Riksflödet
Logga in
Svarade Ulrika Westerlund i en replik ·

Adam Marttinen (SD) om Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott

Adam Marttinen (SD) svarade Ulrika Westerlund i en replik om Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott i debatten ”Protokoll 2025/26:129 Måndagen den 1 juni” den 1 juni 2026.

Ulrika WesterlundMP· i en replikTack, ledamoten, för svaret! Att antalet rymningar är få är något som utredningen själv konstaterar. Det var en sak jag refererade till, men det är inte hela anledningen till vår reservation gällande den här delen. Det…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Vi debatterar en av regeringens alla propositioner som lämnas på riksdagens bord. Denna proposition, Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott, syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott.

Det finns flera delar i propositionen. En av dem handlar om att rymningar från vissa former av frihetsberövande, såsom häkte, anstalt och förvar, kommer att kriminaliseras. Andra delar handlar om att återfall i brott ska få större betydelse vid straffmätningen, och möjligheten att förena skyddstillsyn med fängelse utökas.

Den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar av rörelsefriheten om han eller hon är involverad i eller har koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet och riskerar att begå brott eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller i ett visst område. Det kan handla om exempelvis gängkriminella som behöver få rörelsefriheten begränsad för att hindras från att återfalla i brott.

Vistelseföreskrifter ska kunna meddelas i syfte att skydda målsäganden. Vi tycker att det är fullt rimligt att stärka brottsofferperspektivet när man ändå reglerar de här föreskrifterna.

Det anges i lag att involvering i eller koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas vid beslut om permission, det vill säga att gängkriminella ska kunna få mer begränsad permission utifrån de förutsättningar de har och den hotbild som de innebär genom sin gängkriminella tillhörighet.

I betänkandet har Miljöpartiet en reservation med invändningar mot en del i betänkandet. Det handlar om rymningar från häkte, anstalt och förvar. Man menar att det inte behövs en kriminalisering av det. Man tycker kanske till och med – om jag förstod föregående talare rätt – att det är ett dåligt förslag att kriminalisera rymningar från fängelser och anstalter.

Som motiv för sitt avslagsyrkande lyfter man fram att det sker ganska få rymningar och att det är oklart om det får en avskräckande effekt och om det är en effektiv åtgärd. De invändningarna, herr talman, kan lyftas mot en rad olika brott. Om det exempelvis är relativt få överfallsvåldtäkter ett år kan man kanske undra varför det ska vara straffbart. Ska en överfallsvåldtäkt vara straffbar om det inte har en avskräckande effekt? Är det en effektiv åtgärd mot en överfallsvåldtäktsman att han får ett straff för en våldtäkt? Vem vet? När det gäller den kategorin är antalet återfall i brott ganska högt.

Med de motiven skulle man kunna avkriminalisera en rad olika brottsliga och klandervärda handlingar. Det som jag vill betona när jag lyfter fram regeringens ståndpunkt är just att detta är en klandervärd handling, som i sig förtjänar en kriminalisering.

Herr talman! De senaste åren har vi sett ett antal rymningar och fritagningar. Till exempel skedde en väpnad fritagning av en morddömd 17åring våren 2023 i samband med ett tandläkarbesök. Varje rymning är ett hån mot brottsoffer och deras anhöriga. Och det är ett slag i ansiktet på polis och åklagare som lyckats lagföra brottslingen. Det är också ett angrepp på kriminalvårdens medarbetare och är stötande för medborgarna. Det kan även innebära att farliga kriminella rör sig fritt i samhället.

Regeringen och Sverigedemokraterna har vidtagit en rad åtgärder för att höja säkerheten på anstalter, för att förebygga och förhindra rymningar och fritagningar. Men det förekommer fortfarande att frihetsberövade personer rymmer. I de fall det sker måste det finnas en reaktion från samhället som speglar allvaret i att rymma.

I dag är det som sagt inte straffbart i sig att rymma från exempelvis ett häkte, ett fängelse eller Migrationsverkets förvar. Det är inte rimligt. Samhällets signaler ska vara entydiga, och konsekvenserna för den som rymmer måste bli än mer kännbara.

