Riksflödet
Logga in
Svarade Jacob Risberg i en replik ·

Margareta Cederfelt (M) om Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan

Margareta Cederfelt (M) svarade Jacob Risberg i en replik om Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan i debatten ”Protokoll 2025/26:136 Onsdagen den 10 juni” den 10 juni 2026.

Jacob RisbergMP· i en replikLedamoten Cederfelt! Nu står vi här igen och pratar om Centralasien. Det var inte så länge sedan sist. Även i det här avtalet, liksom i det vi nyss talade om, finns det allmänna skrivningar om mänskliga rättigheter. Det…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr ålderspresident! Ärendet vi nu debatterar är utrikesutskottets betänkande UU23 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan.

Herr ålderspresident! Det finns många likheter mellan Kirgizistan och Uzbekistan men också stora skiljaktigheter, precis som det gör mellan de nordiska länderna. Varje land är unikt. Likheterna är att Kirgizistan har varit en del av Sovjet, att Kirgizistan blev självständigt 1991 när Sovjet föll samman men också att det är ett land med demokratiskt underskott och bristande respekt för mänskliga rättigheter och civilsamhälle. Det är ett land som fortfarande är medlem i flera ryssbaserade organisationer, precis de som jag nämnde i mitt tidigare anförande. Och det är ett land där Kina bygger sin Silk Road eller Belt and Road – vilket man vill använda.

Men det är också ett land där det, precis som i Uzbekistan, finns framtidstro. Det är ett land där människorna, medborgarna, vill ha ekonomisk utveckling, demokrati och ett fungerande civilsamhälle. Det är också något jag har fått höra under alla år jag har besökt Kirgizistan.

Jag tror därför mycket på det avtal som vi nu debatterar. Jag tror att det kommer att bidra till ökad säkerhet och ökad trygghet men också till ekonomisk tillväxt och större respekt för mänskliga rättigheter.

Kirgizistan är det land i Centralasien som har kommit längst när det gäller demokrati. Det är ett land som har haft och till viss del fortfarande har stora problem med terrorism. Om jag minns rätt fanns det runt tidigt 2000-tal inte ett fungerande parlament eller en fungerande regering. Men en dam, Roza Otunbayeva, trädde fram och tog på sig rollen som president. Hon gjorde något så ovanligt men viktigt som att se till att det blev ett val, och hon steg av när det fanns en vinnare. Det har därefter varit flera val där valresultatet har respekterats. Det är inte alltid det sker, men i Kirgizistan har valresultatet respekterats. Det har blivit skifte av majoritet.

Det kan tyckas vara en liten fråga, och det kan tyckas vara självklart. Men det är det inte. Det är absolut inte självklart, herr ålderspresident.

Jag tror därför att ett fördjupat handelsavtal kan leda till ett väldigt bra resultat, speciellt eftersom det finns en vilja på alla nivåer i samhället att utveckla de internationella kontakterna och relationerna med väst. I Kirgizistan har jag nämligen hört exakt samma argument som i Uzbekistan och i övriga centralasiatiska länder: Vi behöver handel och samarbete med EU, med väst. Varför vänder ni oss ryggen?

Jag ser att det här avtalet är välkommet. Det är även välkommet från EU, eftersom det kan ge oss möjlighet att utveckla vår handel, få tillgång till tillväxt och även påverka en del av världen där vi inte är aktiva sedan tidigare.

Om EU kan få större inflytande ser jag också möjligheter att begränsa en kinesisk framfart. Det är något som vi sällan diskuterar här i kammaren, men jag ser den frågan som viktig. Jag ser det som centralt att vi aktivt arbetar med alla instrument som finns.

Jag ser det också som viktigt att det är just ett avtal, att det inte handlar om ett medlemskap. Det är viktigt att göra distinktionen mellan ett medlemskap och ett avtal om samarbete och handel.

Herr ålderspresident! I mitt förra anförande glömde jag att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Därför hoppas jag att det accepteras att jag självklart yrkar bifall till förslagen i både detta betänkande, UU23, och betänkande UU22. Jag ber om ursäkt. Jag var så ivrig att få lov att debattera om två centralasiatiska länder att det föll bort.

Låt mig nämna en annan fråga, som Miljöpartiet ofta debatterar: miljö. Centralasiatiska länder som både Uzbekistan och Kirgizistan lider av omfattande vattenbrist, omfattande erosion och svårigheter för jordbruket att utvecklas. Genom detta avtal finns det möjligheter att jobba för att vattentillgången ska kunna bli bättre genom annan användning och genom utveckling.

