Riksflödet
Logga in
Svarade Isabell Mixter i en replik ·

Patrick Reslow (SD) om Nya läroplaner - för en stark kunskapsskola

Patrick Reslow (SD) svarade Isabell Mixter i en replik om Nya läroplaner - för en stark kunskapsskola i debatten ”Protokoll 2025/26:131 Onsdagen den 3 juni” den 3 juni 2026.

Isabell MixterV· i en replikDet tog alltså exakt en minut innan ledamoten Reslow började tala om att det är invandringens fel i stället för att ta ansvar för sitt eget misslyckande med Sveriges skola. Resultatet efter fyra år med den här regeringen…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Ibland tar debatter vändningar, och jag kan än en gång konstatera att jag kanske får avvika lite från det manus jag hade förberett.

Skolan ska präglas av kunskap och bildning. Men den ska inte bara präglas av kunskap och bildning, utan den ska präglas av väldigt hög kunskap och hög bildning. För oss sverigedemokrater är det viktigt att öka andelen högpresterande elever och se till att Sverige är konkurrenskraftigt inom STEM. Det är viktigt att se till att det finns kapacitet att bidra till ekonomisk tillväxt även framöver. Men vi vill även stärka hela basen, det vill säga få upp den lägsta nivån på kunskaperna rejält. Det ställer ökade krav på skolan.

Det handlar också om att skolan ska förbereda inte bara för vidare studier, som det många gånger handlar om i olika debatter, utan även för praktiska yrken. Vi behöver nämligen yrkesskickligt folk. Det är alltså en mångfasetterad uppgift som skolan har, och ska den lyckas med uppgiften krävs väldigt starka och tydliga läroplaner.

Jag kan hålla med oppositionen om att det har funnits brister i tidigare läroplaner. Jag noterade att man sa att det är borgerliga regeringar som har tagit fram de senaste läroplanerna, och det är kanske sant. Vi har inget ansvar för det eftersom vi inte satt i riksdagen då. Men det man bortser från är att i alla fall de första läroplanerna för grundskolan, Lgr 62 och Lgr 69, som på ett sätt grusade kunskapssynen i skolan, inte infördes av borgerliga utan av socialdemokratiska regeringar. När det gäller Lgr 69 hade väl Socialdemokraterna till och med egen majoritet i kammaren. Ansvaret vilar alltså inte bara på borgerliga partier.

När det gäller Lgr 80 kan vi konstatera att det två år senare hölls ett allmänt val som Socialdemokraterna vann. Därefter hade man nio år på sig att rätta till de misstag som man nu säger fanns i Lgr 80, men det gjorde man inte. När Lpo 94 kom var det val samma år, och sedan hade Socialdemokraterna tolv år på sig att rätta till de misstag som man nu säger fanns i Lpo 94. Det gjorde man inte. När det gäller Lgr 11 blev det en socialdemokratisk seger i valet 2014, och därefter hade man åtta år på sig att ändra saker – men det gjorde man inte. Ser vi ett mönster?

Detta innebär inte att vi är nöjda med dessa läroplaner. När vi tittar på Lgr 11 kan vi konstatera att det fanns goda intentioner men att problemet var att man lät Skolverket styra den fulla implementeringen av den läroplanen. Det var ett jättestort misstag. När vi nu började diskussionerna om nya läroplaner hade vi några krav från Sverigedemokraternas sida.

Det första var att det skulle vara fullständigt fokus på kunskap, framför allt i de inledande delarna.

Det andra kravet var att läraren skulle bestämma i klassrummet och att detta också skulle synliggöras i läroplanerna.

Det tredje kravet var att vi under inga omständigheter skulle överlämna den fullständiga implementeringen till Skolverket. De ska i stället hållas i schack – i koppel – så att vi inte gör om samma misstag som gjordes 2011. Skolverket saknar nämligen förmågan att följa politiska direktiv.

Varför behöver vi nya läroplaner? Ja, vi har ju problem. Vi har stora elevkullar som har problem att läsa, skriva och räkna. När de väl lär sig sker det ganska sent i skolgången, vilket dröjer kvar och sprider sig till andra ämnen.

Därför måste vi ha en läroplan för grundskolan som fokuserar på uppdraget att eleverna ska lära sig läsa, skriva och räkna. Det förslag som nu ligger på bordet handlar om att just förmågan att läsa, skriva och räkna ska ha en särställning i lågstadiet. Den ska lyftas fram speciellt och vara det man fokuserar allra mest på, så att insatserna sätts in tidigt och korrekt. Det ska inte råda några tvivel om detta i de centrala styrdokumenten.

