälsa och samhällsviktig verksamhet när olyckor, kriser eller krig drabbar oss. Krisberedskap handlar om att samhället måste fungera när inget annat gör det. Även här sker viktiga steg framåt, men en hel del återstår. Vi socialdemokrater anser att ett strategiskt viktigt beslut borde vara att inrätta ett nytt statligt räddningsverk som ska svara för utbildning av personal men också stå för ett tydligt ansvar för brandförsvarets strategiska utveckling. Krisberedskapen ska fungera i hela landet, inte bara där resurserna är som störst.
Herr talman! Vi står i dag överlag bakom utskottets förslag till anslag och beställningsbemyndigande för 2026 och utgiftsområde 6, men vi vill upprätta två nya regementen, ett i Kiruna och ett i Kvarn, och angående detta yrkar vi i dag bifall till vår reservation.
Vi vill se dessa två regementen, så kallade organisationsenheter, för att vi helt enkelt ser behovet av att långsiktigt etablera utbildningsorter för soldater på dessa platser. Det handlar också om att göra en säkerhetspolitisk markering och att förstärka krigsorganisationen med en förbättrad förbandsproduktion.
I Arktisregionen i dag ställs stormaktsintressen mot varandra, varför just Kiruna blir särskilt viktigt. Malmbanan, rymdtekniken, gruvindustrin och områdets nämnda strategiska läge kräver en ännu mer omfattande och permanent militär närvaro.
Samtidigt är Kvarn utanför Linköping i dag hemvist för både Markstridsskolan och divisionsledning. Eftersom infrastrukturen redan finns på plats med övningsfält och en anläggning för strid i bebyggelse anser vi att Kvarn är ett lämpligt centrum för att utveckla förbandsproduktionen. Så ökar vi också antalet värnpliktiga på sikt.
Herr talman! Med vår utgångspunkt är det en självklarhet att en bred försvarspolitisk enighet utgör en styrka för Sverige. Vi vill därför poängtera att en bärande del i försvarsöverenskommelsen är att medverkande partier ska ges möjlighet att tillsammans och i dialog sortera olika prioriteringar. I arbetet med budgetpropositionen har regeringen, enligt vår mening, inte hörsammat denna ordning. Framför allt när det gäller det civila försvaret har framtida budgetutrymmen redan börjat tas i anspråk utan att det på ett rimligt sätt har föregåtts av en dialog med alla partier utanför regeringsunderlaget.
Det är svagt. Vi väntar på denna dialog. Regeringen är för långsam, och vi socialdemokrater anser inte att ett sådant arbetssätt lägger grunden för att Sverige ska kunna stå starkt och enigt i en osäker omvärld.
Herr talman! Vi socialdemokrater beklagar också att det inte finns en överenskommelse om den löpande finansieringen av vårt försvar på lång sikt. Det ligger visserligen utanför dagens betänkande, men vi socialdemokrater vill bland annat se att en beredskapsskatt utreds och införs.
Ett fragmenterat skattesystem, stora skattesänkningar till dem som redan har mycket och låg tillväxt har bidragit till alltför mycket minskande resurser för våra gemensamma åtaganden. När vi nu står inför stora investeringar för att stärka vår försvarsförmåga får det inte ske på bekostnad av vår samlade motståndskraft. Exempelvis går Sverige mot ett budgetunderskott på 167 miljarder kronor nästa år. Sverige lånar alltså redan pengar för att få ihop till budgeten.
Herr talman! Avslutningsvis några ord om den större helheten. Vi vill bygga ett motståndskraftigt Sverige. Säkerhet byggs inte på ett år. Det byggs faktiskt inte heller av ett enda parti eller av en enskild regering. Säkerhet byggs genom långsiktighet, samarbete och ansvarstagande över tid. Försvarets styrka kommer inte bara ur anslagen utan ur vår förmåga att enas när det gäller. Det viktigaste av allt är att försvara Sverige, vår demokrati och våra människors trygghet.
Vi socialdemokrater står redo att fortsätta ta ansvar för att Sverige är fritt, tryggt och starkt – i går, i dag och för kommande generationer.
(Applåder)
I detta anförande instämde Johan Andersson (S).
Herr talman! Jag blev lite förbryllad när jag hörde ledamoten Selins inlägg. Han sa att han saknar transparens. Mig veterligen har våra ministrar verkligen lagt sig vinn om att vara transparenta och ha breda överenskommelser. Det är tråkigt att höra att Markus Selin inte upplever detsamma.
Herr talman! Jag har en fråga. Socialdemokraterna har inte mer pengar än regeringen till försvaret, men de vill ha ut mycket mer än vad Försvarsmakten har råd med eller ens kan skapa förutsättningar för. Därför vill jag fråga Markus Selin vad två extra brigader skulle kosta. Vad skulle en extra ubåt kosta? Vad skulle 20 000 värnpliktiga per år kosta? Vad skulle två extra regementen, som ledamoten nämnde, kosta? Och vad skulle det kosta med ett stridsflygsprogram utan konkurrens – ni vill ju hålla det nationellt – och utan alternativ, när det gäller att köpa utländsk licenstillverkning etcetera?