Det finns också möjligheter att stoppa erosionen, som är ett omfattande problem. Jag vet att det är ett problem som EU och FN arbetar med. Det gör också en organisation som vi inte är bekanta med här i Sverige men som finns i många muslimska länder: Aga Khan Foundation.

Detta visar hur många olika aktörer som är involverade när det gäller utveckling och säkerhet i Centralasien. Det är dags att också EU tar större plats och inte bara har ett missionskontor.

Herr ålderspresident! Ledamoten Cederfelt! Nu står vi här igen och pratar om Centralasien. Det var inte så länge sedan sist.

Även i det här avtalet, liksom i det vi nyss talade om, finns det allmänna skrivningar om mänskliga rättigheter. Det finns i många internationella avtal. Men problemet är vad som händer när de inte efterlevs. I vår förra debatt nämnde jag avtalet som EU har med Nya Zeeland, där man har formulerat just ska-krav i stället för bör-krav.

Jag undrar om ledamoten kan peka på vilka konkreta konsekvenser det skulle få för Kirgizistan när det gäller hur man ska möta repressionen mot opposition, medier och människorättsförsvarare. Om detta fortsätter att förvärras, vilka konsekvenser får det för Kirgizistan enligt det här avtalet? Om ledamoten menar att de kraven finns i avtalet måste man också veta vilka konsekvenserna blir om man inte lever upp till dem. Eller är det här i praktiken ett avtal utan någon verklig demokratisk villkorlighet?

Herr ålderspresident! Låt mig nämna, vilket inte har gjorts här, att det finns en vilja hos länderna, i det här fallet Kirgizistan, till egen utveckling. Detta finns med. Kirgizistan har självt antagit utvecklingsmål som säger att landet ska finnas med i topp 60 när det gäller ekonomisk utveckling och respekt för medborgarna. I dag befinner sig landet långt ned. Av 160 länder är Kirgizistan på 117:e plats, men Kirgizistan har inte givit upp. Det tycker jag är ett bra tecken – inte att man befinner sig på 117:e plats utan att man arbetar för att landet ska lyckas.

Ska ett land lyckas långsiktigt gäller det att inte bara jobba med ekonomin – det är viktigt att notera. Det handlar också om mänskliga rättigheter, demokrati och ett inkluderande samhälle. Det är precis vad man fokuserar på i avtalet med dess 350 sidor. Kan inte Jacob Risberg se något positivt med detta? Jo, det har ju Jacob Risberg sagt, så den frågan behöver kanske inte upprepas. Men jag skulle gärna höra starkare ord från Jacob Risberg om att avtalet kan och kommer att bidra till ekonomisk och demokratisk utveckling i Kirgizistan.

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Cederfelt för svaret.

Ja, avtalet kan mycket väl leda till inte bara ekonomisk utan också demokratisk förbättring i Kirgizistan, men det finns ingen garanti för det. På de 370 sidor som avtalet omfattar står det ingenting om vad konsekvenserna blir om man inte lever upp till de krav som ställs. Det nämns väldigt mycket om demokrati. Även civilsamhället nämns. Det pratas om fria medier, fria val, demokrati och så vidare. Men det står ingenting om vad som händer när man inte lever upp till det, och det är det jag saknar.

Ska avtalet på riktigt bidra till förbättring krävs inte bara vilja. Det finns i dag en vilja som jag tycker är väldigt positiv i Kirgizistan. Men vilja förändrar inte länder, utan det krävs också agerande. Dessutom krävs konsekvenser om man inte lyckas leva upp till det här. Det är det jag saknar. Jag skulle vilja veta av ledamoten huruvida det blir några konsekvenser ifall Kirgizistan inte lever upp till de villkor som ställs vad gäller mänskliga rättigheter och så vidare.

Herr ålderspresident! Ja, det blir konsekvenser i praktiken. Jag är helt övertygad om att även Jacob Risberg kommer ihåg korruptionshistorierna i Centralasien och att företag varit etablerade men dragit sig undan och inte velat vara med. Det här visar hur viktigt det är att ett land arbetar aktivt på alla nivåer för bättre ekonomi och för ordning och reda. Detta är precis vad avtalet handlar om: ordning och reda, demokrati och transparens.

Med tanke på den situation vi har i dag gällande konkurrens, bristande säkerhet och hot är jag övertygad om att utvecklingen kommer att bli positiv. Inom EU måste vi aktivt arbeta för att hitta nya samarbetspartner och nya handelspartner och för att andra länder ska få möjlighet att växa demokratiskt.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.