Det andra skälet är att vi har haft en individanpassad skola, vilket har inneburit kaos i klassrummen. Det har inneburit att vi inte har kunnat ha sammanhållna utbildningar, vilket har skapat problem. Detta måste vi komma i ordning med.

Det tredje skälet är att elever och föräldrar har haft ett alldeles för stort inflytande över undervisningssituationen. Det måste vi också komma bort från, och i det förslag som nu ligger på bordet ser vi till att göra upp med elevinflytandet. Vi säger att det är läraren som fullt ut bestämmer i klassrummet. Läraren ska inte diskutera med eleverna hur upplägget för undervisningen ser ut, vilka böcker som ska läsas, hur mycket läxa som ska ges eller vad som ska göras till dagen efter, utan det är helt och hållet lärarens ansvar att bestämma detta. Och det är just lärarens ansvar – ansvar och skyldighet – att göra det.

Då ska vi inte ha några konstiga formuleringar i läroplanen om att elevinflytande ska gälla, för det kan tillämpas helt felaktigt och få helt orimliga konsekvenser. Helt plötsligt har man även föräldrar på plats som försöker styra och ställa.

Det som också präglar den läroplan som läggs fram som förslag är ett starkt kunskapsfokus. Kunskapen står i centrum framför allt annat. Alla andra målsättningar suddas egentligen bort, bortsett från den demokratiska värdegrunden som är viktig att ha kvar. Ett centralt styrdokument som är tydligt och som innehåller tydliga mål och har ett tydligt innehåll blir också lättare att följa, inte bara för elever utan framför allt för rektorer och lärare.

Vi har också suddat ut alla betygskriterier som präglar dagens läroplan, där målet har varit att undervisningen ska bygga på att man ger ett visst betyg enligt en krysslista som man bockar av för att se hur långt elev X har nått. Nu inför vi sammanvägda bedömningar. Betygskriterierna blir mycket mer avskalade. Undervisningen ska baseras på kursplanerna, inte på att man ska ge ett visst betyg.

Om den här läroplanen går igenom och blir verklighet tror jag på det hela taget att vi skapat förutsättningar för en stark kunskapsskola framöver. Vi skapar då också det som sverigedemokrater har som målsättning för svensk skola, nämligen att det ska vara en skola i världsklass – världens bästa skola!

(Applåder)

Fru talman! Jag får tacka ledamoten Reslow för historielektionen. Till historien vill jag också lägga till att Reslow är tidigare moderat och därför uppenbarligen ansvarig för den nuvarande läroplanen som infördes av alliansregeringen.

Jag håller med Reslow om att elever ska lära sig läsa, skriva och räkna i skolan. Det är oerhört grundläggande kunskaper som alla elever behöver få med sig. Sveriges skola ska vara den allra bästa möjliga. Det vi ser efter fyra år med den här regeringen är dock en utveckling som går åt andra hållet. Andelen elever som får F i ett eller flera ämnen har under den här mandatperioden ökat från 24 till 28 procent.

Forssell stod tidigare här i talarstolen och sa att vårdnadshavare borde vara upprörda över detta och demonstrera utanför riksdagen. Det håller jag med om, men det är ju den nuvarande regeringen som har avstått från att satsa på skolan. I stället har man sänkt skatten för de allra rikaste. Jag tycker att det vore klädsamt om man tog ansvar för det.

Jag vill också tacka Reslow för att han var väldigt ärlig i sitt anförande och sa att alla värden i skolan förutom kunskapsuppdraget ska suddas ut. Andra regeringsföreträdare har försökt säga att det bara är kosmetiska förändringar när man tar bort de andra värdena i de inledande delarna av läroplanen och att de kommer att finnas kvar ändå.

Därför vill jag fråga Reslow: Är det så att regeringen och Sverigedemokraterna anser att alla andra värden, förutom kunskap och demokrati, ska suddas bort från skolans uppdrag?

Fru talman! Tack, Isabell Mixter, för frågorna!

Nej – det är från de inledande delarna som de ska suddas ut. Varför vill vi det? Jo, för att vi anser att ju fler mål vi har i de inledande delarna, desto större blir målkonflikten. Det ska handla om kunskap och ingenting annat. Sedan sa jag för övrigt att även demokratiska värden ingår där.

Det är rätt som mina kollegor har sagt: Det ska bort från de inledande delarna och in i kursplanerna. Jag ber om ursäkt om jag uttryckte mig otydligt, men jag tyckte att det framgick av sammanhanget att jag pratade om de inledande delarna.