Herr talman! Jag tror ärligt talat att många medborgare skulle bli förvånade om de visste att det i dag är i princip lagligt att rymma från ett fängelsestraff. Därför går vi fram med den här propositionen, som bland annat innebär att rymning och försök till rymning ska kriminaliseras. Brottet omfattar den som dömts till fängelse eller sluten ungdomsvård eller som sitter i häkte på grund av misstanke om brott och som rymmer. Men även utlänningar som har tagits i förvar och rymmer från Migrationsverkets förvar omfattas. Straffet för rymning föreslås bli fängelse i högst två år.

Vi föreslår också att det ska införas en grov grad av brottet. Brottet ska kunna bedömas som grovt om det till exempel föregås av noggrann planering och om det har varit organiserat eller på annat sätt särskilt hänsynslöst eller farligt. Det kan handla om att personer på utsidan har hjälpt till eller att vapen, våld och allvarliga hot har använts. Straffet för grov rymning ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Herr talman! Sverigedemokraternas kriminalpolitik ger rättvisa åt brottsoffer och trygghet till folket. Det talar de tydliga resultaten för. Antalet sprängningar och skjutningar har minskat, och allt färre dör i de gängkriminella uppgörelserna när vi låter rättssamhället flytta fram sina positioner, ger polis och åklagare nya verktyg och lägger fram nya straffskärpningar som ger effekt.

Socialdemokraterna kan såklart låtsas att de är överens i sak med regeringen och Sverigedemokraterna i fråga om stora delar av Tidöavtalets kriminalpolitik. Men man ska komma ihåg att Socialdemokraterna inte under ett enda av sina regeringsår tog ett enda initiativ för att genomföra någon del av det kriminalpolitiska program som vi nu genomför.

Herr talman! Det gäller inte minst kriminalisering av rymningar. Där återfinns nu Socialdemokraternas tidigare kompakta motstånd i en ensam reservation från Miljöpartiet, alltså det parti som Socialdemokraterna helst av allt vill utforma morgondagens kriminalpolitik tillsammans med.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Jag kände att jag var tvungen att säga någonting eftersom det gjordes en märklig jämförelse med domar för grova våldtäkter där det framstod som att de situationerna skulle vara jämförbara.

Det låter som att ledamoten inte lyssnade på mitt anförande, där jag försökte förklara varför vi inte tycker att det här är en god idé. Det är inte så att det inte blir någon konsekvens om man rymmer i dag. Det är inte heller så att Miljöpartiet tänker att det inte ska bli någon konsekvens, precis som att vi självklart inte tycker att det inte ska bli någon konsekvens för personer som begår grova brott. Det finns ingenting i vår kriminalpolitik som tyder på det.

Vi försöker hela tiden hitta en balans och se om de åtgärder som man föreslår får önskad effekt. Här har synpunkterna från till exempel själva utredningen, som ligger till grund för förslaget, och alla remissinstanser som har brytt sig om att svara på just den här delen varit kritiska. Och Lagrådet har ifrågasatt om det får den önskade effekten. Det är anledningen till vår reservation – inte att vi tycker att det skulle vara ett bra beteende eller ett beteende som inte ska leda till någon konsekvens.

Låt mig åter nämna det jag sa i mitt anförande. Kriminalvården kan redan i dag ingripa snabbt och tydligt mot personer som rymmer. Villkorlig frigivning kan skjutas upp. Man kan flyttas till en anstalt med högre säkerhetsklass. Man kan få permissioner indragna, och man kan få sina frigivningsförberedande åtgärder stoppade. Man kan också få andra typer av förmåner indragna eller påverkade på olika sätt, till exempel rätten att studera eller ha kontakt med sin familj. Detta får alltså redan en konsekvens.

Vår invändning är huruvida detta är effektivt eller inte. Eller blir det bara en signalpolitik som inte får önskad effekt? Det är orsaken till reservationen.

Herr talman! Jag förstår precis Miljöpartiets invändningar. Det är precis samma retorik som Socialdemokraterna anförde i åtta år i regeringsställning när vi år efter år försökte få en kriminalisering av rymningar på plats. Morgan Johansson var väldigt bestämd och framförde ungefär samma invändningar som Miljöpartiet gör här i dag.

Det jag noterat är att man pekar på att rymningarna är ganska få, och därför behövs det ingen kriminalisering. Det är oklart om det får en avskräckande effekt, och därför vill man inte kriminalisera rymningar. Det är också oklart om den i övrigt är effektiv, och därför vill man inte kriminalisera rymningar. Det här är tre skäl som jag tycker är ganska svaga i sammanhanget.

