Herr talman! I dag är en ödesmättad och mörk dag. Det är dagen när SD-regeringen låter svenskarnas public service gå under bilan – eller rättare sagt när SD-regeringen tvingar Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion att själva lägga sig på huggkubben och hålla i yxan.
Vår svenska public service är en grundläggande förutsättning för att svenskarna ska kunna garanteras oberoende nyhetsförmedling till alla i hela landet, information som är fri från politiska och ekonomiska intressen och tillgänglig journalistik som svenskarna vet att man kan lita på.
Public service gör nyheter och program om, för och i hela vårt land där man visar upp den variation som finns i Sverige för att alla ska bli sedda och för att vi ska förstå människors villkor i andra delar av landet än vår egen. Det är också en samlingsplats där vi får ta del av hela bredden – det underhållande, det djuplodande allvarsamma och den nära vardagen – för att öka sammanhållningen och ge nya fördjupade kunskaper för oss svenskar.
För Sverige som litet språkland är public service en betydande aktör för att det ska finnas en svensk kulturproduktion på svenska och på minoritetsspråken, både som man gör själv och som man köper in av andra svenska producenter.
I en tid när tekniken och globaliseringen för med sig en dominans av världsspråk som pressar undan svenskan blir public services roll som en samlande plats för kulturell gemenskap, skapare av svenskt innehåll och utvecklare och vårdare av svenska språket särskilt viktig.
Public service är också den institution som år efter år åtnjuter högst förtroende hos svenskarna.
Genom åren har därför politiken behandlat Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion med respekt och omsorg. Man har försäkrat sig om att i brett samförstånd, över blockgränserna, komma överens om ramarna och villkoren och om en skälig finansiering, oavsett regering. Man har gett dessa förutsättningar över sex eller åtta år och sedan låtit public service utföra sitt uppdrag utan politisk inblandning och med rejält armlängds avstånd. Man har inte velat politisera public service och har därför inte gått fram med tillfälliga riksdagsmajoriteter som rycker och drar. I stället har man haft dessa borgfreder om uppdrag och finansiering eftersom detta är så viktigt för landet.
Så har det varit – fram till nu. Nu bryter nämligen SD-regeringen denna tradition. Den kommitté som arbetade för att utmejsla en gemensam linje valde SD-regeringen att låta kapsejsa. I stället valde man att köra sitt helt egna race gällande villkoren och finansieringen. Sedan smällde man igen dörren för vidare förhandling.
Så här gör man inte. Så här misshandlar man inte denna för Sverige och svenskarna fundamentala infrastruktur för information, sammanhållning och beredskap.
Men nu står vi här med en skevt politiserad produkt – ett förslag som dryper av misstro mot public service, som innehåller avsiktlig underfinansiering för att tvinga fram nedskärningar och som på punkt efter punkt är ute efter att förhindra, försvåra och begränsa public services möjligheter att uppfylla sitt uppdrag.
Det här är allvarligt. SD-regeringen bryter en viktig svensk princip, skapar medvetet en politisk konflikt och påbörjar nu nedmonteringen av en central svensk institution.
Herr talman! I förslaget finns en ny lag, ett skelett för vad public service är och ska göra. Den är okej. Men det är sedan, när det kommer till att kunna göra det, hur public service får och inte får arbeta, som problemen börjar.
Regeringen vill begränsa public service från att kunna använda kompletterande text, trots att det mött protester från landets 1,7 miljoner hörselskadade eftersom det hindrar dem från att ta del av nyheter och trots att studier gång på gång bekräftar att public service inte är undanträngande för svenska textmedier utan snarare bidrar till ökat allmänt medieintresse.
Hotet mot svenska tidningar kommer i stället från internationella mediejättar och från att annonser flyttas till sociala medier. Det här handlar endast om att begränsa public services räckvidd till svenskarna.
Vidare vill regeringen hindra public service från att finnas på andra plattformar. Man får inte lägga ut nyheter på sociala medier, publicera sändningar på Youtube eller ha sina poddar där poddar finns. Det är ett dråpslag mot möjligheten att nå unga och mot att stärka svenska språkets ställning. Det är också ett dråpslag mot att icke nyhetskonsumerande grupper ska få en ingång till oberoende journalistik i stället för bara algoritmstyrda budskap från internationella ekonomiska och politiska intressen. Det här är en politik för att allt färre i framtiden ska nyttja public service.
Public service omfattas i dag av rigorösa bestämmelser vad gäller etiska riktlinjer, det vill säga att granskas och krav på opartiskhet. Likaså ska public service vara resurseffektiv, vilket utvärderas och följs upp. Och det är bra.
Men nu ska public service granskas ytterligare. Man åläggs byråkratiskt extraarbete som tar kraft från huvuduppdraget, vilket remissinstanser riktat rimlig kritik mot. Men regeringen tar inte någon hänsyn till detta, utan den låter den egna misstron styra.
Därtill beordras public service att tillsätta extra studier kring opartiskheten. Det är befängt eftersom undersökningar återkommande slår fast att man är opartisk. Men detta påbud ska enligt regeringen syfta till att öka förtroendet, vilket gör det än mer bisarrt. Public service ligger, som bekant, redan i topp vad gäller svenskarnas förtroende. Däremot bedrivs, som vi alla vet, en ihärdig kampanj från ytterhögern för att motarbeta public service och sänka förtroendet.
