Martin Melin (L) om Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands

Herr talman! Att allt fler människor hamnar i fängelse kan ses ur två aspekter, en positiv och en negativ – utöver det självklara att det alltid är negativt att folk hamnar i fängelse eftersom det inte sällan är ett resultat av att någonting dåligt har hänt.

Det som är positivt är att polis och åklagare blir alltmer framgångsrika i att identifiera, gripa och lagföra personer som begår så grova handlingar att de ska sitta i fängelse. Det negativa är såklart att det fortfarande är många som begår så allvarliga brott att de måste sitta inlåsta i fängelse.

En negativ följd av att så många måste sitta inlåsta är att våra fängelser blir överfyllda. Det blir trångt. Det finns alltså inte tillräckligt många anstaltsplatser för att vi ska kunna hantera alla dem som döms till fängelse.

Det här måste lösas. Sedan några år tillbaka är exempelvis dubbelbeläggning standard, alltså att det bor två intagna i samma rum eller samma cell. Men det räcker ändå inte. Beläggningen hos Kriminalvården är fortfarande extremt hög, och det påverkar såväl de intagnas situation som de anställdas arbetsmiljö.

Det behöver göras mer, och regeringen har därför föreslagit att Kriminalvården ska hyra fängelseplatser utomlands. Huruvida vi ska göra detta eller ej är vad vi debatterar i dag.

Jag tycker att det är en bra tillfällig lösning. Det är en lösning för stunden, medan Kriminalvården kan fortsätta att bygga ut fler anstalter här i Sverige. Jag ser det alltså som en nödvändighet.

När Kriminalvården säger att de är trygga med hur fängelset i Estland kommer att fungera är även jag trygg med att det kommer att fungera.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag skulle kunna prata i två minuter om hur det känns att ha 2 procents stöd när man går in i en valrörelse. Men det ska jag inte göra. Jag lider med mina partikollegor i Estland.

Jag tycker att ledamotens frågeställning är både motiverad och intressant. När nationer sluter avtal med andra nationer gör man det mellan de befintliga regeringarna, precis som vi hörde tidigare. Men man måste också ha en plan B. Vad händer om en regering byts ut? Det handlar ledamotens frågeställning om, och jag har funderat på det under debatten.

I min värld är det så att ett avtal är ett avtal. Det här avtalet gäller i fem år. Det är det som gäller. För att en ny regering ska bryta upp avtalet krävs det ganska mycket. Det parti vi pratar om nu har ungefär 25 procent, vilket innebär att de måste få med sig övriga parlamentet i Estland. Jag är inte så säker på att de kan få det. Men risken finns, och den ska man väga in.

Vi har också en galning i Ryssland som kanske får för sig att han ska anfalla Estland och ta över landet. Då kommer vi att ha en helt annan situation. Det kan hända mycket framöver som vi i Sverige inte kan styra.

Vad vi kan göra är att utgå från den situation som finns nu. Det gjorde vi när vi slöt ett avtal med den befintliga regeringen i Estland. Vi har inte några garantier för att det här avtalet inte kommer att rivas upp av en opposition som kommer in.

Ledamoten frågade även hur vi ska hantera det om det blir så, och det är mer intressant att prata om. Då är det så att svensk kriminalvård är beredd att kunna ta tillbaka 500 fångar. Beläggningen i dag är 93 procent, så i värsta fall finns det utrymme för det.