Martin Melin (L) om Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4.

När vi talar om kriminaliteten i Sverige är det viktigt att förstå och beskriva verkligheten som den faktiskt ser ut, för bara då kan vi vidta rätt åtgärder.

Mycket av den brottslighet som människor möter i vardagen står stilla eller har till och med minskat över tid, alltså inte bara den här mandatperioden.

Samtidigt finns det ett område där utvecklingen gått i precis motsatt riktning, och det är den grova organiserade brottsligheten. Det här är den svenska brottsparadoxen.

Under det senaste decenniet har den organiserade brottsligheten blivit grövre, råare och mer samhällshotande. Det vi har märkt allra tydligast är våldet, med skjutningar och sprängningar i en omfattning som gjort att Sverige sticker ut på ett helt horribelt sätt.

Under de senaste åren har förvisso skjutningarna minskat, och det är väldigt bra. Men samtidigt har sprängningarna ökat lavinartat till de högsta nivåerna någonsin i svensk fredstid, och mordbrandsattacker har vuxit fram som en ny metod. Att gängen bytt våldsformer innebär att det är färre som dör och skadas, men fler oskyldiga drabbas i sin vardag. Vanliga hederliga människor vaknar upp mitt i natten av portuppgångar som exploderar och hus som sätts i brand.

Den mörkaste utvecklingen av dem alla är ändå nyrekryteringen av barn och unga, som fullkomligt skenat de senaste två tre åren. Här finns inga ljusglimtar, bara ett becksvart mörker och blodröda siffror. Det har gått käpprätt åt fel håll.

För bara två år sedan var den vanligaste ålderskategorin av personer som utför våldsdåd i gängmiljön 20–25 år. I dag är den vanligaste ålderskategorin 15–17 år. Under den här mandatperioden har antalet barn under 15 år som misstänks vara involverade i mordärenden ökat med över 700 procent. Det är ett enormt samhällsmisslyckande.

Våldet är samtidigt toppen av isberget. Bakom gängen växer den organiserade brottsligheten. Den äter sig in i näringslivet, i välfärden och i samhällets institutioner. Där blandas laglig och olaglig verksamhet. Där används företag som fasader. Där tvättas pengar. Där utnyttjas våra välfärdssystem för att finansiera kriminalitet. Där växer en systemhotande organiserad brottslighet fram som inte bara hotar människors trygghet och säkerhet utan också människors tillit till samhället.

Det är mot den samhällsskadliga kriminaliteten som Socialdemokraterna vill sätta sitt fokus. Det gäller givetvis den organiserade brottsligheten, men det gäller också annan typ av strukturell kriminalitet, som mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp mot barn. Också det är omfattande samhällsproblem som inte handlar om enstaka individer utan mönster av brottslighet som måste brytas.

Herr talman! Vi socialdemokrater ser behov av fler, mer ingripande och mer långtgående brottsbekämpande verktyg. I strävan efter att återupprätta tryggheten och säkerheten i vårt land tvekar vi inte inför nya åtgärder så länge de är rättssäkra och träffsäkra. Men vi ser också behov av att fokusera våra trots allt begränsade resurser, som också behövs inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen, på den brottslighet som orsakar den största samhällsskadan.

Det är därför vi socialdemokrater förespråkar ökad repression med precision. Det är också därför vi kommer att säga ja till den proposition som vi debatterar här i dag, för den träffar hårt och den träffar rätt. Det gäller både möjligheterna att skärpa straffen till det dubbla för kriminella gäng och att skärpa straffskalorna för nästan 50 olika brottsrubriceringar.

Huruvida det är många eller inte kan man såklart diskutera. Jag kan bara konstatera att den förra S-regeringen skärpte ett åttiotal straff och kriminaliserade 30 nya gärningar och att det här är en naturlig fortsättning.

Vi socialdemokrater saknar dock flera straffskärpningar. Det gäller till exempel straffen för barnpornografibrotten, som vi har föreslagit ska skärpas brett över hela skalan med fängelse som utgångspunkt. I dag är det alldeles för många som helt enkelt kommer alldeles för lindrigt undan.

Vi saknar även skärpta maxstraff för de grova ekonomiska brotten, som dessutom är centrala i kampen mot gängkriminaliteten. Gängen ägnar sig nämligen inte bara åt våld och narkotikahandel. De har breddat sin verksamhet och har i dag komplicerade upplägg som bygger på organiserad ekonomisk brottslighet som bidragsfusk, välfärdsbrott, bedrägerier, skattebrott och penningtvätt.

Det här är en systemhotande brottslighet som undergräver hela samhällskontraktet. Därför vill vi socialdemokrater införa en ny nivå i straffskalan för det vi kallar synnerligen grova ekonomiska brott, på samma sätt som finns i straffskalan för narkotika- och misshandelsbrott. Samtidigt vill vi höja maxstraffet för de grövsta ekonomiska brotten från dagens sex års fängelse till tio års fängelse.

Tyvärr har Tidöregeringen och Tidöpartierna röstat nej till det här förslaget tidigare under mandatperioden, och det saknas i dag när vi tar oss an regeringens förslag till förändrade straffskalor. Motiveringen sägs vara att det inte är träffsäkert.