Andelen elever med betyget F ökar, sägs det. Ja, så är det, och en stor anledning till det är bland annat den massinvandring vi har haft, vilket inte är någonting som jag har sett Vänsterpartiet agera för att förhindra. Vänsterpartiet bär ett väldigt stort ansvar för den utvecklingen.

Nu förmår vi dessutom skapa ett helt nytt betygssystem, någonting som den tidigare majoriteten inte mäktade med. Man ville bara frisera lite på kanten och avskaffa betyget F, men då hade problemen kvarstått. Att avskaffa ett betygssteg innebär ju inte att du får bättre kunskaper. Kunskaperna hade varit lika dåliga ändå. Man hade gått vidare till nästa steg i utbildningskedjan med betyget E och därmed inte klarat studierna.

Kraven måste vara högre än så, och det är det som vi från vår sida kämpar för. Vi ska inte sänka kraven. Nu ska vi göra om betygssystemet, och då kommer detta såklart att förändras. Det kunde även Vänsterpartiet tillsammans med sina samarbetspartier ha lagt fram förslag om under förra mandatperioden, men det fanns det ingen vilja till.

(Applåder)

Fru talman! Det tog alltså exakt en minut innan ledamoten Reslow började tala om att det är invandringens fel i stället för att ta ansvar för sitt eget misslyckande med Sveriges skola.

Resultatet efter fyra år med den här regeringen och Sverigedemokraterna är att resultaten i skolan sjunker. Det är ert ansvar att det ser ut så. Sveriges Lärare vittnar om de värsta nedskärningarna på 30 år. Ni har sänkt skatten för Ulf Kristersson och er själva i stället för att satsa pengarna på skolan. Ta ansvar!

Jag förstår faktiskt inte hur det kan vara en målkonflikt att säga till exempel att skolan ska vara icke-konfessionell, det vill säga att vi inte ska ha en religiös skola. Det vill ni stryka ur de inledande delarna. Tycker Sverigedemokraterna att det är okej att ha lite muslimsk undervisning? Jag förstår heller inte hur det kan vara en målkonflikt att man ska jobba med jämställdhet och mot diskriminering. Det borde vara självklart att göra det.

Tvärtom borde vi stärka dessa värden. Det ska också vara rektorns ansvar att se till att det uppfylls. Om man flyttar ned det till olika ämnen och kursplaner blir det inte längre rektorns ansvar, vilket även blir problemet när man nu flyttar över sexualundervisningen till olika ämnen. Om mentorn vanligtvis undervisar i kemi är det kanske inte mentorns ansvar att prata med eleverna om hur de ska bete sig mot andra, att man har rätt till sin egen kropp, att hedersproblematik är fel och så vidare.

Detta måste vara hela skolans ansvar.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet att Isabell Mixter, precis som jag, vill ha ett statligt huvudmannaskap för skolan. Men det är inte så än, utan det är kommunerna som har ansvaret. Då ligger också det huvudsakliga finansieringsansvaret på kommunerna.

Vi vet att det finns kommuner som går med mångmiljonvinster. SKR går ju med enorma vinster. I min egen hemstad Malmö var det över en halv miljard i vinst. Lades de pengarna på skolan? Nej! Varför gör man inte det? Varför såg inte Isabell Mixter till att exempelvis Malmö stad lade mer pengar på skolan om det behövdes? Hon kunde ha tagit kontakt med sina partikamrater i Malmö och fixat det.

(ISABELL MIXTER (V): Vi styr inte i Malmö!)

Jag tror att det är jag som pratar – tack.

Resultaten sjunker, sägs det. I internationella mätningar sjunker inte resultaten, men de sjunker för den grupp som inte har svenska som modersmål. Är detta en konsekvens av invandringen? Ja, det är klart att det är. Men det förnekar Vänsterpartiet konstant.

När det gäller värdegrund är det helt klart att Sverigedemokraterna inte försvarar en muslimsk värdegrund. I Sverige har vi en kristen värdegrund, och det finns skolor och inte minst förskolor som drivs exempelvis av Svenska kyrkan. Ska de läggas ned i Vänsterpartiets Sverige?

Vi tycker inte det. Det finns inga problem med dem. Det finns många kristna skolor som håller sig till uppdraget och som sköter sig. Men vi vet att det finns problem med muslimska skolor och att man i vissa fall har agerat väldigt kraftfullt från Skolinspektionen.

Nu finns det inte så många muslimska friskolor kvar, men vi vet om att det finns konfessionell undervisning även på skolor som inte är konfessionella. Det är inte bra, men Sverigedemokraterna är inte beredda att slå hål på den kristna värdegrund som ändå har skapat vårt samhälle.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.