Herr talman! Tack till ledamoten Helena Bouveng från Moderaterna! Jag nämnde inte någon gång ordet transparens. Det blir alltså lite svårt för mig att gissa vad ledamoten Bouveng från Moderaterna avser. Jag misstänker att det gäller samma fråga som ordföranden i försvarsutskottet ställde till statsministern i torsdags. Den gällde att vi inte har dialog och samsyn i diskussionen kring kommande breda uppgörelser.
I torsdags stod ordföranden Peter Hultqvist där borta och ställde sin fråga till statsminister Kristersson, som stod här. Statsminister Ulf Kristersson sa att vi måste se till att det blir av och att försvarsministern strax skulle återkomma så att alla partier i Sveriges riksdag får chansen att bedriva dialog och prioritera sina viktiga sakfrågor. Så, herr talman, bygger vi ett starkt och djupt förankrat folkförsvar.
Vad gäller prioriteringarna angående pengar ställde ledamoten jättebra frågor. Sverige och den här högerregeringen lånar nu pengar för att finansiera den löpande budgeten. Vi kommer nästa år att sakna 167 miljarder kronor. Samtidigt sänks skatten för dem som redan har mycket. Regeringen har även slagit någon typ av bottenrekord i tillväxt. Vi har en moderat finansminister som har en krympande kaka och ändå fördelar den till dem som redan har väldigt mycket resurser.
Den långa listan med saker vi ska investera i kommer nog alla partier att stå bakom. Då är det upp till ledamoten Bouveng att säga när vi ska investera, inte om vi ska göra det.
(Applåder)
Herr talman! Mig veterligen står Socialdemokraterna bakom att vi lånar upp de här 300 miljarderna till försvaret. Då ligger vi ändå 50 miljarder back. Det är lite spännande. Men det är inte bara ubåtar, nya regementen, brigader med mera som finns bland ordförandens och Socialdemokraternas alla utspel. De tycker också att staten ska gå in som delägare, golden shareholder, i Saab. Jag har lite svårt att förstå varför. Saab verkar klara sig alldeles utmärkt utan statens ägande eller för den delen riksdagsledamoten Peter Hultqvists expertis. Och varifrån skulle Socialdemokraterna ta pengarna? Med Saabs framgångar är det ju inte billigt numera att köpa in sig om man vill ha något inflytande där.
Redan nu har Socialdemokraterna lagt fram en budget som saknar 50 miljarder. Det är runt 2 000 kronor per månad i skattehöjning för en familj. Kanske är det därför Peter Hultqvist är så mån om att sälja signerade böcker, till och med vid utskottsresor. Han inser inte hur djupt han måste gräva i sin egen plånbok om hans förslag skulle bli verklighet. Men han är inte här och försvarar det. Alla kan inte skriva böcker.
Mina frågor till ledamoten Selin blir: Var ska pengarna komma ifrån? Blir det ytterligare 2 000 kronor per månad i skattehöjning för en alldeles vanlig familj?
Herr talman! Jag tycker att debattonen nu är något ovärdig den samsyn kring försvarspolitiken vi haft hittills. Det blir ganska slafsigt att diskutera böcker hit och dit. Jag hörde en lång rad osakliga argument och hinner inte bemöta dem nu.
Socialdemokraterna har finansierat sina budgetförslag öre för öre, krona för krona. Det vi får höra från Moderaterna blir alltså lite konstigt. Vi höjer ju skatten för att vi kan och orkar finansiera vår budget krona för krona.
När det gäller ägarskap är det inflytande vi söker. Jag kan säga, herr talman, att jag som socialdemokrat i den här kammaren är tacksam över att det finns en Wallenbergfamilj som har tagit ansvar för Sveriges försvarsindustri. Men det kan inte vara upp till konjunkturen och olika ägares aktiekapital att avgöra om vår gemensamma säkerhet ska styras av ett kinesiskt eller amerikanskt företag som ändrar sin strategiska politik.
Vi har många länder i vår omgivning, grannländer, där det vanligaste är att samhället och ytterst staten har inflytande över och äger delar av försvarsindustrin. Sambandet mellan försvarsindustrin och vår gemensamma säkerhet är jätteviktigt och jättestarkt. Att svepande säga att vi kanske skulle vilja köpa ägarskap i Saab är ett exempel, men det finns många andra företag där ute också. Att köpa en tillräckligt stor insynsplats eller laborera med olika aktievärden och rösträtt är fullt möjligt. Det är inga konstigheter. På nysvenska heter en sådan aktie golden share. Det kommer vi att kunna lösa när vi vill.