Det är en logik som haltar betänkligt. Med tanke på att grov ekonomisk brottslighet används för att finansiera, bygga upp och skydda kriminella nätverk, hur kan det då inte vara träffsäkert att slå hårt just mot den? På samma sätt som regeringen menar att höjda maxstraff för grov misshandel träffar de värsta misshandlarna måste väl höjda maxstraff för den grövsta ekonomiska brottsligheten träffa de värsta svindlarna.

Jag beklagar att Tidöregeringen inte är beredd att ta i med hårdhandskarna mot den grova ekonomiska brottsligheten på samma sätt som mot annan brottslighet, trots att det hänger ihop. Tyvärr kan jag inte tolka den haltande logiken på annat sätt än att Tidöregeringen är soft on ekonomisk brottslighet.

Från myndighet efter myndighet ser vi larmrapporter om infiltrerade företag, om bidragsbrott, om kriminella som mjölkar våra välfärdssystem på skattepengar, om organiserad brottslighet. Nyligen riktade till och med EU-kommissionen till och med kritik mot Sverige för de alltför låga straffen för ekonomisk brottslighet.

Det här är inte perifera problem. Det här är centrala samhällsproblem där Sverige dessutom pekas ut som ett skräckexempel. Det måste sluta daltas med de grova ekonomiska brottslingarna nu.

Herr talman! Låt mig avsluta med att säga följande: Socialdemokraterna är beredda att göra allt det som krävs i kampen mot gängkriminaliteten. Vi kommer att fortsätta skärpa straffen där det behövs så att straffen blir mer rättvisa och träffsäkra och står bättre i paritet med den allvarliga utveckling vi har i Sverige. Det handlar om att skydda vårt land från den kriminalitet som nu äter sig in i hela samhället.

Vi vill dock inte fastna i enbart straffskärpningar. Vi vill också gå vidare och införa en svensk maffialag. Vi vill lägga lika mycket kraft och resurser på att bryta nyrekryteringen som på att bura in de kriminella gängen. Detta är tyvärr regeringens blinda fläck.

Vår största kritik mot regeringen handlar alltså inte om det regeringen gör utan om det regeringen inte gör. Den proposition som vi debatterar i dag, som innehåller dubbla straff för gängkriminella och flera straffskärpningar för allvarliga brott, säger vi ja till. Men viktiga delar saknas fortfarande. Det får vi ta tag i efter valet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Martin Melin för möjligheten att berätta om Socialdemokraternas politik för att bryta nyrekryteringen.

Vi har nämligen en lång rad förslag på hur vi ska adressera de här problemen, som jag helt och hållet håller med Martin Melin om är svåra. Det är svårt att förebygga, men det är helt uppenbart att vi måste börja i den änden.

Jag vill också säga att jag, även i den här änden av problematiken, är självkritisk till att vi socialdemokrater inte lyckades. Det gäller både det förebyggande arbetet och de repressiva delarna. Vi har dock i mångt och mycket lagt om och utvecklat vår politik när det gäller båda delarna.

När det kommer till att förebygga kriminalitet och bryta nyrekryteringen måste vi börja med de stora penseldragen. Det handlar om att bryta segregationen. Vi behöver ett samhälle som både kliver fram och minskar klyftorna och som ser till att vi har en stram migration och en mer välfungerande integration.

Detta är dock egentligen mer en förutsättning än en lösning på de problem vi redan har. Då kommer vi in på mer specifika åtgärder. Vi vill till exempel se punktmarkering av unga på glid, med en följeslagare eller fotboja. Det handlar om Usvängsprogram för de 7–8-åringar som springer ärenden åt gängen i utbyte mot Pokemonkort.

Det handlar givetvis också om resurser till kommunerna: till skolan, till socialtjänsten och till fritidsverksamheter med trygga, närvarande vuxna. Min kanske största kritik mot regeringen är att den inte har skjutit till de resurser som kommunerna behöver i det här arbetet, trots att problemet har blivit värre och kostnaderna har skenat. I stället har regeringen satt kommunerna på avmagringskur. Så kan vi inte ha det.

Herr talman! Om det finns en uppgift som jag är besjälad av är det att barn inte ska rekryteras av kriminella gäng. Jag hoppas innerligt att jag kommer att stå här om fyra år och säga: Titta, vi lyckades!

Martin Melin har helt rätt i att det krävs pengar, för det är dyrt. Men ärligt talat är alternativet så mycket dyrare. Det finns pengar. Den här regeringen har ju valt att sänka skatten för de allra rikaste i stället för att skjuta till de resurser som kommunerna vädjar om för att klara av sitt uppdrag.

Kommunerna behöver både hantera de skenande kostnaderna för de barn som akut måste placeras på HVB-hem och ha råd att sätta in tidiga insatser för dem som ännu inte har hamnat så snett. Dessutom ska kommunerna klara av sina övriga uppdrag med äldreomsorg, barnomsorg och allt annat viktigt arbete som sker ute i kommunerna. Men regeringen har satt dem på avmagringskur.

I dag finns det därför kommuner som måste skära ned och tvingas välja mellan äldreomsorg och förebyggande tidiga insatser mot nyrekryteringen. Det här är en galen prioritering, och här måste man tänka om. Det kommer vi socialdemokrater att ändra på om vi kommer till makten efter valet.

Vad gäller HVB-hemmen är det första vi måste göra att se till att gängkriminella inte kan driva HVB-hem.