Om man på riktigt hade velat höja förtroendet, kunde man ju sluta med att själv undergräva det. Men nu tvingar man i stället public service att lägga tid och resurser på självspäkning. Detta sker under själva tillståndsperioden, vilket ökar ängsligheten gentemot politiken. Och det är tveksamt utifrån principen om armlängds avstånd.
Ovanpå detta, herr talman, har vi frågan om finansieringen; en underfinansiering som urholkar public service. Medelstilldelningen innebär kraftiga nedskärningar. Det som gör det här än mer bekymmersamt är att public service har ett viktigt beredskapsuppdrag. Man tilldelas nu dessutom ytterligare uppdrag, bland annat för digital beredskap. Samtidigt får man mindre pengar i reala värden.
Militära underrättelsetjänsten konstaterar vikten av beredskapen och säger angående valåret att vi kan förvänta oss att desinformation i form av AI-genererade bilder och filmer riskerar att få stor spridning. Genom att förstärka enskilda händelser eller underblåsa konflikter kan man skapa radikalisering och splittring inom det svenska samhället eller förvränga bilden av Sverige med ett ökat hot mot vårt land och våra intressen som följd.
Säkerhetspolisen säger å sin sida att det redan finns exempel på hur främmande makt och våldsbejakande extremister använder AI för att generera propaganda- och påverkansmaterial.
Försvarsberedningen lyfter fram public services viktiga roll i beredskapen, och man konstaterar att Sverige är utsatt för påverkanskampanjer och desinformation som hotar vår säkerhet genom att skapa polarisering, undergräva förtroendet för samhällets institutioner och därmed ytterst samhällets samlade motståndskraft. Man slår fast att public service har en särställning genom sina breda uppdrag i allmänhetens tjänst, sin stabila finansiering, de höga kraven på tillgänglighet och det förtroende allmänheten hyser för företagens verksamhet.
Finansieringen går inte ihop. Public service kommer svårligen att klara uppdragen. Något måste bort. Man får välja mellan att skära ned på redaktioner och program och på lokal bevakning och täckning, att lägga ned utvecklingsarbete, sluta hänga med i sin tid och tekniken samt nå fram till färre svenskar och att inte klara av beredskapsuppdraget. Sveriges Radio pekar på uppsägningar av flera hundra tjänster – hela redaktioner och lokala kanaler.
Vi har en regering som först antar en lag, med fina ambitioner, men sedan klär på public service en tvångströja, plockar bort verktyg och rycker undan pengar. Så gör man inte om man vill public service och svenska folket väl.
Herr talman! Pandemin är ett bra exempel på public services viktiga roll under kristider. Statistiken visar att det var till public service som människor vände sig. Försvarsmakten konstaterade samma sak, det vill säga att människor vänder sig till det man litar på.
SVT gjorde ett stort arbete med att svara på frågor från oroliga medborgare, och man byggde upp något av en informationscentral. Utbildningsradion hjälpte skolor att ta fram undervisnings- och informationsmaterial.
Ett annat exempel är Rysslands invasion av Ukraina. Då var det många barn som kände ängslan: ”Varför gör Putin så här?” Lilla Aktuellt blev en samlingsplats, vars chatt blev en viktig plats för att ställa frågor, få information och få tips om vart man kan vända sig.
Tryggheten, tilliten, trovärdigheten, räckvidden, omställningsförmågan och beredskapen – det är vad det handlar om. Det är en lägereld, som SD-regeringen nu helt avsiktligt börjar släcka ned.
Herr talman! Det är som att SD-regeringen inte har tagit in omvärldsläget – eller att man ignorerar det. Partiet går åt public service, som slår vakt om vår svenska, oberoende journalistik och medieproduktion. Vad är det som svenskarna kommer att få i stället? Jo, trollfabriker, propaganda på Tiktok och Fox News. Medie- och techjättar överöser oss med kommersialiserat innehåll, producerat i andra länder, som gör dem rika. Det är vinklade mediekanaler som ägs av Elon Musk, som tjänar hans ekonomiska och politiska intressen. Det är budskap och desinformation från Ryssland eller annan fientlig stat. Det rimliga vore att bedriva en politik för att stå emot detta, att stärka public service och att värna det som är svenskproducerat och svenskspråkigt och som har skapats i medborgarnas tjänst.
Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga: Att Sverigedemokraterna vill krossa svenskarnas public service vet alla. Partiets syn blev uppenbar när Åkesson efter att partiets trollfabrik avslöjades gick till totalt angrepp mot fria medier. Men det som är nytt är att den traditionella högern nu inte längre står pall. Den rämnar för trycket från ytterhögern.
Moderaterna förmår inte att göra en bred överenskommelse. Precis som när man inte förmådde göra en energiöverenskommelse väljer man Sverigedemokraterna före Sverige. Det är SD som styr. Vi ser vart det är på väg med skisserna för slakten av public service i nästa steg. Och högern låter detta ske.
Förlorarna är svenska folket, vår sammanhållning och vårt lands rådighet över vårt medielandskap. Vi socialdemokrater värnar om svenskarnas tillgång till public service och om oberoende och opartisk journalistik. Vi måste tillbaka till breda överenskommelser och till att ta gemensamt ansvar för viktiga frågor. Men det förutsätter en ny regering.
Med detta vill jag yrka bifall till reservationerna 4 och 5.
(Applåder)
Alexander ChristianssonSD· i en replikBjörn Wiechel är måhända ny i utskottet och har inte suttit med i kommittén, men hans anförande är antingen lögn eller visar på stor okunskap. Jag väljer att tro att det är det sistnämnda. Låt mig reda ut några saker.…