Fru talman! I Sverige ska man kunna lita på det offentliga – lita på att beslut fattas sakligt, lita på att skattepengar används rätt och lita på att den som fått makten att fatta beslut för andra inte missbrukar den.
De allra flesta tjänstemän och förtroendevalda gör ett hederligt, noggrant och opartiskt jobb för att ge god service till medborgarna. De förtjänar respekt, uppskattning och tydliga mandat så att de kan vara trygga i sina beslut. Vi ska också ha ett starkt skydd mot yttre hot och påverkan. Det handlar om att skapa en kultur där tjänstemän i det offentliga vågar kliva fram, ta ansvar och fatta nödvändiga beslut.
Men låt oss vara ärliga: Det system vi har i dag räcker inte hela vägen. Det finns handlingar som är uppenbart fel, som skadar människor, som snedvrider konkurrens och som urholkar tilliten men som ändå inte träffas av straffansvar. Systemet har luckor, och de luckorna utnyttjas. Det är dessa luckor vi nu täpper till.
Varje år upphandlas varor och tjänster för över 1 000 miljarder kronor av skattemedel. De pengarna förutsätter att den som fattar besluten verkligen gör det utan baktankar. Ändå vet vi att kriminella aktörer i dag kan infiltrera offentlig verksamhet, berika sig på skattebetalarnas bekostnad och klara sig undan utan straff. Det är en skymf mot varje hederlig tjänsteman och varje skattebetalare, och det är det vi sätter stopp för.
Herr talman! Regeringen har lämnat ett skarpt förslag till riksdagen om ett bredare och bättre tjänstemannaansvar. Det befintliga tjänstefelsansvaret täcker bara myndighetsutövning, det vill säga formella beslut som direkt rör en enskild. Det fångar inte upp missbruk av skattepengar vid upphandling. Det fångar inte upp kommuner som medvetet sätter sig över domstolsbeslut. Det fångar inte upp det som är ett av de mest alarmerande hoten mot det offentliga, nämligen kriminella aktörer som via kontakter i offentlig sektor köper tjänster och varor från bolag som kontrolleras av brottsliga nätverk. Nu täpper vi igen de luckorna.
Propositionen föreslår att ett helt nytt brott införs i brottsbalken, nämligen missbruk av offentlig ställning. Det är ett brott som kräver uppsåt. Man måste medvetet bryta mot lagar och regler för att gynna sig själv, hjälpa kriminella eller otillbörligt missgynna någon. Det handlar inte om misstag eller svåra avvägningar i vardagen, utan det handlar om avsiktliga övertramp. Då ska man kunna straffas för det.
Förslaget täcker tjänstemän och folkvalda. Det täcker handlingar utanför klassisk myndighetsutövning. Ansvaret ska omfatta hela det offentliga uppdraget. Det sänder ett tydligt budskap om att den som missbrukar sin ställning i medborgarnas tjänst ska stå till svars.
Herr talman! Jag hör oppositionen säga att straffrätt inte är svaret. Vi behöver bättre kontrollmekanismer, mer utbildning och stärkt tillsyn. Ja, det håller jag med om, och det arbetet pågår. Men en kontrollmekanism utan rättslig konsekvens är ett regelverk utan ryggrad. Båda behövs. Det ena utesluter inte det andra.
Jag hör också argumentet att lagen skapar rädsla bland tjänstemän. Rädsla för vad, egentligen? Den som gör sitt jobb i god tro, som gör svåra avvägningar och fattar beslut under press, den personen träffas inte av det här nya brottet. Det kräver uppsåt. Det är inte misstag vi kriminaliserar, utan det är avsiktliga övertramp vi sätter ett pris på.
Hos den person där rädslan finns är det fråga om en biverkan av lagen. Det är precis vad lagen är till för. Lagen stärker dessutom de många hederliga tjänstemän som i dag utsätts för otillbörlig påverkan. När reglerna är tydliga blir det också lättare att stå emot. Vi håller vad vi lovar.
Det här är ett löfte från Tidöavtalet, men det förankrades i ett tillkännagivande från riksdagen redan 2018. Det löftet infriar vi nu.
Herr talman! Detta är inte en isolerad reform, utan den är en del av ett bredare arbete för att stärka skyddet mot korruption, mot infiltration och mot organiserad brottslighet. EU:s direktiv om bekämpning av korruption fick sin politiska uppgörelse i december 2025, vilket kräver nya åtgärder. Förslagen från utredningen om korruptionsbrotten bereds vidare i Regeringskansliet. Bit för bit täpper vi till luckorna, skärper straffen och ser till att regelverket håller ihop.
Den som arbetar i medborgarens tjänst ska göra det med integritet. Den som missbrukar sin ställning ska veta att det finns ett pris att betala. Det är inte ett misstroende mot offentliganställda, utan det är ett skydd mot dem.
Ytterst handlar det om något större än juridik, nämligen om förtroende för staten, förtroende för den offentliga sektorn. Utan det förtroendet fungerar inte vårt samhälle. Ingen ska stå över lagen, inte heller den som har fått makten att fatta beslut för andra.
Den som missbrukar det offentliga förtroendet ska mötas av ett tydligt personligt ansvar. Så stärker vi tilliten till det offentliga, till rättsstaten och till demokratin. Det är vad medborgaren har rätt att kräva.
Herr talman! Jag yrkar att riksdagen avslår motionsyrkandena och bifaller utskottets förslag om att bifalla propositionen.
(Applåder)
Samuel Gonzalez WestlingV· i en replikCharlotte Nordström säger att man ska kunna lita på att den som har makt inte missbrukar den. Men såvitt jag förstår, utifrån det vi har hört nu, verkar det framför allt vara ett ansvar som ska utkrävas långt ned i…