Det jag lyfte fram i mitt anförande var att en rymning från anstalt, häkte eller förvar är en klandervärd handling i sig som gör att man genom sitt klandervärda handlande förtjänar en straffrättslig konsekvens. Jag tycker inte att det ska råda straffrihet för den som utsätter kriminalvården för till exempel situationer som eskalerar till följd av en rymning. Det kan vara våldsamma situationer som uppstår där personalen kan fara väldigt illa.

Man ställer till oreda, och man visar ingen respekt för rättssamhället i stort om man väljer att försöka rymma. Vi tycker helt enkelt att det är en klandervärd handling som förtjänar en straffrättslig konsekvens. Det är motivet till att vi går fram med förslaget.

Vi tycker också att det är viktigt att ta hänsyn till allmänhetens förtroende för rättssamhället. Vi tror inte att det räcker med att man får en permission indragen eller liknande. Det är en alldeles för klen respons för dem som väljer att avvika eller rymma från en frihetsberövande påföljd.

Vi tycker helt enkelt olika i frågan. Det är helt tillåtet och bara bra. Då blir det enklare för väljarna att göra sitt val. Tycker man att det ska vara kriminaliserat att rymma kan man rösta på Sverigedemokraterna. Vill man att det ska räcka med att en villkorlig frigivning blir uppskjuten kan man rösta på Miljöpartiet.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Att antalet rymningar är få är något som utredningen själv konstaterar. Det var en sak jag refererade till, men det är inte hela anledningen till vår reservation gällande den här delen. Det handlar mer om effektiviteten och om vi kan förvänta oss att antalet rymningar minskar till följd av en kriminalisering.

Det är oftast det som man är ute efter med sina kriminalpolitiska förslag och åtgärder. Man vill att olika typer av brottslighet och klandervärda beteenden ska minska. Det är syftet. Här verkar alla instanser som har uttalat sig ifrågasätta om det kommer att bli konsekvensen.

Återigen: Det här är ett klandervärt beteende. Man ska inte rymma. Det får redan konsekvenser. Det handlar inte bara om indragna permissioner, utan det kan även bli förflyttning till en anstalt med högre säkerhetsklass. Man kan också få olika förmåner indragna.

Lagrådet säger också att det här är något som såklart använder samhällets resurser, som då behöver gå till förundersökning, domstolsprocess och så vidare. Det kan därför innebära en reaktion som kommer sent. I praktiken verkställs den kanske först efter att den intagne redan har blivit villkorligt frigiven. Det vore dumt.

Det är bättre om det blir en konsekvens direkt: Du rymde, så nu blir det inga fler permissioner. Nu får du inte bli villkorligt frigiven, utan vi hanterar det på en gång.

För att parafrasera det som ledamoten sa: Vill man ha åtgärder som får effekt, där vi tar hänsyn till vad olika expertinstanser och Lagrådet säger, även i kriminalpolitiken, kan man rösta på Miljöpartiet i nästa val.

Herr talman! Jag märker att ledamoten först distanserar sig från de anledningar och motiv som hon själv angav till att rösta nej, nämligen att det sker få rymningar. Det var tydligen inte Miljöpartiet som sa det, utan det kom från en remissinstans. Men i slutklämmen är det ändå ett av flera huvudmotiv till att man väljer att rösta nej till att kriminalisera rymningar.

Ledamoten säger att det får en oklar avskräckande effekt. Jag har inte anfört att det är den avskräckande effekten som är det huvudsakliga skälet till att vi går fram med en kriminalisering av rymningar. Det här är ett klandervärt beteende som ska få en straffrättslig konsekvens. Det är bara så det är – svart eller vitt, punkt slut, nu är det klart. Nu åker du in i fängelse igen om du rymmer.

Vad som är rätt och fel i samhället måste vara enkelt och begripligt. För mig är det obegripligt att det har varit straffritt att fly från fängelsestraff. Det är nästan pinsamt att vi inte har åtgärdat det här tidigare i vårt land.

Vi har som sagt olika motiv till våra olika röstutfall i voteringen. Vi får väl bara konstatera att vill man ha kriminaliseringar av klandervärda beteenden och vill man ha ett politiskt ledarskap som tar politiskt ansvar för sina beslut och inte bara lägger sig platt för lättvindiga invändningar från remissinstanser ska man rösta på något av de partier som styr landet just nu. Vill man däremot ha en lite svajigare regering som hellre lutar sig tillbaka och är nöjd med sakernas tillstånd kan man rösta på något av de rödgröna partierna.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.